God Jul och Gott Nytt År, men inte till alla...

Vad är det för rättvisa i att vissa barn i Sverige inte har ett eget hem att fira jul i, när de tillsammans med sina föräldrar blir vräkta rakt ut i ovissheten...

Vad är det för rättvisa, när vi vet att barnfattigdomen i landet ökar och julgranar sätts upp i välgörenhetssyfte - där vi som har råd kan lämna en julklapp till de som inte har råd...

Vad är det för rättvisa när de av oss som redan kan arrangera barnkalas, numer också kan göra avdrag för arrangemanget via skattsedeln...

Och vari ligger rättvisan i att de barn som kommer tillbaka till skolan efter jullovet och behöver ett bra stöd för sitt lärande får veta att de föräldrar som redan har råd att köpa läxhjälp till sina barn, numer också får göra skatteavdrag för tjänsten.

Hela vårt samhälle är numera förändrat i grunden och anpassat till att leverera mer pengar och bättre framtid för de barn som växer upp i välbeställda hem, medan avståndet till de andra ökar allt mer.

Vi lever numer i ett Sverige som bygger på skatteavdrag för eliten, där det till och med är de som redan har som har fått tusentals mer i skattesänkningar än de som bäst skulle ha behövt dessa pengar....

Eller rent av är det så att de långt över 100 miljarderna i skattesänkningar hade behövts i välfärden tjänst - inte minst för att skolan skall kunna stötta samtliga elevers behov.

Under många julgranar kommer det i år att vara förhållandevis tomt på julklappar om det ens finns ett vardagsrum i vilket barnen får uppleva en julgran.

För min egen del hoppas jag på att det är det sista åren som jag lägger en julklapp under en välgörenhetsgran - nu måste det annat till som vrider fördelningspolitiken rätt igen.

Till alla de som inte får uppleva en mysig jul, till alla de som inte har ett arbete och alla de som inte längre kan leva på låga ersättningar under sjukdom utgår inget glatt julbudskap från vår statsminister när han jultalar på Skansen.

Egentligen blir det symboliskt med just historieanläggningen Skansen som Statsministerns plats för jultalet, eftersom hans politik bygger på något som borde vara historia - överhetens allmosor och välgörenhet till folket långt ner.

En politik som gör sig bäst på museal mark, där den kan få snöa över  och bytas till en politik som fördelar välfärden efter behov och befriar Djursholmarna och Lidingöborna från skatteavdragsberoendet!

Trots allt - En God Jul och ett Gott Nytt År, önskar jag Er alla!

Orkar vi avstå från skatteavdrag för bartender...

Vad är det egentligen som händer med vår välfärd och varför tillåter borgerlighetens samtliga partier klasskillnaderna att öka...

I grunden är det förstås en ideologisk fråga där numer samtliga partier inklusive centerpartiet tar beslut som ökar skillnaderna inte bara mellan stad och land, tätort och glesbygd - utan också mellan människor.

På punkt efter punk ger regeringens politik mer fördelar till de som redan har det bra i samhället och minskar det ekonomiska och sociala utrymmet för de av oss som redan har det tungt.

Avsaknaden av en fördelningspolitik mellan rika delar av landet och de mer utsatta drabbar ytterligare de som har större behov av exempelvis vård, omsorg eller skola.

Många medmänniskor drabbas mångdubbelt upp och barnfattigdomen i landet ökar.

Nu börjar det märkas tydliga skillnader mellan de välbeställda och de som drabbats av arbetslöshet, sjukdom eller andra problem. Ytterst är det hos barnen skillnaderna blir märkbara, när vissa barn tvingas tacka nej till kalas eftersom det inte finns pengar till presenter, stanna hemma från friluftsdagar eller inte deltaga i föreningsaktviteter.

Utslagningarna i skola syns allt tydligare och vid sidan av en skola som inte längre finns till för alla, står en stressad skolminister och ropar på hårdare tag, mer katederundervisning, skatteavdrag för läxläsning - istället för att inse att de många miljarder i skattesänkningar till i första hand välbeställda är de summor av pengar som saknas för att satsa på alla barns skolgång, på alla sjukas behov av sjukvård och på en äldreomsorg som inte enbart konkurrensutsätts i händerna på vård- och omsorgsföretag som vill tjäna pengar.

När man möter människor som inte längre kan betala medlemsavgifterna i en för dem viktig förening, när det ställs upp julgranar under vilka vi välbeställda förväntas lägga julklappar till barn som ”valt” fel föräldrar - då har det gått för långt!

Inget barn skall behöva utsätts för en sådan förnedring i ett land där rika tom får göra avdrag för sina barnkalas eller med hjälp av skattemedel kan anställa läxhjälp åt sina barn.

Sverige är inte längre ett land som vill kämpa för en rättvis välfärd för alla, utan numer ett land som valt att segregera redan i skolan. 

Ett land som redan tidigt bestämt vilka barn som skall gå vidare i högre studier och vilka barn som skall fastna i ett system utan demokratiskt inflytande och i lågavlönade jobb.

Så här inför julen har även jag lagt den där julklappen under granen, medveten om att det kanske ändå kan ge något barn någon liten glädje i juletid. En tid som jag hoppas skall bli allt bättre för allt fler barn och att den där julgranen med allmosor skall förpassas till historien - ännu en gång...

- Men då får vi lov att avstå en del av kommande skattesänkningar, avdrag för städning, avdrag för barnpassning, avdrag för barnkalas och bartender.....

Hög kompetens finns och ska enbart finnas i Storstadsområdena...

Ibland känns det som om Regeringen medvetet vill urholka landet på kompetens utanför storstadsområden. Då spelar det ingen roll att centerpartister som Per Åsling på hemmaplan deklarerar att det är viktigt att staten också lokaliserar statlig verksamhet ute i landet, när regeringen gör något helt annat.

Åslings parti ingår i en regering som tydligt valt att plocka bort statlig verksamhet från glesbygdsområden och inlandet. Det handlar om statliga verk med befattningar som mycket väl skulle kunna finnas i tex vårt län, men som av hävd hamnar i framför allt Stockholmområdet.

Det handlar också om människors möjlighet till högre stucier som hans regering saboterar genom indragningar på högskolor och universitet som verkar i vårt område, till förmån för de gamla traditionella läroverken.

Jag har en klar uppfattning om att ju närmare lärosätet är de boende - ju större är chansen att man vågar studera och att man tom blir kvar i vår region med sin nyvunna kompetens.

Vårt läns utveckling kräver bra tillgång till utbildning, men också tillgång till spännande arbetsplatser och högkvalificerade yrken. Sådant kan regeringen bidraga med om viljan finns. Då skulle bla statliga lokaliseringar ge oss chansen till att kunna erbjuda den typen av arbetsplatser i vårt län, vilket i sin tur skulle öka chansen till rekrytering av viktig arbetskraft även till andra områden.

Det en för med sig det andra och ett spännande utbud på en arbetsmarknad, kan föra med sig utveckling inom andra områden.

I vårt län har vi tydligt på uppmaning av regeringen prioriterat fram ett antal utvecklingsområden som vi dels själva vill satsa på, men som också staten och regeringen behöver stötta.

Ibland verkar det som om regeringen inte kopplar ihop sina ageranden med hur hela landet skulle kunna utvecklas.

På en hearing igår på Länsresidenset var frågan upp och belystes från många håll och med stor enighet kring att vi måste själva bättre visa på vilken arbetsmarknad vi faktiskt har samtidigt som kraven på etablering av statlig verksamhet utanför storstäderna måste fortsätta.

Det märkliga är att partier som moderaterna och centerpartiet i offentliga sammanhang på hemmaplan ansluter sig till dessa krav, men i regeringsställning agerar på ett helt annat sätt.

Om den regionala utvecklingen skall ske i hela landet krävs en regering som lyssnar på regionernas ambitioner och som för en politik som lyfter regionala insatser istället för att stjälpa dem.

Så många goda idéer...

Jobb och företagande i Jämtlands län - hur fungerar det och vad behöver vi. Vad borde vi satsa på och hur tror vi Socialdemokrater att framtiden ser ut...

Jag och några kamrater har av vårt parti i Jämtlands län fått uppgiften att fundera ut vad som behövs för länets utveckling och vad vi med vår politik skulle kunna göra för att förbättra företagsklimatet och förutsättningarna för arbete i länet.

Det är många som funderar och just nu arbetar vi också i vårt Regionförbund på en ny strategi för länets utveckling.

Än viktigare blir det då för oss i Socialdemokraterna att fundera ut vad som skulle kunna vara det typiskt Socialdemokratiska i en politik för länets framtid.

Vi har ambitioner och när vi möts kring en kopp kaffe på vår partiexpedition flödar fantasin och idéerna:

• Seminarium, träffar för företagande, studiebesök, företagsbesök, samtal, möten ute i kommunerna - ja det är ingen hejd på hur vi funderar på att samla in tyckanden och idéer.

Det vi tillsammans konstaterar under tiden som kaffet flödar är också hur vi får in vardagstyckande och idéer från invånare i länet - tur då att vi inte är ensamma, utan är många partivänner som nyfiket arrangerar aktiviteter för att möta idéer från invånarna.

Eva, vår ombudsman slänger plötsligt fram en hel bunt med uppkopierade anteckningar från gångna helgens utåtriktade arrangemang i Östersund. En hel hög med idéer från människor som partikamrater mött i samtal om framtiden i länet. Många är engagerade och vill tycka till med bra idéer, kluriga förslag, tankar om förbättringar och viktiga insatser.

Det är en källa att ösa ur, när vi försöker finna en linje i det vi måste göra - tack alla människor som vill komma med synpunker!

• Satsa på utbildningar i länet, stärk arbetsförmedlingen, stärk unga redan i gymnasieskolan med bra information om hur man söker jobb och blir attraktiv på arbetsmarkanden - tycker Manne och Mikael.

• Öka attraktionen och utnyttja vintern för att få hit fler människor, säger en anonym.

• Satsa på bättre och mer attraktiva vårdutbildningar - då får vi både intresse för vården och fler som kan arbeta där, säger en annan.

• Politiker som vågar besluta och som vågar jobba för bättre infrastruktur - då kan besöksnäringen bli ännu starkare och vi får fler jobb, säger Lina.

Så många bra idéer som verkligen visar på att vi vill och kan i vårt län och också har idéer på hur vi skulle kunna underlätta utvecklingen, eller som Åsa uttrycker det i sitt förslag:

”Vi behöver bättre stöd från regeringen, så att bredband fungerar i hela länet. Så skulle fler företag våga starta eller flytta till oss och kunna kommunicera och mötas via nätet. Färre resor och lättare att hålla kontakt med hela omvärlden.”

Vi arbetar vidare med utmaningen att få fler företag och fler jobb till länet. Ett arbete som underlättas tack vare alla dessa goda idéer, som vi hoppas skall bli fler när vi nu ger oss ut på alla dessa möten, alla dessa träffar, möten via nätet och på facebook.

...kaffet är slut och vi tar oss vidare på andra möten eller andra uppgifter. Vi samlar ihop alla intrycken och på väg till nästa möte kan jag inte annat än att le när jag tänker på hur många kreativa människor vi är i vårt län och tanken är med mig hela dagen. Det är då det känns lättare att faktiskt försöka påverka och kämpa för vårt län och de möjligheter vi har.

Jämtlands län vill och kan!

Många vill kommentera på min Blogg...

Det känns både kul och ibland nervöst med inskickade kommentarer på min Blogg. Ibland kommer goda idéer, ibland glada påhejningar - men också kritik och arga kommentarer.

Det händer tom att vissa kommentarer handlar om elaka påhopp på andra än mig.

För det mesta är det dock kommentarer som skulle kunna skapa en bra debatt eller tom tillföra diskussionen nytt bränsle.

Tyvärr är det allt för ofta kommentarer som lämnas som saknar avsändare eller som är anonyma. Jag är tydlig i min blogg att anonyma kommentarer INTE publiceras och därför går vi tyvärr ofta miste om just dessa bra ”bränsleinlägg” i debatten.

Ibland är kommentarerna så grova att jag inser att skribenten inte vågar eller ens skulle vilja avslöja sig med namn - sådana kommentarer skulle i och förs sig aldrig släppas fram i alla fall.

Men i de flesta fall är det bra frågor, bra idéer och bra inlägg som jag skulle vilja publicera - stå för din sak och våga skriva under ditt inlägg eller din kommentar med namn istället för med anonym signatur. Då kommer vi att få en bra och spänstig debatt.

För den av er som av någon anledning inte törs vara offentlig, så är det det helt OK att maila eller ringa mig om du har frågor eller funderingar - jag vill mer än gärna jobba med dig för att utveckla politiken!

Vi hörs och syns!

Robert Uitto

robert@uitto.com

"Förutom de betalda resorna har Robert Uitto en lön..."

...så uttrycker sig en sk samhällsjournalist i sitt bidrag till Regional utveckling av Jämtlands län. En underton och insinuerande skrivningar som också vill antyda att det enbart reses och att det tom reses för mer som är dolt i EU-pengar för min del.

För min del har det under det här året inte varit en massa resande för EU-pengar, men vårt Regionförbund har varit duktiga på att starta godkända EU-projekt som till stora delar bekostat möten och resor mellan oss och andra regioner i världen. 

Att journalisten inte är insatt i samhällsvetenskapliga frågor, i vad det Regionala utvecklingsansvaret innebär, hur EU och dess fonder är konstruerade är att beklaga och samtidigt oroande.

När Sverige betalar stora summor i EU:s medlemsavgifter ingår man sedan i arbetet med att utveckla Europa och dess Regioner. EU-medel i form av exempelvis projektmedel kan sökas och blir då ett slags återbetalning i form av regionalpolitiskt stöd från EU. Det är ofta Regioner, Landsting eller kommuner som är sökare av medlen, vars syfte är att utveckla regionerna, stötta samhällsutveckling, minska sociala klyftor och skapa arbete.

En av möjligheterna är att använda dessa medel för att samarbeta mellan olika regioner i viktiga utvecklingsfrågor och då ges möjlighet att med stöd av EU-pengar bekosta träffar, möten, arbetsgrupper och resor för att ansvarig från olika regioner skall kunna träffas.

Att Regionförbundets personal och olika samarbetspartners är duktiga i att bygga upp framgångsrika projekt är ju ett tecken på god framförhållning och vilja att påverka länets framtid.

Journalistan Karin Bångman i ÖP:S bilaga Affärer gör det istället till något fult att man reser för medel som är till just för detta. Medel som aldrig annars skulle ha hamnat i Jämtlands län eller ens i Sverige för att bidraga till just näringslivs- och samhällsutveckling...

Att Regionförbundet arbeta för att länet skall vara ett bra län att leva i, att bosätta sig i , starta företag i eller besöka som turist verkar vara ointressant för henne.

Dagligen arbetar Regionförbundets anställda med detta i form av lärare på våra folkhögskolor, kulturarbetare med barn- och ungdomsteater ute i länet, ALMI med stöd till nyföretagande, Länstrafiken med kommunikationer i länet. Vidare stöttar vi ekonomiskt organisationer, företag, turismens utveckling mm.

Att inneha det sk Regionala utvecklingsansvaret som vi nu har istället för länsstyrelsen innebär att samordna utvecklingen i ett län och avrapportera arbetet tillbaka till Regeringen.

Om allt detta nämner hon inget - inte heller att stora delar av resekostnaderna härrör till Länskulturens uppdrag att turnera i HELA länet, som är oerhört stort. (1,7 miljoner av resandet går dit...)

När det gäller politiken, så har vi uppdraget att leda och samordna allt detta regionala utvecklingsarbete, upprätta planer för utveckling, infrastruktur, utbildning mm. 

Vi är återhållsamma med resanadet, men när vi behöver påverka skrivningar och beslut om exempelvis infrastruktursatsningar till länet. Helt enkelt se till att kommande infrastrukturbeslut inte blir noll kronor till de Jämtländska vägarna, så ska vi uppvakta de som kan påverkas och då måste vi vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt.

Inte ens EU-arbetet gör sig självt eller enbart av regeringen. Alla de miljarder som delas ut av Strukturfonderna följer ett program med kriterier som avgör hur stor utdelning vi kan ta del av - ingen annan än vi själva kan påverka det innehållet till vår fördel. Ingen annan slåss heller för att kulturpengar från staten blir så omfattande som möjligt eller att statsbidragssystemet utformas så att vi får rimlig ersättning.

Karin Bångman vill så split och framställa det Regionala utvecklingsarbetet som oviktigt, dyrt och innehållande en massa resor. På något sätt tycks hon dessutom tycka att förtroendevalda som reser till olika möten eller till beslutsfattare för att försöka påverka beslut skall betala resan själv, fast det ingår i uppdraget:

”Förutom de betalda resorna har Robert Uitto en lön....”

Vi har ett spännande uppdrag - fler borde komma med, eftersom varje röst för länets framtid är viktig och kan påverka beslut som är avgörande för oss och vår framtid.

Varje nytt företag, varje ny besökare och varje ny bofast invånare som deltar i att betala skatt bidraget till ökade möjligheter att bekosta vår gemensamma välfärd - vård, skola, omsorg...

Vi behöver en rimlig balans mellan vad vi lägger våra gemensamma skattepengar på. Direkt till välfärden, men eftersom välfärden är beroende av skatteintäkter som just nu sjunker beroende på utflytt, måste vi också våga satsa att antal procent av de kommunala och landstingsbudgetar vi har till regional utveckling för att med kultur, infrastruktur, utbildning osv skapa trivsel och attraktion.

Pengarna till Regional utveckling skall användas lika effektivt som till annan verksamhet för att ge bästa utfall - därför har vi numer ett Regionförbund som sköter allt detta samlat mellan kommunerna och landstinget, medan landstinget kan fokusera allt mer på den sjukvård som vi vill ge ökade skatteintäkter till.

Vi måste bli fler!

Jämtlands län vill och kan!

Vad är egentligen Regional utveckling...

Tid som annan kommer frågor och påstående både från allmänhet, men också från media kring varför politiken engagerar sig i i nätverk, deltagande i möten och konferenser utanför länet och vad de resor som följer i spåret av engagemang egentligen är bra för.

Jag tror många gånger att politiken är dålig på att förklara tanken och planerna för att utveckla länet, men också vad uppdraget kring Regional utveckling innebär. 

Att allmänheten och gemene man undrar är därför inte konstigt, men det blir mer förvånande när media inte har klart för sig varför politiken vill påverka EU:s planering, varför politiken skall deltaga på möten med regeringsrepresentanter och varför politiker skall resa på möten med andra regioner i andra Europeiska länder.

När vi började inse att politiken tillsammans med näringslivet, frivilliga organisationer och andra behövde samla all möjlig kraft för att påverka vårt läns utveckling, var det naturligt att komma överens om bildandet av vårt Regionförbund. - Något som de flesta andra delar av landet redan gjort långt före oss och därmed skapat vassare förutsättningar för att utveckla sin region.

Genom nationella beslut innebar detta att vårt Regionförbund fick rätten att ta över stora delar av de miljoner som staten tidigare innehaft för tex utvecklingsprojekt. VI övertog också det sk Regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen och har nu skyldighet att beskriva, planera och avrapportera det arbetet direkt till Regeringen.

Vi har numer också ansvaret för att samordna den regionala utvecklingen och skriver därför en sk Regional Utvecklingsstrategi, som prioriterar vad som skal göras för länets utveckling. I arbetet deltager många - inte minst näringslivet.

Länet behöver fler invånare och fler jobb - inte minst utveckling av näringslivet och fler företag. Genom en sådan utveckling har vi chans att öka skatteintäkterna och påverka hur vi klarar välfärden som i första hand handlar om allt dyrare sjukvård, större behov i skolan och i omsorgen. Målet att bli fler överskuggar allt annat för att klara välfärdens hela finansiering.

Just nu samordnar vi också kansliet för Strukturfonderna i vårt område som under sin period delat ut flera miljarder i direkta stöd för utveckling av näringsliv och region - pengar som ges utifrån hur de olika programmen utformas. Vi är mitt inne i nya programarbetet för nästa EU-period och där måste våra behov i länet bevakas för att vi inte skall gå miste om några EU-miljoner.

En annan stor uppgift är samordningen av infrastruktur och kommunikationer, vilket ofta är helt avgörande för hur vi skall kunna ta oss till och från arbete, sjukvård, utbildning och fritid. Inte minst för våra basnäringar är bra vägar och järnvägar avgörande för att man skall kunna utvecklas. VI är inne i ett mycket intensivt skede, där regeringen arbetar med sin infrastrukturproposition som riskerar att helt utelämna länet från satsningar om vi inget gör innan den går till beslut.

Detta är bara några få exempel på nationell- och europeisk politik som vi måste påverka för att utfallet skall bli det bästa möjliga för vårt län. 

Då gäller det att vi samordnar våra krafter och finns med på de möten där innehållet kan påverkas för vår räkning - oavsett om det är på möten som sker i länet, i Stockholm, i Bryssel eller på annan ort.

Vi måste vara på rätt möte vid rätt tillfälle för att utforma det som påverkar regionalpolitiken och utvecklingen.

Ingen resa skall göras i onödan, inget deltagande skall ske utan mål eller mening - men inget möte där länets framtid kan påverkas skall heller ha tomma stolar från vårt län. Oavsett om det handlar om EU-medel, järnvägssatsningar, vägsatsningar eller möjlighet till att göra reklam för länet och sätta Jämtlands län på kartan för ökat besökande, ökad inflytt och fler företag.

Media borde vid något enda tillfälle deltaga vid våra möten för att följa vad regional utveckling verkligen är. Media borde också sätta sig in i vad det regionala utvecklingsuppdraget innehåller och kanske lära vad en Regional Utvecklingsstrategi innehåller, hur EU:s program kan påverkas och hur avgörande det är att vi vid rätt tillfälle påverkar olika propositioner från regeringen som kan vara avgörande för vårt näringsliv, våra vägar och möjlighet till bättre fördelning av de statliga medlen.

Just nu går vi igenom vårt deltagande i olika nätverk inom och utom landet rejält, för att se vad som kan effektiviseras, vad vi kan välja bort och var vårt deltagande eventuellt saknas där vi kan göra nytta för länet. Inget skal göras i onödan och pengarna skall gå till rätt saker som ger bra effekt på kort och lång sikt.

Regionförbundets uppgift är att bedriva denna Regionala utvecklingspolitik och till vårt förfogande har vi dels politikens uppdrag att påverka runt om i landet och Europa, vi har vårs Folkhögskolor och vår Länskultur som kan göra skillnad på hemmaplan och påverka attraktionskraften. Vi har också våra bolag och våra ekonomiska stöd till näringslivet runt om i länet och vi har vår egna Länstrafik med bussar och tåg. 

Vi har också en massa andra engagemang kring stöd för de Gröna näringarna, utbildning, folkhälsa och miljö. 

Länet behöver blir fler, bli ännu mer känt, visa upp våra fina företag och öka i attraktionskraft  så att fler betalar skatt som fördelas till vår gemensamma välfärd!

Så kan vi med relativt enkla medel och i en jämförelse med annat, ganska små medel ekonomiskt påverka vår egna utveckling. - Men inget kan göras ensamt, utan kräver samarbete och engagemang från många håll.

Jämtlands län vill och kan!

Jämtland House har visat Jämtlands styrka !

När Jämtlands län samlar kraft och visar upp sig i Stockholm på Jämtland House blir det till en uppvisning av vad ett stort glesbygdslän faktiskt ger och kan erbjuda till landets utveckling.

Jämtland House är en helt nyuppfunnen arena, där Regionförbundet i länet och Länsstyrelsen gått samman för att skapa tillfällen i huvudstaden för att visa kraften i vårt län.

Under tre dagar har det formligen sprudlat av kraft kring näringslivsfrågor, forskning, infrastruktur, besöksnäring och utbildning.

I vimlet på Engelen i centrala Stockholm har vi skapat möten för beslutsfattare, företagare, företagsledare och innovatörer som gett mersmak och en spegling av stora delar av allt det som sker i ett spännande län.

Att bara kunna visa att Jämtlands län besöksnäring omsätter många miljarder som bidrag till hela landets utveckling har varit viktigt. Behoven av en väl fungerande infrastruktur för skogsnäringen, besöksnäringen och industrin har varit en annan viktig del och där det finns mycket mer att göra.

När små spännande företag som dels tar sin utgångspunkt i gott miljöarbete, men också i länets spännande besöksmål och naturupplevelse - dyker upp i vårt län som nya innovatörer blir det spännande.

Jimmy Odén på Elevenate i Åre är ett sådant möte som visar på hur små företag med stora ambitioner inom outdoorområdet eller kanske skidåkarmärke.

Man blir glad och på samma sätt ger det hopp när stora företag som SAAB eller andra tillverkande insdustrier visar på att Jämtlands län är ett län att utveckla företagande i.

Jämtland House har i tre dagar visat på vad vårt län vill bidraga med, men samtidigt vad regeringen måste inse om satsningar för att skapa tillväxt i glesbygd. En tillväxt som på samma sätt som de tunga industrierna kan komma att öka den Svenska tillväxten, bara man ges rätt förutsättningar och inte tappar på en politik som just nu fokuserar på storstädernas tillväxt.

I tre dagar har vi visat på statlig kompetens och utbildningens vikt på regional nivå. Vi har samtalat och hållit dialoger kring infrastrukturen och besöksnäringen och idag har vi kunnat se på företagssatsningar som verkligen öppnar ögonen på oss och gett svar på funderingar - Ja, Jämtlands län kan och vill!

Dagarna har inramats av fantastisk Jämtländsk mat och musikupplevelser utöver det vanliga. Gårdagkvällens möte med Patriks Combo saknar motstycke och gör att jag kan konstatera - företagen, maten, smakerna och musiken bidrar till länets utveckling på ett sagolikt sätt.

Nu behövs bara en bättre politik för glesbygden för att ytterligare ge Jämtlands län chansen att öka sitt bidrag till landets utveckling på ett hållbart sätt.

Tacka alla som gjort dagarna möjliga - vi jobbar vidare för nästa års Jämtland House som ytterligare sätter länet på kartan!

Livslångt lärande och kultur måste bli ett verktyg !!!

En fantastisk känsla att få inledningstala på den Europeiska konferensen om Livslångt lärande och lärande för äldre, idag på Jamtli i Östersund.

Hos oss Socialdemokrater finns det i Jämtlands län en stark vilja att bli det län, där utbildning alltid lönar sig och där bildning och utbildning alltid skall finnas tillgängligt - i livets alla faser.

När museer i Europa bestämt sig och vårt museeum, Jamtli går före, för att bli delaktiga i det Livslånga lärandet blir det spännande.

Vad kan ett museum gör för bildning och lärande som de traditionella utbildningsanordnarna inte kan...

För mig blir det så självklart och tydligt när Jamtli engagerar sig i Socialfondsprojekt för att möta upp ungdomar som hoppat av gymnasieskolan och med sina pedagogiska metoder och helt annorlunda miljöer skapar intresse för kunskap, lärande och nyfikenhet.

Lärande från vaggan till graven måste vara lustfyllt, utmanande och spännande. Att se hur lärandet demokratiserar och tillgängliggörs på platser som alla har tillträde till blir övertygande - museer är en sådan plats!

Jamtli är ett fullgott exempel på arbete med barn på den öppna förskolan och i sin egna verksamhet, via avhoppade gymnasieelever till insatser för dementa på det egna Per-Albintorpet.

I ett Europa med ökande andel äldre, blir kultur och utbildning inte längre något enbart trevligt  utan ett nödvändigt verktyg för att klara välfärdsfrågorna.

EU-kommissionens deltagare på vår konferens om Livslångt lärande uttalar tydligt hur kulturen och lärandet kan bidraga till mer aktiva äldre, hur det kan ge förbättrade resultat i vården och hur det genom engagemang skapar friskare och mer välmående äldre i samhällen som annars skulle få enorma kostnader för sjukvård, omsorg och välfärdsinsatser.

Det livslånga lärandet, museerna och kulturen måste uppgraderas av Europas politiker och hanteras som verkliga välfärdsinstrument och inte bara som trivselfaktorer som lätt kan ges besparingar i tuffa ekonomiska tider!

Jämtlands län, Jamtli och politiken går i täten för arbetet. Nu måste fler anta utmaningen....

Det Japanska samhället behöver demokratiseras...

Att kliva in på Svenska Ambassaden i Tokyo, en het och solig oktoberdag, från en välfylld tunnelbana känns befriande.

Inte befriande från något dåligt, men som ett andningshål där man i lugn och ro hinner fundera.

Jag befinner mig på resa med SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) beredning för Tillväxt och regionala utvecklingsfrågor i Tokyo denna vecka.

Ett Tokyo, som efter en rejäl orkan i söndags badar i värme och solsken. SKL har ju ansvaret att på nationell nivå bevaka frågor som berör Sverige, våra kommuner och Regioner. I vår beredning handlar det om de Regionala utvecklingsfrågorna, som ju spänner från vitt skilda områden så som infrastruktur och kommunikationer och EU:s sammanhållningspolitik.

SKL:s beredningar gör en gång per mandatperiod lärresor för att omvärldsspana, lära och ta med erfarenheter till arbetet på det nationella, regionala och lokala planet.

Japan är ett spännande land som på flera områden ligger långt före oss, men som på andra områden har enorma utvecklingsbehov.

Få om ens några länder kan väl slå Japan på fingrarna när det gäller kommunikationers snabbhet, effektivitet och säkerhet. För vem skulle kunna drömma att tågen, bussarna och tunnelbanan kommer och går på minuten när i utsatt tid - och att avvikelser är enormt ovanliga, men så är det i Tokyo. Och vem skulle kunna drömma om att man ingenstans kan hitta fimpar, tuggummin och annat skräp på offentliga platser - men detta är verklighet i ett lands som Japan.

Få länder - om ens något kan dessutom slå Japan vad gäller vacker mat, vackra byggnader och en oerhört smakfull och vacker mat.

Och gästfriheten är mycket viktig, vilket gör att jag kommer att ha med mig fyra symboliska ord i packningen tillbaka till Sverige: Bonsaiträd, sushi, gästfrihet och teknik.

Sverige har mycket att lära inom infrastrukturplanering och satsningar, vilket är viktigt både på nationellt- och regionalt plan.

Dock är det så att det stannar lite vid detta - vid japanernas strikta levnadsstil, artiga bemötande - men också värme gentemot gäster vid mer inofficiella tillfällen. 

För mig som svensk känner jag begränsningarna i frihet i ett land som sedan lång tid tillbaka cementerat könsfördelningen och gjort arbetet och anställningen till livets medelpunkt.

Bakom det finns också tendenser till ett auktoritärt samhälle och ett samhälle som styrs av åldrade män i höga maktpositioner, där företagsledaren, politikern och den höga ämbetsmannen gör sig beroende av varandra.

Ur demokratisk synpunkt är det förfärligt att kommunhusens väggar pryds av långa rader av medelålders män och att politiken i så hög grad styrs av tjänstemannamakten.

Det relativt låga valdeltagandet beror förstås på en misstro mot politikens möjlighet att påverka, men också av avsaknaden av insatta förtroendevalda som vågar driva viktiga frågor.

Allt fler jag möter här på plats bekräftar bilden av höga tjänstemän som innehar makten att forma lagar och som fått sina positioner genom hårt arbete, genom rekomendationer och genom relativt hög ålder. I politiken finns inga undantag och unga politiker får ofta utstå hårda prövningar.

Att arbetsmarknaden och de högre chefspositionerna tilldelas män, är inte konstigt i ett land där kvinnorna förväntas ta hand om barnen och familjearbetet.

För Japan kan det vara en avgörande faktor om vården och omsorgen, men också företagens utveckling skall klaras att allt fler tar anställning. I den meningen är kvinnorna Japans guldgruva - frågan är bara när någon politiker skall våga driva frågan om jämställdhet. En fråga som direkt kopplar till behoven av barnomsorg och männens rätt till föräldraledighet.

Frågan blir allt tyngre i skenet av att immigrationen till Japan är i det närmaste obefintlig och en fråga som ingen politiker hittills vågat driva.

Japan är i viss mån ett slutet samhälle, samtidigt som människorna är varma och mycket omtänksamma - men lever i ett samhälle som ställer stora krav på korrekthet, hård arbetsmoral och respekt för systemet.

Egentligen tror jag att Svensken och Japanen har många gemensamma nämnare som gör att ett fortsatt samarbete på många plan kan ge oss gemensam utveckling.

Mötet fortsätter och vi samtalar om insatser för bättre integration genom insatser i Sverige på arbetsmarknadsområdet och vi funderar vidare på eventuella regionbildningar i vårt land. Vi sitter på Svensk mark i skydd från sol och värme inne på ambassaden, men snart skall vi ut i myllret av människor, hettan och rusningen på tunnelbanan. Att ta sig från Ambassaden till hotellet är en utmaning, med ett tunnelbanesystem som är enormt. Det enda vi vet är att tågen med största sannolikhet är i tid även denna gång... 

Skillnaderna mellan våra länder är enorma, men likheterna som lockar till fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete är tillräckligt många!

Nu är det bekräftat - regeringen tar med i beräkningen att vissa skall ha det sämre i vårt land!

I rapport efter rapport och i reportage efter reportage bekräftas hur klyftorna ökar mellan fattig och rik i vårt land.

Nu senast har SVT:s reportrar sammanställt och granskat läget i landet, sedan den borgerliga regeringen med Moderaterna i spetsen började nedrustningen.

Det är förnedrande, men knappast oväntat att Regeringen för en politik som gynnar de välbeställda och dom gör det rika rikare - alltid på en bekostnad av de som har det tufft.

Regeringens politik påverkar inte enbart enskilda människor och familjer med krossad ekonomi, utan ger också kommuner och landsting - inte minst i glesbygd stora bekymmer med att klara välfärden.

I grunden handlar det om människosyn, där regeringen utan samvete bygger om landet till ett land för de bemedlade och de hårt arbetande.

För att människors vardag skall klaras måste många gånger redan fattiga kommuner gå in med socialstöd i olika former, när regeringen tar bort centrala stöd till människor i utsatthet och när regeringen väljer att släppa taget om arbetsmarknadspolitiken.

Inte nog med att ungdomsarbetslösheten ökar, unga som måste klara sig på en inkomst under 5000:- ökar, barnfattigdomen ökar och klyftan mellan rik och fattig i Sverige är större än på länge - allt enligt SVT och andra säkra källor.

• Det handlar också om att de enorma skattesänkningarna på mångmiljardbelopp som gett redan välbeställda ytterligare tusentals kronor, urholkat statens inkomster och därmed möjlighet till att satsa på skola, vård och omsorg. 

Istället för att låta skatten ligga och satsa miljarderna på likvärdig sjukvård i hela landet har man istället stoppat dessa miljarder i byxfickorna på oss som redan har det bra!

Det är en skam för Sverige att en sådan medveten politik som slår på de som redan ligger förs i vårt land. 

På det lokala och regionala planet handlar det nu om att visa vad som skett på Regeringsnivå, så att Centerpartistiska och Moderata ledamöter i tex landstingsstyrelsen skall sluta att raljera och mörka den verklighet som finns. Idag framstår det från deras sida som om underskott i sjukvårdsbudgetar enbart handlar om okunniga socialdemokrater, när det i grunden handlar om frågan om hela välfärdens finansiering.

En finansiering som så väl behövt alla de miljarder man nu gett bort i skattesänkningar och tycks vilja fortsätta med. 

Det är hög tid att borgerliga ledamöter i vår landstingsstyrelse, så som Susanne Wallner (M), Christer Siwertsson (M) och Thomas Andersson (C)  börjar kämpa för glesbygdslandstingen situation och erkänner den skrämmande fördelning som deras regering står för.

Att man inte heller vågar besluta om en rättvisare fördelning av statsbidragen, där de redan stora landstingen är de stora vinnarna och bla Jämtland förlorare, gör att vi förlorar nära 70 miljoner per år.

Dessa 70 miljoner landar istället hos de redan starka landstingen, på samma sätt som de redan rika får större andel av de stora skattesänkningarna.

Ingen människa - fattig eller rik, mår bra i ett samhälle med ökande klyftor. Otryggheten är samhällets största hot. En otrygghet som bara växer i takt med ökande barnfattigdom, ökade ekonomiska klyftor, minskade inkomster för unga, ökade socialbidragsutbetalningar för kommunerna och minskade statsbidrag i mångmiljonklassen till landstinget.

"I natt gick jorden under..."

Två meningar in på den nya skivan och jag är åter såld  - Peter LeMarc har gjort det igen! 

Självutlämnande, finstämd och med texter som får mig att lyssna, lyssna och lyssna igen.

För mig blir det automatiskt ett politiskt budskap, ett statement - men utan att vara krävande och egoistiskt.

Det handlar om känslan av här och nu, men också om tankar som faller tillbaka och hämtar upp minnen.

Peter LeMarc är eller har varit sjuk och visst kan man andas detta i hans texter som hel tiden är både eftertänksamma, men också omtänksamma.

Ändå är sjukdomen inget man behöver känna till för att komma i stämning - det ger bara en ytterligare dimension till hans ord och musik....

”Du är ett skadeskjutet djur

Men alla säger att Du haft tur

Du undrar bara hur

Som en stympad, skamlig hund

Det gick så fort, bara en stund

Allt föll ihoppå en sekund’På ett enda ögonblick

Blev det här livet som du fick”

I nästa sekund tänds hoppet och Peter LeMarc gör mig åter fylld av livsglädje genom sin musik och sina texter.

Peter - den var efterlängtad av mig!

Kristina Fluur Hedman sätter Vårdförbundet på den partipolitiska arenan...

Träffade i dagarna några medlemmar från Vårdförbundet som ifrågasatte varför deras fackförbund tar tydlig politisk ställning mot Socialdemokraterna och allierar sig i sjukvårdspolitiken med Moderaterna.

Jag hade självklart inget svar på frågan och borde väl inte ha det, eftersom det är de ledande aktörerna inom fackförbundet som måste ha facit på en sådan fråga och som dessutom måste vara de som leder debatten.

Däremot kan man självklart fundera över vilken nytta det gör att ett att sjukvårdens större fackförbund offentligt tar ställning för den Moderata politiken och om det gynnar medlemmarna som grupp.

Jag kan också förstå att det kan kännas förvirrande för enskilda medlemmar att tillhöra ett fackförbund som så tydligt går Moderaternas ärenden i frågor som är så oerhört partipolitiska och som så tydligt bär ideologiska förtecken. Vårdpolitiken skiljer sig enormt mellan den Moderata synen som hyllar och premierar privat vård och den Socialdemokratiska som inte sätter de kapitalstarka vårdföretagen före patientens rätt till god vård i hela landet.

Vårdförbundets länsordförande Kristina Fluur Hedmans agerande när hon tillsammans med den ledande Moderaten, Christer Siwertsson i Jämtlands läns landsting gör gemensam attack mot Socialdemokratisk sjukvårdspolitik blir utifrån detta ändå anmärkningsvärd.

Kanske kan den skyllas på politisk okunskap och då är det en sak, men från Moderaternas sida är det enbart list och planering - valrörelsen har börjat och kan man ”lura med” framstående företrädare för vårdpersonalen jublar man på det Moderata partikansliet!

Frågan blir ju också varför Fluur Hedman väljer att stå bakom direkta felaktigheter om att landstingets adminstration sväller, när det är precis tvärt om - eller antydningar om att chefskostnaderna stiger, när sanningen är den motsatta.

Återigen har jag ingen synpunkt på att man allierar sig med ett politiskt parti, men kanske borde man tydligt förklara för sina medlemmar i Vårdförbundet varför den moderata politiken inom sjukvården är bättre och varför privat vård med vinster till de stora vårdbolagen är att föredra.

Fluur Hedman borde kanske också förklara varför hon stöttar den Moderata politiken som sätter käppar i hjulet för en ny Skatteutjämningspolitik som på ett rättvisare sätt skulle fördela statsbidragen till glesbygdens sjukvård istället för till redan välmående storstadsregioner. Med en politik som skulle stötta det nya rättvisare och glesbygdsvänligare systemet skulle Jämtlands läns landsting få mångmiljonbelopp för att bedriva en bättre sjukvård. Moderaterna säger nej och fortsätter gynna Stockholm.

När moderaten Siwertsson lägger en budget som sparar på insatser för barn, ungdomar och äldre frågar man sig om detta också ligger i linje med Vårdförbundets partipolitik i länet och om dess medlemmar vill stödja detta...

Frågorna från Vårdförbundets medlemmar står obesvarade från min sida, men väcker dessa tankar i mitt huvud...

Försämrad sjukvård för barn, unga och åldringar är Moderaternas medicin...

Indragna sjukresor för äldre, avgift för sjukvård för barn- och unga och sämre sjukvård i glesbygd...

Det är Moderaterna och deras allierades förslag för att lägga en bättre budget på landstinget än Socialdemokraterna och våra samarbetspartier.

Att det är valrörelse redan nu märks oerhört väl, när Alliansens företrädare i vårt landsting, Christer Siwertsson (m) knappt är aktiv på sammanträdena - men gör allt för att ta populistiska poänger.

Än handlar det om att svartmåla alla i landstinget som inte direkt arbetar i sjukvården, än handlar det om att helt förkasta satsningar i länet på regional utveckling.

Extra lättvindigt gör han det för sig när han av ren populism förkastar resor utanför länet och istället vill satsa allt på sjukvården.

Att landstingets politiker inte längre gör särskilt många resor utom länet döljer han och kastar all smuts på Regionförbundet och det regionala utvecklingsarbetet. 

Att administratörer som handskas med medborgarförslag, hanterar ärenden till politiska beslut, sköter löneutbetalning och service till sjukvården sedan blir nästa grupp att smutskastas bekymrar honom inte.

Hur vore det om vi aldrig rörde oss utom länets gränser, om vi aldrig tog intryck utifrån och hur vore det om vi aldrig försökte påverka länets förutsättningar på de arenor som sätter agendan.

Sjukvården behöver enorma intäkter i form av skatter och statsbidrag, men ett län med ett minskande befolkningsantal kan inte hantera detta. Att vi därför avsätter gemensamma medel för länets utveckling är en självklarhet. Vi gör det nu tillsammans med kommunerna och med medel tidigare länsstyrelsemedel.

Allt sker nu samlat under ett tak - Regionförbundet, vars syfte och uppdrag är att bla avrapportera det regionala utvecklingsarbetet till regeringen.

Deltagandet i nätverk, europeiska organisationer och projekt skall alltid ha ett syfte som följer det regionala utvecklingsuppdraget - allt annat är felaktigt. I det ingår ibland resor utom länet eller landet, bla för att påverka EU, men också för att hitta samarbetspartners till projekt eller öppna dörrar för näringsliv och offentlighet i viktiga kontakter eller afförer.

När gäster och beslutsfattare från andra delar av världen besöker oss blir vi glada - men ibland måste även vi göra dessa besök.

Idag öppnade jag mötet med RenRen - ett nätverk för europeiskt samarbete kring förnyelsebara energier. 

Att slutkonferensen för deras projekt förläggs till vårt län handlar inte om något annat, än att länet utmärkt sig som ett spännande och lyckosamt län inom de förnyelsebara energiformerna och energieffektivitet.

 Inte minst utmärker sig vårt landsting som Europas första miljöcertifierade landsting.

I moderaten Christer Siwertssons värld skulle jag kanske i hälsningsanförandet inte hälsat välkommen, utan bett dem skämmas över att resa ända från sin egna region på en utlandsresa och istället åka hem...

Nej, rätt använt är internationella kontakter en del av den regionala utvecklingen, vars syfte är att göra länet och regioen känt, visa på våra fördelar, påverka våra förutsättningar och öka inflyttningen. Allt för att öka de skatteintäkter som sedan skall omvandlas till vår gemensamma välfärd, där sjukvården är en av de viktigaste delarna.

Att vi sedan behöver ett rättvist fördelat statligt stöd verkar inte heller bekomma Siwertsson och hans allierade i Centerpartiet och Folkpartiet särskilt mycket.

I dagens skatteutjämningssystem tappar vårt läns kommuner och landsting enorma summor med pengar, medan redan välmående kommuner i storstäderna drar vinstlotten.

En förändring är föreslagen, men bollen ligger hos den Moderatledda regeringen som inte vågar gå emot sina väljare i storstäderna och förändra systemet så att det även stöttar den dyrbara sjukvården i glesbygd.

Istället väljer man att försämra för pensionärer, barn och människor i glesbygd för att spara pengar.

Vi socialdemokrater tror på länet och vill med rätt satsade insatser på det regionala utvecklingsområdet öka länets chanser samtidigt som vi fortsatt vill ha en god sjukvård för alla. 

En sjukvård som inte tar betalt av barn och unga, som inte sänker ambitionerna i glesbygd och som inte tar av de äldre.

Vi törs också stå för en rejäl förändring av fördelningen av de statliga medlen till kommuner och landsting, där vi tillsammans tar ansvaret för att det ekonomiskt skall gå ihop i sjukvården även utanför storstäderna.

Moderaterna är ett parti för medel och höginkomsttagarna boende i de rikare delarna av landet - inte ett parti för en rättvis och solidarisk sjukvård.