Jämtland House har visat Jämtlands styrka !

När Jämtlands län samlar kraft och visar upp sig i Stockholm på Jämtland House blir det till en uppvisning av vad ett stort glesbygdslän faktiskt ger och kan erbjuda till landets utveckling.

Jämtland House är en helt nyuppfunnen arena, där Regionförbundet i länet och Länsstyrelsen gått samman för att skapa tillfällen i huvudstaden för att visa kraften i vårt län.

Under tre dagar har det formligen sprudlat av kraft kring näringslivsfrågor, forskning, infrastruktur, besöksnäring och utbildning.

I vimlet på Engelen i centrala Stockholm har vi skapat möten för beslutsfattare, företagare, företagsledare och innovatörer som gett mersmak och en spegling av stora delar av allt det som sker i ett spännande län.

Att bara kunna visa att Jämtlands län besöksnäring omsätter många miljarder som bidrag till hela landets utveckling har varit viktigt. Behoven av en väl fungerande infrastruktur för skogsnäringen, besöksnäringen och industrin har varit en annan viktig del och där det finns mycket mer att göra.

När små spännande företag som dels tar sin utgångspunkt i gott miljöarbete, men också i länets spännande besöksmål och naturupplevelse - dyker upp i vårt län som nya innovatörer blir det spännande.

Jimmy Odén på Elevenate i Åre är ett sådant möte som visar på hur små företag med stora ambitioner inom outdoorområdet eller kanske skidåkarmärke.

Man blir glad och på samma sätt ger det hopp när stora företag som SAAB eller andra tillverkande insdustrier visar på att Jämtlands län är ett län att utveckla företagande i.

Jämtland House har i tre dagar visat på vad vårt län vill bidraga med, men samtidigt vad regeringen måste inse om satsningar för att skapa tillväxt i glesbygd. En tillväxt som på samma sätt som de tunga industrierna kan komma att öka den Svenska tillväxten, bara man ges rätt förutsättningar och inte tappar på en politik som just nu fokuserar på storstädernas tillväxt.

I tre dagar har vi visat på statlig kompetens och utbildningens vikt på regional nivå. Vi har samtalat och hållit dialoger kring infrastrukturen och besöksnäringen och idag har vi kunnat se på företagssatsningar som verkligen öppnar ögonen på oss och gett svar på funderingar - Ja, Jämtlands län kan och vill!

Dagarna har inramats av fantastisk Jämtländsk mat och musikupplevelser utöver det vanliga. Gårdagkvällens möte med Patriks Combo saknar motstycke och gör att jag kan konstatera - företagen, maten, smakerna och musiken bidrar till länets utveckling på ett sagolikt sätt.

Nu behövs bara en bättre politik för glesbygden för att ytterligare ge Jämtlands län chansen att öka sitt bidrag till landets utveckling på ett hållbart sätt.

Tacka alla som gjort dagarna möjliga - vi jobbar vidare för nästa års Jämtland House som ytterligare sätter länet på kartan!

Livslångt lärande och kultur måste bli ett verktyg !!!

En fantastisk känsla att få inledningstala på den Europeiska konferensen om Livslångt lärande och lärande för äldre, idag på Jamtli i Östersund.

Hos oss Socialdemokrater finns det i Jämtlands län en stark vilja att bli det län, där utbildning alltid lönar sig och där bildning och utbildning alltid skall finnas tillgängligt - i livets alla faser.

När museer i Europa bestämt sig och vårt museeum, Jamtli går före, för att bli delaktiga i det Livslånga lärandet blir det spännande.

Vad kan ett museum gör för bildning och lärande som de traditionella utbildningsanordnarna inte kan...

För mig blir det så självklart och tydligt när Jamtli engagerar sig i Socialfondsprojekt för att möta upp ungdomar som hoppat av gymnasieskolan och med sina pedagogiska metoder och helt annorlunda miljöer skapar intresse för kunskap, lärande och nyfikenhet.

Lärande från vaggan till graven måste vara lustfyllt, utmanande och spännande. Att se hur lärandet demokratiserar och tillgängliggörs på platser som alla har tillträde till blir övertygande - museer är en sådan plats!

Jamtli är ett fullgott exempel på arbete med barn på den öppna förskolan och i sin egna verksamhet, via avhoppade gymnasieelever till insatser för dementa på det egna Per-Albintorpet.

I ett Europa med ökande andel äldre, blir kultur och utbildning inte längre något enbart trevligt  utan ett nödvändigt verktyg för att klara välfärdsfrågorna.

EU-kommissionens deltagare på vår konferens om Livslångt lärande uttalar tydligt hur kulturen och lärandet kan bidraga till mer aktiva äldre, hur det kan ge förbättrade resultat i vården och hur det genom engagemang skapar friskare och mer välmående äldre i samhällen som annars skulle få enorma kostnader för sjukvård, omsorg och välfärdsinsatser.

Det livslånga lärandet, museerna och kulturen måste uppgraderas av Europas politiker och hanteras som verkliga välfärdsinstrument och inte bara som trivselfaktorer som lätt kan ges besparingar i tuffa ekonomiska tider!

Jämtlands län, Jamtli och politiken går i täten för arbetet. Nu måste fler anta utmaningen....

Det Japanska samhället behöver demokratiseras...

Att kliva in på Svenska Ambassaden i Tokyo, en het och solig oktoberdag, från en välfylld tunnelbana känns befriande.

Inte befriande från något dåligt, men som ett andningshål där man i lugn och ro hinner fundera.

Jag befinner mig på resa med SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) beredning för Tillväxt och regionala utvecklingsfrågor i Tokyo denna vecka.

Ett Tokyo, som efter en rejäl orkan i söndags badar i värme och solsken. SKL har ju ansvaret att på nationell nivå bevaka frågor som berör Sverige, våra kommuner och Regioner. I vår beredning handlar det om de Regionala utvecklingsfrågorna, som ju spänner från vitt skilda områden så som infrastruktur och kommunikationer och EU:s sammanhållningspolitik.

SKL:s beredningar gör en gång per mandatperiod lärresor för att omvärldsspana, lära och ta med erfarenheter till arbetet på det nationella, regionala och lokala planet.

Japan är ett spännande land som på flera områden ligger långt före oss, men som på andra områden har enorma utvecklingsbehov.

Få om ens några länder kan väl slå Japan på fingrarna när det gäller kommunikationers snabbhet, effektivitet och säkerhet. För vem skulle kunna drömma att tågen, bussarna och tunnelbanan kommer och går på minuten när i utsatt tid - och att avvikelser är enormt ovanliga, men så är det i Tokyo. Och vem skulle kunna drömma om att man ingenstans kan hitta fimpar, tuggummin och annat skräp på offentliga platser - men detta är verklighet i ett lands som Japan.

Få länder - om ens något kan dessutom slå Japan vad gäller vacker mat, vackra byggnader och en oerhört smakfull och vacker mat.

Och gästfriheten är mycket viktig, vilket gör att jag kommer att ha med mig fyra symboliska ord i packningen tillbaka till Sverige: Bonsaiträd, sushi, gästfrihet och teknik.

Sverige har mycket att lära inom infrastrukturplanering och satsningar, vilket är viktigt både på nationellt- och regionalt plan.

Dock är det så att det stannar lite vid detta - vid japanernas strikta levnadsstil, artiga bemötande - men också värme gentemot gäster vid mer inofficiella tillfällen. 

För mig som svensk känner jag begränsningarna i frihet i ett land som sedan lång tid tillbaka cementerat könsfördelningen och gjort arbetet och anställningen till livets medelpunkt.

Bakom det finns också tendenser till ett auktoritärt samhälle och ett samhälle som styrs av åldrade män i höga maktpositioner, där företagsledaren, politikern och den höga ämbetsmannen gör sig beroende av varandra.

Ur demokratisk synpunkt är det förfärligt att kommunhusens väggar pryds av långa rader av medelålders män och att politiken i så hög grad styrs av tjänstemannamakten.

Det relativt låga valdeltagandet beror förstås på en misstro mot politikens möjlighet att påverka, men också av avsaknaden av insatta förtroendevalda som vågar driva viktiga frågor.

Allt fler jag möter här på plats bekräftar bilden av höga tjänstemän som innehar makten att forma lagar och som fått sina positioner genom hårt arbete, genom rekomendationer och genom relativt hög ålder. I politiken finns inga undantag och unga politiker får ofta utstå hårda prövningar.

Att arbetsmarknaden och de högre chefspositionerna tilldelas män, är inte konstigt i ett land där kvinnorna förväntas ta hand om barnen och familjearbetet.

För Japan kan det vara en avgörande faktor om vården och omsorgen, men också företagens utveckling skall klaras att allt fler tar anställning. I den meningen är kvinnorna Japans guldgruva - frågan är bara när någon politiker skall våga driva frågan om jämställdhet. En fråga som direkt kopplar till behoven av barnomsorg och männens rätt till föräldraledighet.

Frågan blir allt tyngre i skenet av att immigrationen till Japan är i det närmaste obefintlig och en fråga som ingen politiker hittills vågat driva.

Japan är i viss mån ett slutet samhälle, samtidigt som människorna är varma och mycket omtänksamma - men lever i ett samhälle som ställer stora krav på korrekthet, hård arbetsmoral och respekt för systemet.

Egentligen tror jag att Svensken och Japanen har många gemensamma nämnare som gör att ett fortsatt samarbete på många plan kan ge oss gemensam utveckling.

Mötet fortsätter och vi samtalar om insatser för bättre integration genom insatser i Sverige på arbetsmarknadsområdet och vi funderar vidare på eventuella regionbildningar i vårt land. Vi sitter på Svensk mark i skydd från sol och värme inne på ambassaden, men snart skall vi ut i myllret av människor, hettan och rusningen på tunnelbanan. Att ta sig från Ambassaden till hotellet är en utmaning, med ett tunnelbanesystem som är enormt. Det enda vi vet är att tågen med största sannolikhet är i tid även denna gång... 

Skillnaderna mellan våra länder är enorma, men likheterna som lockar till fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete är tillräckligt många!