Anonyma påhopp...

Man vet egentligen inte om man skall skratta eller gråta...

Varje vecka ramlar det in kommentarer i min blogg, vilket jag ju eftersträvar och vill ha - en debatt är alltid eftersträvansvärd, men jag säger ju tydligt i min blogg att anonyma inlägg INTE läggs ut.

Ändå ramlar ett antal sådana in som endera förmodligen är för hårda för att skribenten skall våga lägga ut sitt namn, eller som är direkta påhopp på mig, på företeelser, på grupper i samhället eller rent av på helt andra människor än mig själv.

Jag välkomnar kritik eller mothugg på min egna politik och mina egna inlägg likaväl som jag gör det i vitt skilda ämnen - men vågar man inte stå för det med sitt namn så har man inget att hämta i min blogg...

Befinner mig idag i ett soligt Stockholm på möte kring Folkhögskolorna och senare under dagen på möte med (S)-kamrater i Sveriges Kommuner och Landsting. I en paus kan jag konstatera att det den senaste veckan ramlat in både kommentarer kring mina inlägg - och det är bra, men även inlägg om invandring, flyktingar, tiggare, homosexuella, regeringen, socialdemokraterna, kultur, vård, skatt och lite annat - inte en enda kommentar är undertecknad med namn....

Synd, eftersom inläggen hade kunnat skapa debatt även om den del hade behöva friseras i innehåll och ordval....

Jag funderar vidare på kommande blogginlägg och ämnen att beröra med förhoppningen att jag skall få kommentarsinlägg som vågar underteckna med namn, men som också till innehåll utelämnar personangrepp och rasistiska inlägg....

Den som lever får se...

Den tuffa finansieringen av sjukvården...

Det är minst sagt en rejäl utmaning att klara hem en budget för Region Jämtland Härjedalen i ett läge där prognosen för 2015 pekar mot ett underskott på nära 250 miljoner kronor.

Just nu har vi ett läge där majoriteten i Regionen och Alliansen gjort en överenskommelse om att försöka finna gemensamma förslag som kan bromsa kostnadsökningarna, effektivisera - men ändå ge en god vård och bra arbetsmiljö.

Det i sig kräver förtroende och vilja - så att vi inte hamnar i ett läge där oppositionen enbart för oppositionspolitik för att skada majoritetens förtroende. Inte heller vi i majoriteten får sätta oss på tvären inför förslag från Alliansen varje gång de kommer…

Största problemet kan ändå vara att bilden av nuläget och analysen av denna skiljer sig så markant. Alliansen verkar inte med ett enda ord vara beredda att erkänna att sjukvården i Sverige i grunden är underfinansierad - istället vill man hellre måla uppe en bild av dålig styrning, dålig politik och stora slukhål som stjäl pengar ur systemet - resursslöseri helt enkelt.

När Christer Siwertsson (M) påstår att pengarna försvinner i svarta hål, blir det helt enkelt till ett hån mot alla de sjuka som är de som fått vård för dessa pengar.

Några svarta hål existerar inte, utan de stora underskotten som blev för 2014 och prognosen för 2015 finns helt enkelt direkt i sjukvården - det är inte svårare än att se i bokslutet var pengarna tagit vägen: Svårt sjuka barn, cancerpatienter, behandlingar, läkemedel, patienter som skickats till andra sjukhus för komplicerade behandlingar och operationer - inte sällan kostar en sådan patient många miljoner per person.

Det blir rent av oförskämt att säga att pengarna då går till svarta hål. Vad värre är, är att våra grannlandsting har liknande och tom större underskott i sina budgetar för den rena sjukvården. Vi kostar som patienter, nya läkemedel införs, nya behandlingsmetoder etableras och allt fler kan behandlas tom högt upp i åldrarna - vilket helt enkelt gör sjukvården dyrare för varje år som går.

Och någon skall betala… När någon blir allt färre som vi råkar bli i Norrland skall allt färre betala via skatten för en allt dyrare sjukvård. Den ekvationen går helt enkelt inte ihop och vi är många som måste fundera över hur glesbygden och landsbygdens invånare skall fortsatt ha rätten till en god vård med samma kvalité som resten av landet…

Här duger det inte med enbart besparingar, påståenden om att massor av administration går att ta bort igen och igen och igen…

Helt klart skall vi vara ekonomiska, fundera över vad som skall göras och prioritera på ett smart sätt. Hur får vi tex fast anställda läkare istället för vansinnigt dyra stafettläkare som drar mångmiljonbelopp extra ur vår budget.

Jag tror att Regionens politiker måste ta ett krafttag kring uppgiften och också förlita sig på att den nya Regionbildningen faktiskt kan göra skillnad. Sjukvården hade kunnat styras lika bra eller dåligt i den gamla organisationen - men vi valde att bilda Region för att få fler instrument för regional utveckling och lite tyngd i vårt arbete för att helt enkelt öka skatteintäkterna genom inflyttning, mer företagande, fler jobb och större attraktionskraft.

Lösningen finns förmodligen i en kombination av effektivisering och smarta prioriteringar, bättre diskussion och ansvar för nationell finansiering  av sjukvård även i glesbygd och ett Regionalt utvecklingsarbete med fokus på fler företag, mer intressanta arrangemang som lockar och fler i arbete.

Det blir några tuffa år, där vi både kommer att se indragningar och nya arbetsmetoder, men där vi självklart måste tro att vi också kan satsa på sådant som vi tror kan lyfta oss ur krisen.

Region Jämtland Härjedalen vill och kan!