Israel - Palestina. -- När man är stor ska man vara snäll...

Marcus Perssons ondgörande på Östersunds-Postens Ledarsida, över Regeringens beslut att erkänna Palestina visar mer på hans okunskap i frågan och hans korta tid i den politiska hetluften, än hans påstådda tillkortakommanden inom Regeringen.

Han tycks tom missa att Centerpartiets utrikespolitiske talesperson  för inte allt för länge sedan gett erkännandet av Palestina som stat stöd.

Marcus Persson tycks tro att vi genom att enbart stötta den ena staten kan nå jämlika förhandlingar. Särskilt som Staten Israel inte nöjer sig med de givna gränserna, utan under åratal annekterar och tar allt mer av Palestiniernas områden.

När det historiska skedde och Israel blev eget land på ett område som i grunden tillhört många, trodde säkert också många att detta område skulle räcka - men under åratal av terror från båda håll, har Israel valt den provocerande vägen med bosättningspolitiken på palestinsk mark.

Vad Marcus Persson missar är den gedigna kunskapen i frågan och de grundläggande kontakter som det Socialdemokratiska partiet genom åren skaffat sig.

Sveriges hållning i frågan lovordas tom av högt uppsatta Israeliska regeringstjänstemän som följt frågan.

Att Storbritannien, Spanien och fler EU-länder tycks följa Sveriges initiativ gör inte insatsen sämre.

När Persson bla skyller på att Palestinierna inte ens kan skydda sina egna gränser missar han återigen kärnan av frågan - nämligen den att Israel hela tiden för en sådan politik att detta inte är möjligt. Den lilla Palestinska staten klara sig inte mot en supermakt som förhindrar palestinska barn att gå i skola, palestinier att arbeta och förstör deras bostäder och infrastruktur.

Båda sidor måste upphöra med terror, men då krävs att Världssamfundet och EU jämställer de bådas rätt till fria stater sida vid sida.

Först då uppgraderar man Palestinas existens till en normal diplomatisk nivå.

Beslutet ger reaktioner - självklart, men Sverige måste återigen bli en stark röst i Europa mot orättvisor. Den starka röst Sverige en gång var i Utrikespolitiken.

Marcus Persson är blind i sina reaktioner och anklagar Palestinierna för att göra fel i processen, vilket samtidigt måste ses som ett ett positivt erkännande av Israels sätt att agera. Israel är i hans ögon helt felfria.

När man är stor måste man också vara snäll!

Det blir allvarligt när politiker ljuger ihop egna sanningar om en arbetsplats....

I dagarna har det i media i vårt län debatterats om Regionförbundets arbetsmiljö och dessvärre använde media den metod som man så ofta gör - att vända något i grunden bra till negativt för att få uppmärksamhet.

Det handlar i grunden om att våra chefer på eget initiativ gjort en medarbetarenkät för att höra hur personalen uppfattar sin vardag och sitt arbete.

Ett mycket bra initiativ och resultatet blev ungefär som på de flesta arbetsplatser att de flesta var nöjda eller mycket nöjda, men att det fanns ett antal medarbetare som inte hade fullt förtroende för sina chefer eller som ansåg sig ha behandlats illa.

Chefsgrupperingen började genast utifrån svaren identifiera problemen och snabbt sätta in åtgärder för förbättring.

• Handlingskraftigt och bra!

Medarbetarsamtalen och enkäten väljer man nu att permanenta för att ständigt kunna få upp problem till ytan och avhjälpa dem.

Aldrig någonsin skall vi acceptera att någon medarbetare inte blir bra bemött!

Medias val var att istället presentera att dessa problem fanns och att Regionförbundet därmed var en dålig arbetsgivare, istället för att använda utgångspunkten med intresserade chefer som snabbt börjat bearbeta problemen långt innan media ens skrivit om saken.

Sådant säljer bättre.

Värre är och riktigt allvarligt blir det när Moderaten Christer Siwertsson börjar använda artiklarna för att vinna röster i det stundande Regionvalet genom att helt såga och svärta ned arbetsplatsen och ledningen.

Det borde finnas bättre frågor att driva valrörelse med kan man tycka.

Det riktigt allvarliga i det hela är att Siwertsson dessutom hittar på falska påståenden och siffror om en undersökning som i grunden är bra.

Detta genom att påstå offentligt att var femte medarbetare är rädd för sin arbetsgivare!

Inte med ett enda ord står detta eller uttrycks detta i medarbetarenkäten. Jag har nu offentligt krävt att Siwertsson tar fram det underlag eller de siffror i medarbetarenkäten som säger detta eller att han ber Regionförbundets ledning om ursäkt och erkänner sin lögn.

Att Siwertsson inte älskar Regionförbundet har vi förstått under hela resan med uttryck som tärande, en stor administration och en Gökunge när han talat om förbundet, men att gå från detta till att skapa egna nedsvärtande siffror om tillståndet på Regionförbundet skulle om det handlat om en person kallats för förtal.

Det värsta är att han förmodligen inte ens läst medarbetarenkäten eftersom den inte, för personalens skull har legat ute tillgänglig...

Återigen - var finns underlaget för ditt påstående Siwertsson om att var femte medarbetare på Regionförbundet är rädd för sin arbetsgivare ?!