Gott Nytt 2012 - får vi hoppas.....

Gott Nytt År, säger vi ibland lite slarvigt - när vi egentligen borde vara eftertänksamma med dess innebörd.

Ett nytt år med gott innehåll bör vi med självklarhet önska alla de som varit utsatta i krigshärjade länder, i svältområden och i oroshärdar med demokratiskt underskott. Lika självklart hoppas vi på ett bättre år för de som under 2011 fått det sämre i vårt land både ekonomiskt och i arbetslöshet eller sjukdom.

Oftast har det skett samtidigt som vi som finns i arbete eller som redan har det ekonomiskt bra fått det ordentligt bättre.

Ett antal reformer på skattesidan har gynnat oss som redan har det ekonomiskt välbeställt - tex har det handlat om Rutavdrag som riktar sig direkt till de som redan kan betalda för hemhjälp eller sänkt restaurangmoms som över huvud taget inte gynnar de som aldrig har råd att äta ute. Eller rejäla skattesänkningar för välbeställda. Pengar som istället kunnat satsas i miljardbelopp på sjukvård, omsorg och skola för alla!

Det var rent ut sagt pinsamt att under gårdagskvällen höra RUT-avdragets ”uppfinnare”, Anne-Marie Pålsson - Moderat och Docent i Nationalekonomi hylla företeelsen och jämföra orättvisan när rika får mer av detta med försäljningen av Volvobilar...

Att RUT-avdraget kostar många skattekronor som subventionerar de redan välbeställdas hemhjälp går väl inte att jämföra med tillverkningen av Volvobilar, genom att man menar att endast välbeställda kan köpa dem...

”Vi slutar ju inte tillverka Volvo, bara för att de sämre ställda inte kan köpa dem.” - menar hon...

Nej, det gör vi inte - men vi skall inte heller slösa bort skattemedel som kan verka utjämnande i vårt land på dem som redan har det bra! 

Att skilja på gemensamma skattemedel och privat företagskapital borde en Docent klara, men Moderat ekonomi kanske fungerar annorlunda...

Vi får för guds skull hoppas på ett Gott Nytt År 2012, där dessa irrläror och denna orättfärdiga politik avväpnas och avslöjas.

Det samma måste gälla Carl Bildts framfart i Lundin Oils styrelse, i vilken han nu visade sig sitta när företaget var aktivt i Etiopien - hur länge skall han komma undan genom att bara förneka och tiga...

• Vi hoppas på ett Gott Nytt År 2012 !

Det finns många utmaningar för landet och för vårt län - Jämtlands län. Det goda året kan innehålla satsningar på arbetslösa, utbildningsinsatser för unga, bättre förutsättningar för sjukvård och skola i glesbygd, bättre trygghetssystem och stopp på utförsäljningen av våra gemensamma företag i landet. För vårt län skall det goda året 2012 innehålla satsningar på Livslångt lärande för alla, bättre satsningar på glesbygdens näringsliv, bättre infrastruktur och lyft för turismen, gastronomin och miljön.

2012 kan bli det år då trenden bryts och attraktionskraften från Jämtlands län uppmärksammas och ger inflyttning till ett välkomnande län för alla!

Gott Nytt År tillönskar jag Er alla!

Regeringens politik är smutsig och vidrig...

Snart kan vi summera året och åren som gått, där vi konstaterar att Sverige delas allt mer!

Regeringens medvetna politik för de redan välbeställda fungerar och de utsatta och redan fattiga blir allt fattigare i ett Sverige som för en politik för medelklassen och de rikaste!

Regeringen politik är vidrig och smutsig - en politik som unnar regeringens egna medlemmar och deras stödtrojka på Strandvägen i Stockholm och ute i Danderyd på de fina adresserna i Djursholm!

Sänkta skatter som ger mest till de rika och ökade inkomster på kapital ökar skillnaderna markant! De flesta hushåll har fått det ekonomiskt bättre, samtidigt som de allra fattigaste fått det ännu sämre.

Moderaternas och för all del, Centerpartiet har bidragit till att snittökningen i inkomst för de 10 procent rikaste är över 7 000 kronor varje månad - efter skatt!

Detta samtidigt som de 10 procent med de lägsta inkomsterna förlorat nära 400 kronor varje månad!

”Vi ska ha ett land som håller ihop” - säger finansminister Borg, samtidigt som han hela tiden varit medveten om att den förda politiken kommer att öka klyftorna i landet.

Regeringens politik är ovärdig ett land som borde ha ambitionen att alla i vårt samhälle skall kunna leva ett anständigt liv, istället för att avstå för att Djursholms rikaste skall kunna köpa en hummer till på nyårsafton...

Grunden för ett lands trygghet, sammanhållning och öppenhet är rättvisa och ekonomisk trygghet. Motsatsen gör att samhället vittrar sönder, misstron ökar och spänningen mellan olika grupper ökar - risken för otrygghet och oroligheter ökar.

Alla tjänar på att samtliga lever ett hyfsat liv - tro det eller ej, men även borgarklassen på Strandvägen får ett bättre liv om politiken som förs gynnar alla.

Att som Regeringen lägga en budget, väl medveten om ökade inkomstklyftor är inget annat än en tydlig beställning från näringslivets toppar och de 10 procenten mest välbärgade i vårt land.

Dags att avgå - SJ:s informationschef ???

När mängder av passagerare väntar i ovisshet, utan godtagbar information om hur deras tåg kommer att gå finns det all anledning att vara irriterad.

Självklart förstår vi problematiken med inställda tåg beroende på elavbrott, omkullblåsta träd osv. Så länge som informationen fungerar och man som passagerare hålls underrättad kan det fungera, men när det tystnar, när informationen uteblir och svaren ekar tomma blir irritationen stor.

- Då, mitt i allt kaos går SJ:s informationschef ut och meddelar att han är less på alla som klagar , stormens verkan är färdigdiskuterad för honom och alla som påstår att de inte fått information ska inte förvänta sig något mer från SJ eftersom det är de som hört illa och inte fattat. Han har inte lust längre att förklara och anser att stormen är uttjatad... Folk får finna sig i läget och mer information behövs inte - fast någon sådan egentligen aldrig utgått i många fall...

Hans uttalande är inte acceptabelt hur trött han än är på läget !

Byt ut honom omgående för att förhindra att SJ:s anseende svärtas ytterligare. - Det klarar inte SJ just nu!

Julen är här och barnvräkningarna fortsätter...

Julen är här och runt om i landet plockar vi ihop alla julklappar, kontrollerar all mat och ser till att det sista är städat kring den doftande granen och de stämningsfulla ljusen - samtidigt kritiseras Maria Larson (kd) och regeringen för att barn fortsätter att vräkas från sina hem i Sverige!

Julen är dubbel - dels stämningen för oss som har nära och kära och en ekonomi som fungerar, på andra sidan en dag som viken som helst för en del. - Rent av en plåga för andra, med barn som lever i fullständig kaos bland alkoholiserade föräldrar, ensamma medmänniskor utan bostad och i vår omvärld ett liv i krig och katastrof....

Här nås vi på julafton av att regeringen fortfarande inte lyckas förhindra att barn blir vräkta med sina föräldrar när ekonomin inte fungerar...

- Ett fattigdomsbevis på vårt land och en skam för nationen och Regeringen. De rikare blir rikare och i dessa dagar påminns vi om att också begagnade julklappar kommer till pass för de som inte kan köpa en iPod eller iPad.

Låt oss hoppas att nästa år blir ett år av insikt och att vi kommit en bit närmare ett bättre samhälle, där den borgerliga politiken inte förstärker utanförskapet istället för att minska det.

Ingen skuld på någon denna dag, men väl en tanke till alla om inte självklart har en God Jul.

Robert Uitto

Regeringen borde se mer av julkalendern...

Utförsäljningar, vinstmaximeringar, tävlingar om bästa besparingar, äldreomsorg och skolor som dräneras på pengar till förmån för växande vinster i vårdföretagen!

Så ser verkligheten ut och den verkligheten är skapad av en regering som låter ideologi gå före människovärde - förutom i situationer där media tvingar dem till uttalande. Då är man drillad i att "trycka" på ogillaknappen i offentlighetens ljus. Bakom lyckta dörrar samarbetar man med sina vårdkontakter och företagskontakter för att så snabbt som möjligt pricka av privatiseringslistorna i den Blå pärmen på regeringskansliet.

Den blå pärmen vars innehåll utarbetats långt före valet av de Moderata strategerna och som tryckts upp i var sitt exemplar till samarbetspartierna, där det högersvängda Centerpartiet är den största stöttepelaren för Anders Borg och Statsministern!

SOm om det inte räckte - avslöjas nu Carema med byxorna nere, när man uppmanar sina anställda att "tävla" om vem som ser till att företaget tjänar mest: 10 hungriga pensionärer - beställ mat för 7 !

Mångmiljonvinsterna räcker inte till och kanske oroas man nu lagom till Jul för att det skall lagas för mycket gröt, skäras upp för mycket skinka eller ställas fram för många bitar sill på julborden i äldreomsorgen.

- Eller ställer man in jul och slår samman den med övriga högtider för att spara pengar - jul, nyår, påsk, midsommar... - Allt i ett och samma paket!

Nej, Regeringen borde se mer på julkalendern för att förstå till vilket århundrade man är på väg att styra landet och in i vilka klassindelningar vi nu är på väg igen!

Det hjälper knappast, men kan kanske få en eller annan tjänsteman i regeringskansliet att slå på varningssignalen. Kanske kan det dessutom återupprätta de anställda inom Carema, som självklart skall ges ekonomiskt utrymme att bedriva den bästa äldreomsorgen - inte handskas med de gamla som om fattighuset redan vore infört igen. I Caremas fattigvård finns ingen Emil i Lönneberga som kommer med köttkorv och skinka - bara en personal som nu används som brickor i ett vinstspel!

Utförsäljningarna fortsätter...

Två tredjedelar av Svensk Bilprovning skall privatiseras - till att börja med.... Våra gemensamma tillgångar skall ut i privata händer för att ge vinst till de privata kapitalet - Moderaterna med stöd av Centerpartiet skyr inga medel när det gäller att lyckas med sina ideologiska ambitioner att privatisera Sverige.

Det blir så uppenbart att det enbart handlar om privatisering för privatiseringens egen skull, när man nu ger sig på Bilprovningen som är en av de mest effektiva, kundvänliga och trygga vi har i landet i form av offentlig service. Staten äger hela 52 %, men nu skall det göras skilland och då duger det inte att vi bilägare är mer än nöjda!

En likvärdig, trovärdig och trygg Bilprovning är stommen i bra trafiksäkerhet oh nöjda kunder. Att uppenbart splittra upp, privatisera, öka intäkter till de privata och därmed kostnaderna och samordningen för oss kunder är ointressant.

Moderaterna skyr inga medel och blundar för att ett splittrat ägande, större krav på vinst och privatisering självklart kommer att ge olika förutsättningar, olika kvalité och ökade avgifter för oss redan mycket nöjda bilägare.

Listan kan göras lång kring utförsäljningarna och kring de enorma vinstuttag som görs i privatiseringarnas fotspår, med en regering som lite vagt ibland tvingas uttala att det kanske inte borde vara fullt så enkelt att tömma friskolor, äldreomsorg, privatiserade hyresrätter, Vin & Sprit, och så vidare på miljarder av våra skattepengar!

Det skall väl ses som ytterligare en julklapp att vi nu skall kunna välja i valfrihetens moderata land, vem som skall kontrollera säkerheten i min bil. - Dock skall valet enbart ske mellan ett antal privata aktörer. Vilken valfrihet är detta... Kanske densamma, som när bland annat Centerpartiet driver valfrihets- och etableringsfriheten inom vården?

- Välj mellan alla våra privata vårdgivare, för de offentliga har redan krossats av penningstarka vårdföretag...

SAAB sänks av en visionslös regering...

Med SAAB går mycket av nationens teknikkunnande i graven och vi förlorar arbetstillfällen,  teknikforskning och reklam från ett ansett företag !

Att GM bestämt sig redan från början att på intet sätt släppa tekniken till nya ägare - och absolut inte kinesiska - gjorde inte saken lättare. 

Att sedan vår regering inte ville ta ett yttersta ansvar för att ge SAAB en ärlig ekonomisk chans är tragiskt, men visar också på regeringens inkompetens att rädda arbetstillfällen och viktig verksamhet. Att tusentals anställda och familjer drabbas påverkar regeringen lika lite som att  redan arbetslösa och sjuka drabbas av deras politik.

Ytterst handlar det givetvis inte om att regeringen skall ”driva” företag som sociala projekt, utan om avsaknaden av fingertoppskänsla och visioner.

SAAB var ett företag på rejäl obestånd, men med spännande innehåll som rätt skött och med en rejäl chans skulle kunnat bli vinstdrivande. I pipeline fanns redan nya modeller med hög teknologi, fantastiska ingenjörer, arbetare och designers. 

Spikers VD och SAAB:s ägare hade höga ambitioner att klara detta, men fick nu inte chansen.

I graven går nu ett framåtsyftande företag som skulle kunnat klara detta  lagom till jul får de anställda beskedet och nationen blir ett teknikföretag fattigare.

Regeringen har ett stort ansvar, men kommer i vanlig ordning att ta fram en agenda som lägger skulden på alla andra...

Moderaten Siwertssons ljusskygga verksamhet...

Återigen gör Moderaten Christer Siwertsson utspel kring politikens representation och resor utom landet. På något sätt känns det omodernt, populistiskt och okunnigt i skenet av vår regions behov av samarbete, påverkan på EU, inflytande och behov av stöd för utveckling.

Media är aldrig sen att hoppa på det kritiska tåget och framställa politikens resor som ”semestertrippar” för förtroendevalda, istället för att sätta allt i sitt sammanhang.

Framför allt för vårt nybildade Regionförbund handlar det ju enbart om att arbeta med olika instrument för regional utveckling, där arenorna allt mer hamnar utanför vårt län eller vårt land. Ansvaret för att upprätta infrastrukturplaner, fördela projektstöd, arbeta med kriterier för kommande programperioder inom EU som avgör hur mycket pengar som landar hos oss, folkhälsofrågorna gör att vi måste vara med på just de arenor och i just de samarbeten som finns mellan EU-regioner, mellan oss och våra grannländer och inom nätverk som klart kan påverka tex EU-kommissionen.

Att Siwertsson inte är helt uppdaterad i metoderna eller i vilka samarbeten vi finns för att som litet län bli starkare är förståeligt – men att han väljer att fortsätta dessa tvivelaktiga utspel i ett läge där allt mer behov av påverkan kommer är förvånande. Visserligen befinner han sig i opposition och får aldrig chansen att vara med i dessa viktiga sammanhang för länet, men att kalla internationell t politiskt arbete för ljusskyggt bara för att hans motion i ärendet avslås är väl magstarkt.

Frågan blir ju om det verkligen är ljusskyggt, när vi deltager på dessa påverkansarenor i andra regioner av Europa eller när dessa regioner deltager på vår hemmaplan.

Ljusskyggt när vi ofta i förväg informerar om mötesdeltagandet, när vi under pågående möten alltid skickar informatoner via pressmeddelanden, bloggar, twitter, insändare och debattartiklar. Dessutom oftast via våra hemsidor i Regionförbund och Landsting.

Frågan är om inte Siwertsson känner sig utanför i de påverkansmöjligheter vi har och därför väljer sådana uttryck som han gör.

Internationellt och Europeiskt politiskt arbete är långsiktigt och tar ofta tid, men ger resultat.

Det kan handla om att vi lyckats få in kriterier i program som innehåller flera miljarder och som ger ökat utfall till oss, men också att ro hem projekt tillsammans med andra liknande regioner i Europa som skapar arbete på hemmaplan. Att vara ”dörröppnare” för företags internationalisering, skapa kontakter och erfarenhetsutbyte i länet som också ger reella resultat.

Att ställa sig frågan vilken nytta det har för sjukvården, skolan och omsorgen är berättigat, men man måste också lyssna på svaret.

Då handlar det om att öka intäkterna till länet, öka företagskontakter, öka samarbetet, finna fler projekt för att slutligen kunna omvandla de ökade intäkterna till just välfärd.

Med vårt Regionförbunds införande har vi nu en tydlig aktör som inte själv bedriver skola, omsorg eller vård – utan enbart skall arbeta för att utveckla länet. Då blir det tydligare och vi behöver inte tvista om uppdraget.

Vi skall finnas med på de arenor där vi kan nå resultat, där vi kan påverka skrivningar som förbättrar våra förutsättningar. Det är inte längre på hemmaplan som vi påverkar regionens utveckling. Verksamheten är inte ljusskygg utan öppen och kan följas via all möjlig media – men media i sig måste också ta ansvar för att ta reda på hur man bedriver påverkan och ökar förutsättnignarna för regional utvekling. Så kan sedan exempelvis Landstinget och kommunerna få bättre förutsättningar i besvärliga tider.

Varje deltagande oavsett inom eller utom landet skall prioriteras, så att vi enbart är med där vi tror oss få resultat. Samtidigt som vi vet att arenorna finns på ställen utom länet och ibland utom landet, vet vi att kostnaderna för resor till exempelvis Bryssel inte längre är högre än många resor till exempelvis Stockholm. Vi lever i en globaliserad värld och skall vara med på de viktiga arenorna.

Länet tjänar inget på populistisk politik som undviker att vara med och påverka och länets förutsättningar förbättras inte av att vi sitter still på verandan hemma. Regeringen för sin Europapolitik för landet, men vi känner bäst våra egna behov och skall utnyttja alla de ingångar till exempelvis EU som en region kan finna. När Regeringens politik tom missgynnar oss, måste vi vara med och argumentera för motsatsen på rätt ställen.

Hur annorlunda är det att vara förtroendevald eller anställd ? ….eller, kan politikers anhöriga kräva ett nästan vanligt liv.

I dagens läge handlar utvecklingen i vårt och samtliga län och regioner om att försöka påverka förutsättningarna för exempelvis EU:s fonder så att de ger så mycket tillbaka till oss som möjligt. Det görs ofta i samarbete med andra likande regioners politiker för att skapa större påtryckning. Det handlar om att påverka skrivningar och inställningar inom vitt skilda områden, men också om att knyta samman olika projekt med andra Europeiska regioner.

Jämtlands läns politik har under lång tid varit långt framme med påverkan av EU-kommisionen, av arbetet med Strukturfondernas utformning, med EU:s regionalpolitik på olika fronter.

Det är ett långsiktigt arbete, som media ofta väljer att populistiskt spegla enbart som utlandsresor.

Inte minst den senaste debatten kring vårt engagemang i AER (Assembly of European Regions), vilket är ett deltagande som vi valts till i bred politisk enighet. Den här gången handlade det nog mest om att målet för AER:S Generalförsamling anses som exotiskt – Azorerna, som är en mkt aktiv region inom AER och som likt oss tillhör de mer perifiera regionerna i Europa. Likheten med våra förutsättningar i vårt län är slpende med stora avstånd till Europas centrala delar, lågt invånarantal och stora utmaningar inom vården, skolan och omsorgen.

Sällan tänker vi på att det kommer ett tillfälle då de besöker oss för förhandlingar, möten och kunskapsinhämtande. - Den gången blir de vi som upplevs som ett exotiskt resmål...

Politiken ska prioritera för att deltaga på rätt arenor och finnas med där vi kan påverka och inhämta kunskap.

Det är då som det känns otidsenligt att framställa det som ett nöjesresande i en vardag som präglas av påverkan från nätverk i hela vår omvärld.

Det kräver ansvar och öppenhet kring sådant deltagande, varför det är av stor vikt att vi upplyser och via tex pressmeddelanden informerar om vad vi gör på plats. Annars blir det lätt att media tom går vidare och nästan gräver i förtroendevaldas privatliv eller tom i vad deras nära anhöriga har för sig.

Det är en skillnad mellan att vara förtroendevald och anställd – det tom hörs på ordet..... Men hur stor skillnad ska det vara att vara anhörig till den förtroendevalde..

Kan man leva ett nästan vanligt liv. Kan man, som i debatten följa med sin man på en resa eller är ens egna ekonomi och egna fritid offentlig även när man sammanbor med en politiker...

Detta har speglats på olika sätt i media, när vårt landstings fullmäktiges ordförandes fru på egen bekostnad rest med...

Ska politikers barn tåla mer och ska min fru behöva redovisa vad hon gör på sin fritid, sin ledighet och med sina pengar när hon som senast följt mig på resan vid AER:s Generalförsamling på Azorerna.

Svaret måste vara NEJ. När hon eller han på egen bekostnad med egna intjänade pengar och obetald ledighet väljer att resa och spendera sin fritid på samma ort som sin man, kan det knappas vara något som hon skall behöva redovisa offentligt när all merkostnad finansierats privat.

Det känns och upplevs som ett olustigt sätt att svärta ned politiken, där den anhörige blir till slagpåse.

Ska en anhörig resa med på jobbresa – ja, det kan självklart diskuteras oavsett förtroendevald eller anställd. Förhoppningsvis kan han eller hon tillsammans med den som reser på jobbresan skilja på fritid och arbete – på samma sätt som på hemmaplan andra vardagar och göra sina egna upplevelser på sin lediga tid.

Förtroendeuppdrag kräver ansvar, men inte ett offentliggörande av anhörigas fritid, ekonomi eller sysselsättning.

Det vore både kul, spännande och intressant om vi kunde fokusera på påverkansmöjligheten och hur vi ska skapa bra förutsättningar för ett län som behöver mer internationella kontakter för näringslivet, bättre inflytande på hur EU:s sammanhållningspolitik påverkas, bättre projektsamarbete med liknande regioner i Europa, bättre satsningar på utbildning, kultur, sjukvård och omsorg. Regional utveckling handlar om att kämpa för bättre förutsättningar, skapa attraktionskraft och öka de offentliga intäkterna som i sin tur sedan skall fördelas på Välfärden.

Vare sig sjukvården, skolan eller omsorgen blir bättre av att vi inte 2011 deltager på de arenor där det går att påverka. För vårt nybildade Regionförbund handlar det om att ta ansvar för sådana frågor och utveckla länet!

Regeringen motverkar vår vilja till Livslångt Lärande !

Vi har höga politiska ambitioner i våra strävanden att hitta rätt, göra rätt och stödja rätt i det gemensamma arbetet för att utveckla vårt län. I och med Regionförbundets bildande – Region Jämtland, har vi nu ett samlande politiskt utvecklingsinstrument som kan göra just detta i samverkan med näringsliv, ideella organisationer, offentlig sektor, utbildningsanordnare mfl.

Våra lite speciella förutsättningar ger oss en bild av ett län med stark utvecklingsvilja, men stora behov av bra infrastruktur, rättvis statlig medelsfördelning, engagemang i EU:s programarbete, rätt stöd till näringslivet - inte minst när det gäller rekrytering, kompetens och fortbildning.

Ett län blir aldrig starkare än dess invånare och attraktionskraften aldrig större än vetskapen om länets innehåll och möjligheter, inte minst inom välfärden för de boende.

En av utmaningarna handlar just om kunskap, bildning, utbildning, fortbildning och rätt kompetens till de företag och de arbetsplatser som skall utveckla våra möjligheter.

I skenet av hög arbetslöshet med parallella arbetskraftsbehov med rätt kompetens till befintliga företag och kommande etableringar blir regeringens oförmåga när det gäller bekämpandet av arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och låga utbildningsnivåer skrämmande.

Inte var det nog med nedmonteringen av nära 15 000 KomVuxplatser, utan nu dras också andra stimulansåtgärder inom utbildning in, vilket kan drabba vårt län med nära 300 platser.

Föraktet för de mindre högskolorna och universiteten ute i landet är också ett borgerligt dilemma, som kan drabba den högre utbildningen i vår del av landet med 100-tals färre utbildningsplatser.

Kombinerat med stora förändringar på gymnasienivå, där uppdelningen av de som får chansen att studera vidare och de som blir kvar i låg utbildning gör att klyftorna i vårt samhälle bara ökar. Känslan av att det är en mycket medveten ideologisk politik är stark.

När var fjärde gymnasieelev lämnar utbildningen utan fullständiga betyg och arbetslösheten ökar, måste vi med våra särskilda behov själva ta gemensamma krafttag för att minska sociala klyftor, minska barnfattigdomen och öka kunskapsnivåerna och skapa rätt kompetenser utifrån, inte minst länets näringslivs efterfrågan.

Utvecklingen i länet är i starkt behov av detta och därför fortskrider vårt arbete med att skapa ett län där det aldrig är för sent att studera eller fortbilda sig, dit företagen vill komma och där samarbetet mellan den politiska nivån, offentlig sektor och näringslivet mynnar i en stark regional utveckling.

Vårt arbete med det Livslånga lärandet i program och praktik är nödvändigt och kommer att innehålla alla de aktörer som kan bidraga till detta.

Politiken är beredd – nu måste skrivningarna komma framåt som ett för länet aktivt program för Livslångt Lärande. Genomförandet och förverkligandet måste vi ta gemensamt ansvar för – politiken är beredd.

Använder Norrvidden hot för att slippa bevara Centralpalataset ???

En riktig långbänk har handläggningen av det sk Centralpalatset i Östersund blivit. En förnämlig Jugenbyggnad, som eldhärjades rejält och som av många anses som mycket bevarandevärd. För Östersunds centrala statskärna är den av stor betydelse och som byggnad viktig utifrån miljön. Dessutom en av få bevarade med så tydlig jugendkaraktär i vår stad.

Långbänken har handlat om möjligheten till restaurering utifrån de kraftig brand och vattenskadorna.

Redan i tidigt skede stod det klart att det fanns svårigheter i att rädda hela byggnaden, men att fasaden var så intressant att den skulle kunna sparas kring en nybyggnation. En metod som sedan länge använts världen över. - Visserligen förenat med kostnader, men fullt genomförbar likväl hos oss som i andra statsmiljöer.

På många håll i Europa är det i dag ”vardagsmat”, när man har ambitioner att bevara miljöer samtidigt som man förnyar de inre miljöerna.

Vi har flera exempel även i vårt land, där brand förstört innanmätet – men fasaden bevarats.

Nu handlar det just om ambitioner, som i detta fallet helt tycks sättas mot ekonomi och vinst för fastighetsägaren Norrvidden!

Motsträviga uttalanden, liten vilja och alla möjliga bortförklaringar gör att man vill undslippa bevarandeansvaret....

Det vore ärligare att säga att man inte har lust att betala, intresse att tillmötesgå kulturella intressen eller viktiga miljöer – utan istället vill tjäna så mycket pengar som möjligt.

Just nu är det känslan av lite hotfulla påstående som kommer fram, där man framhåller risken att behöva stänga av vår gågata under lång tid och därmed stoppa intäkterna för många handlare under lång tid....

Det skiner igenom återigen – man vill inte, är inte intresserad, vill hellre skapa nya byggnad till billigare pris med större förtjänst. Vill man skapa ett tryck från stadens butiksägare mot en renovering...?

Östersund som kommun bör inte lätta på rivningsförbudet – utan ställa kravet på bevarande av fasaden och tipsa Norrvidden om att inhämta kunskap från de som redan arbetar på detta sätt.

• Detta utan att hindra handels intäkter som i tex Drottninggateexemplet i Stockholm för några år sedan....

Om viljan finns kan också kulturhistoriska miljöer bevaras med lite mindre ekonomisk vinst för Norrvidden, men med dess större förtroende för företaget och ett bevarande av en kulturhistoriskt mycket viktig miljö.

Frågan är nu om viljan finns eller om kapitalet återigen ska styra avgörandet...