Mer pengar till redan rika - mer utsatthet till redan utsatta...

Den politiska inriktningen - mer till de som redan har, blir så oerhört tydlig när man följer Moderaternas politik på kommunal och regional nivå. Dessvärre handlar det inte enbart om mer pengar till redan rika, utan också mer utsatthet till redan utsatta, och det gäller både på kommunal/regional nivå och på personnivå....

Moderaterna med stödjepartierna Centern och Folkpartiet i spetsen fortsätter att försöka mörka den nationella politiken och den orättfärdiga fördelningen av nationella medel till välfärden, genom att säga att alla inlägg om nationell politik är ett sätt för oss i landstingsmajoriteten att försöka dölja vårt egna ansvar för tex sjukvårdens finansiering i vårt glesbygdslän.

Det är i grunden självklart att landstingspolitiker, kommunpolitiker och regionpolitiker som representerar glesbygdsområden i landet också måste belysa hur fördelningen av statens medel egentligen borde se ut för att klara jobben, skolan, omsorgen och sjukvården - även i de delar av landet som har stora avstånd, minskande befolkning och låga skatteintäkter.

Det är kanske än mer viktigt, när moderaternas och regeringens politik hela tiden handlar om att ta medel från landsbygdens områden och satsa miljarderna på de rika områdena istället.

Sambanden är tydliga och viktiga - det går inte att sänka skatterna för i huvudsak de som har de bra med över 130 miljarder, att ta nära 1,5 miljarder från landsbygden, att skapa ett nytt skatteutjämningsförslag samtidigt som man ger 1 miljard extra till de rikaste områdena i landet, försämra för sjuka och arbetslösa och samtidigt försöka låta påskina att allt ansvar faller på de fattiga och utsatta kommunerna och landstingen.

Socialdemokraterna visar redan nu på att en regeringspolitik kan ge många miljoner extra till landstingen och välfärden.

Den politiken handlar om en solidarisk fördelning, där statsskatten används rätt istället för att tvinga fattiga kommuner eller landsting att höja sin skatt ytterligare.

I Moderaternas förslag till landstingsbudget för man alltså denna politik, att ta från de fattigare och ge till de rika vidare. Att balansera sitt budgetförslag genom att i mer än hälften av förslagen föreslå avgiftshöjningar och minska rätten till fri barnsjukvård kan inte vara annat än en fortsättning på den politik som tom Riksdagens egna utredningar visar sig leda till ökad klyftor i vårt land...

Moderat mantra döljer en politiken för den starke!

Dagar i politiken fylls av möten - möten mellan människor i olika situationer. Det som slår mig är hur politiken i många fall medvetet eller undermedvetet rundar problem för att undvika att ta ansvar. Dt kan säkert gälla mig och alla förtroendevalda, men när det gäller utsatta människors situation hoppas jag innerligt att jag inte rundar problemställningar.

Detta ”rundande” kan se ut på många sätt och ibland tar det sig formen av maktspråk eller förminskande agerande. Personligen tycker jag illa om när andra politiker kritiserar eller angriper politikers person. Vet inte hur ofta som man blir beskriven som maktfullkomlig eller på annat sätt oduglig av Landstingsoppositionens företrädare Christer Siwertsson i Jämtlands län.

Politiken bör diskuteras, men inte med personliga påhopp. Det må vara ett sätt att skyla sina egna politiska tillkortakommanden, men Moderaternas teknik är den samma över hela landet - förnekelse eller osynliggörande genom att helt enkelt strunta i att svara på de svåra frågorna.

Moderaternas egna mantra den senaste tiden, när kommuner och landsting framföra allt i glesbygd har ekonomiska bekymmer att klara välfärden, samtidigt som skatterna på statlig nivå sänks - är: Höj landstingsskatten då, höj kommunalskatten då om ni Socialdemokrater som styr har problem att få finanserna att gå ihop. - Problemet är bara att en solidarisk politik ser att kommuner med utflyttning och en allt mer åldrande befolkning ofta redan tvingats höja skatten till höga nivåer och därmed inte klarar hur höga skatter som helst. Detsamma gäller ofta landsting i glesbygd med höga kostnader och låga skatteintäkter - höj skatten blir det mantra som gör att man undviker solidaritetsdiskussionen...

I ett solidariskt land hjälper man varandra - fattiga får lite extra både på personnivå och mellan kommuner och stat.

En sänkt skatt som i första hand går till redan välbeställda ger inte ett sådant utrymme, men de över 130 miljarderna hade kunnat delvis användas till sådant stöd för rättvis fördelning av välfärden i hela landet. Istället basunerar man ut : Höj skatten i landsting och kommuner även om den redan är hög - vi behöver ge till de som redan har det bra. Och i samma veva föreslår Moderaterna 1 miljard extra i skatteutjämningssystemet till redan rika delar av landet. Detta tillstånd undviker man återkommande.

När Riksdagens egna utredningar visar på hur klyftorna i landet bara ökar mellan rika och fattiga. När Riksdagen bevisligen också kopplar dessa ökningar till de sänkta skatterna, undviker man konfrontation lika mantralikt, genom att säga: Undersköterskan och städerskan har givits hundratals kronor mer tack vare detta - det vill Socialdemokraterna stoppa. Att denna fördelning givit noll till svårt sjuka eller arbetslösa och att de med höga inkomster fått mycket mer vill de låta försvinna i en grumlig argumentering om att undersköterskan fått mer ekonomi. Visst - men återigen, de som redan har det bra har fått mångdubbelt mer....

På punkt efter punkt har rika områden i landet, rika människor och starka regioner fått det allt bättre och andra fått nöja sig med inget eller det lilla. Med små allmosor kan man i skymundan ge redan starka ännu mer styrka - sådan är politiken och den smarta retoriken.

Och inte blir regionalpolitiken bättre av att den moderata politiken minskat landsbygdsstödet med hela 1,4 miljarder redan nästa år i kombination med att regeringen väljer att plocka bort de regionala EU-medlen inom Regionalfonden med hela 15 %.

På punkt efter punkt används retoriken för att dölja en politik för de starka:

Höj skatten själva, även i tungt ansatt glesbygd...

De lågavlönade har ju också fått lite...

Jag var nyss i RIksdagen, stannade vid bysten av Olof Palme, och han viskade: 

"Sverige behöver en mer Solidarisk politik..."

•