Dråpslag för teatrarna i landet

Artikel ur Länstidningen 6 nov 2023 - (TT)

Landets teatrar förbereder sig för tuffa ekonomiska tider. Krympta anslag och ökade hyror väntas slå hårt – särskilt mot glesbygdens och barns kulturutbud.

– Det ser rätt mörkt ut för många av våra teatrar, säger Robert Uitto (S), ordförande för länsteatrarna och politiker i region JH.

FOTO: Malin Moberg / Sara P Borgström

Scenkonsten tog en av de hårdare smällarna när kulturministern tidigare i år presenterade en bantad kulturbudget. Redan då varnade länsteatrarna för att den regionala kulturen kommer att drabbas, när medlen i den så kallade kultursamverkansmodellen inte skrivs upp. Det samtidigt som teatrarna möter allmänna kostnadsökningar och uppräkningar av löner.

– Sammantaget betyder det ganska stora besparingskrav, säger Robert Uitto.

Vanligtvis brukar regionerna kunna skjuta till pengar. Men Robert Uitto pekar på att de också har det ovanligt tufft – och han tror att det är "uteslutet" att de ska kunna bidra.

Exakt hur mörkt läget blir 2024 och 2025 är ännu oklart. Först efter att alla regioner har fattat beslut om budgeten vet man närmare hur läget ser ut.

– Men generellt ser vi att det är mer utsatt där teatrarna befinner sig i glesbygdsregioner eller små regioner, säger Robert Uitto.

Bristen på framförhållning är ett problem för en bransch som kräver planering långt i förväg. Än så länge har Robert Uitto inte hört att någon teater planerar att ställa in föreställningar, däremot tror han att färre kommer att få tillgång till scenkonst.

– Framförallt kommer barn och unga som får se teater i skolor och förskolor att bli färre, vilket är väldigt beklagligt. Ibland är det det enda teaterbesöket som en del barn någonsin får göra.

Det nya förslaget till kultursamverkansmodell har också lagt ett större ansvar på kommunerna, vilket gör att situationen kan skilja sig åt rejält för länsteatrarna. Östgötateatern, landets största regionteater, har hamnat i ett läge där man redan nu behöver se över sina lokalkostnader.

– Antingen måste vi effektivisera lokalytorna eller så måste vi sparka folk och det vill vi inte gärna göra. För det är mycket kompetens i en teaterinstitution som har tagit väldigt många år att få, säger teaterchef Nils Poletti.

I Norrköping har det politiska styret (M, L och KD med stöd av SD) kritiserats för kulturslakt efter att man bland annat har velat sälja ut den kommunägda hemmascenen för Norrköpings symfoniorkester. Enligt Nils Poletti har teatern ännu inte fått några besked om framtiden – men har däremot fått veta att det "med största sannolikhet" kommer hyreshöjningar 2025.

– Det verkar de kommunala politikerna ha upptäckt, att det är ett väldigt effektivt sätt att skära i vår verksamhet. För det kan man göra i skymundan, säger han.

Publiken har hittat tillbaka till Östgötateatern igen efter coronapandemin, berättar Nils Poletti. Men det har tagit 2,5 år. Han ifrågasätter politiker som efter de senaste årens djupa kris säger att kulturen måste bära stora kostnader själva.

– Då får vi en väldigt likriktad underhållnings-scenkonst, säger han och lägger till:

– Är det något som kan hålla en välmående i ett samhälle så är det kulturen. Det är konstigt att det är just där man ska skära – samtidigt som man sänker skatten för Rot och Rut.

Robert Uitto pekar på att infrastrukturen för kulturen i landet dessutom skadas när regeringen har dragit ned en halv miljard på studieförbunden. Framför allt i glesbygden är förbunden ofta arrangörer av kulturarrangemang.

– Försvinner deras verksamhet har vi ingen utanför de större orterna som arrangerar sådant. I kombination med budgeten blir det ett dråpslag mot kulturutbudet utanför våra större städer.

(TT)

Vart tog ideologierna vägen i valrörelsen !?

Det må vara att enskilda frågor är viktiga, men i årets val har det ju visat sig hur både små och stora enskilda frågor blir avgörande för många i valet.

Då spelar det tydligen inte längre någon roll kring vilken ideologi och därmed människosyn ett parti har.

Robert Uitto (S)

När det kommer till egenintresset kan människor tydligen rösta på ett parti som inte värderar alla människor lika - då kan bensinpriset som fråga tom förmå människor att rösta på ett parti sprunget ur nazismen…

När moderaterna beskriver brotten och otryggheten i delar av Sverige, bländas många av Kristerssons uttalande om strängare straff, mer poliser och problem med invandrare och flyktingar. 

Att partiet i grunden är ett parti som både är arbetarfientligt och som står för värderingar som mest gynnar de starka och rika glömmer man bort. Att partiet inte heller har någon lösning eller analys kring varför vissa unga hamnar i brottslighet, tycks också vara intressant.

Många väljer att rösta på just  denna fråga, utan att över huvud taget fundera över vilken ideologi som detta utpräglade högerparti i grunden vilar på och vilka konsekvenser det kan få på vårt gemensamma samhälle.

Lokalt och regionalt kan det fungera på samma sätt, när enskilda frågor blir viktigare än ett långsiktigt och ideologiskt tänkande.

Delvis får vi skylla oss själva i partierna, när vi inte gör försöket att tala mer ideologiskt och i vårt fall inte lyfter vad Socialdemokrati i grunden är och vilka värderingar vi vill bära vidare.

För oppositionen kanske det är ett enkelt sätt att försöka nå majoritet genom att ta fram enkla vardagliga frågor som berör många och sedan bedriva en överbudspolitik.

Att rösta ideologiskt är givetvis svårare och kräver att man sätter sig in i de ideologiska grunder som partierna vilar sin politik på, men det kräver också av oss politiker att vi synliggör vår ideologi, berättar om den och beskriver med olika exempel hur den kan styra våra beslut i de mest skilda frågor som vi blir satta att besluta om..

För mig är det dessutom viktig att beskriva detta ur ett lite längre perspektiv än det korta tidspann som enskild fråga kan ha.

Ingen väljare och ingen politiker kan sia om framtiden, inte ens om vilka frågor som kan dyka upp och kan behöva beslutas om inom bara några år.

Om man som väljare vill vara säker på att ett beslut om kommande skolförändringar, förändringar kring Hälsocentraler, prioriteringar i dåliga tider, prioriteringar mellan olika grupper i samhället eller satsningar framåt - då är ett ideologiskt val en garant för att de ansvariga politikerna vilar sig på den ideologiska övertygelsen oavsett frågor som dyker upp.

Vi borde bli mycket bättre på att redovisa våra partiprogram och förklara att med det som grund, kommer vi att ta alla de beslut som behövs oavsett frågor.

En röst på Socialdemokraterna betyder helt enkelt att vi bland annat bygger vår politik på denna inledande fras i vårt
partiprogram:

”Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.

Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.

Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.”

Rösta gärna ideologiskt för ett fortsatt öppet och demokratiskt samhäll nu på söndag.

Våra arkiv är viktiga delar i demokratin och kulturarvet.

 

Det finns all anledning att oroa sig över utflytt av verksamheter från länet.

Socialdemokraterna i Region JH har reagerat över de signaler som kommer om att Riksarkivets verksamhet i länet är hotat och redan nu ser vi konsekvenser av förändringarna som medför indragen verksamhet.

Vi oroas eftersom arkivet är viktigt för vårt kulturarv regionalt. Det är också många lokalhistoriker och släktforskare som använder arkivet.

Kringverksamhet så som Nordiskt Center för Kulturarvspedagogik, NCK och Föreningsarkivet är även de verksamheter som kan komma att drabbas - inte minst utifrån det samarbete som finns upparbetat.

 

Kulturarv skall finnas kvar regionalt och lokalt. Den pedagogiska verksamheten riktad till barn och unga är en annan viktig del, där unga ges möjlighet att forska och lära om historiska skeenden.

 

Vi Socialdemokrater är inte beredda att låta verksamhet och vårt kulturarv flytta ur länet.

 

Självklart kostar sådan verksamheten, men  det handlar om att regeringen helt enkelt måste se kulturen och kulturarvet som en viktig del i arbetet med att hela landet skall leva. Vårt kulturarv och tillgången till det kan inte centraliseras.

 

I grunden är det även en demokratifrågan. Offentlighetsprincipen är en central del i vår demokrati. Tack vare våra arkiv kan journalister, medborgare och andra hitta fakta kring händelser som annars lätt fördunklas, förvrängs och blir till det vi nu kallar Fake News.

 

Denna delen av demokrati är enbart möjlig så länge om Riksarkivet och andra arkiv är tillgängliga.              Händelser i vår del av landet skall dessutom vara tillgängliga via arkiv här på plats.

I tider av mörka krafter med nationalistiska tendenser och en förmåga att förvanska historieskrivningen är arkiven centrala.

 

Nedmonteringen och flytt av arkivet innebär både slutet på den pedagogiska verksamheten för barn och unga, utan också tapp på kompetens och närhet till vår egna historia.

Vi Socialdemokrater har lyft frågan I regionen och hoppas nu på att gemensamma uppvaktningar kan rädda verksamheten kvar i länet.

Vi måste hålla i och hålla ut - i coronatider behövs kulturen - de nya riktlinjerna och mer ekonomiskt stöd ger större optimism !

Sitter ute i sensommarvärmen och funderar över vad jag skall skriva om i bloggen - på något sätt har Coronans framfart med sjuka och människor som mist livet också påverkat vardagen så till den milda grad, att den försnillat oss på upplevelser och möten…

Isolering, distans, avstånd - har också medverkat till att upplevelserna minskat mellan oss människor och att många hamnat i utsatthet.

Själv älskar jag att resa att dela upplevelser med vänner och familj i andra länder och andra kulturer - eller att bjuda hem vänner på middagar och fester… Mycket av det har Coronans framfart hindrat. Också de musik- och kulturupplevelser som jag gillar har hindrats och fattas mig…

Vad ska jag skriva om, det får bli just det och funderingar framåt...

På något sätt verkar det också som att många tycks tro att faran är över - privatpersoner, arbetsplatser och andra tycks tro att tanken på att hålla avstånd, arbeta hemifrån och distansera sig i alla lägen, där det är genomförbart verkar ha försvunnit efter semestern - detta trots att läget i stort är detsamma och Folkhälsomyndighetsens råd är oförändrade…

Arbetskamrater håller inte distans med argumentet, att vi är ju friska - detta oberoende av att var och en inte har en aning om hur många människor arbetskamrater möter och i vilka situationer arbetskamraterna är utanför arbetstid. Ingen vet vem som bär på smitta.

Flera skolor verkar i inledningsskedet inte längre uppmana sina anställda eller elever att hålla möjligt avstånd, hålla rent på ytor osv…

Många arbetsplatser verkar också tro attsemestern var någon slags brytpunkt, trots att inga nämnvärda förändringar skett - det känns lite otäckt… Som om vi genom ledigheten glömt bort, blivit mer orädda och inte längre tror att vi eller andra kan bli sjuka…

   

Näe, nu gäller det att fortsätta att ta ansvar var och en och tänka på hur vi rör oss, vad vi tar i och hur vi håller händerna rena ofta, ofta!

På kulturområdet däremot har enormt många scener och arrangörer, samt enskilda kulturarbetare tagit stort ansvar. Lyckats ställa om i många fall, men lider av otydliga restriktioner som blivit absurda.

Kulturarrangörerna är beredda att ta ansvar även för fler än 50 i publiken och anordna sittande föreställningar med rejäla avstånd och coronasäkrad miljö. Något annat är helt otänkbart om våra kulturarbetare och institutioner skall överleva.

  

                               

                                                       Kultur- och Inrikesministern

Det är därför med glädje som jag idag dels som privatperson, som politiker, men framför allt som ordförande för Länsteatrarna kan konstatera att Kulturministern och Inrikesministern lovar en snabb förändring med restriktioner som tillåter fler än 50 personer vid tex sittande kulturarrangemang om man uppfyller de nya kraven som är under utarbetande!

Den regionala scenkonsten med Länsteatrarna kommer att kunna bidraga med synpunkter i framtagandet av nya regler om Folkhälsomyndigheten och regeringen lyssnar på oss!

Skönt dock, att de  lyssnat på de många röster som gjort sig hörda i frågan!

Att Kulturministern dessutom meddelar att Regeringen föreslår 1,5 miljarder extra till kulturen i sitt budgetarbete gör inte saken sämre - där handlar det om att Regeringen inte får missa att även den Regionala kulturen skall få ta del av medlen!

Nu tar vi oss samman, håller avstånden och hjälper bland annat vården och våra medmänniskor i kampen mot virusets framfart - semestern var ingen gräns eller skiljelinje - enbart ett upphåll för vila, men kampen måste fortsätta och respekteras.

Lite lättare blir det nog ändå, med något enklare tillvaro för kulturen som vi som mycket behöver i hela landet!!!

Fortsatt skön sensommar med ansvar!

Det är trots allt verklighet - smittan, kampen, kulturen, Eva Hellstrands givande av skattemedel till privat sjukvård och 1:a maj...

Är det verklighet, eller är det fiction… Ja, ibland vaknar man liksom upp och konstaterar att det är verklighet, men tillståndet med corona känns otroligt verklighetsfrämmande.

1:a maj i år, firar vi med budskap via nätet...

Under hela smittan har det debatterats flitigt från alla håll om dess orsak, verkan och bot - inte minst har de som bör anses som mest insatta kritiserats av sanslösa amatörer för att inte göra rätt eller tillräckligt.

Allt ifrån okända privatpersoner till framträdande kändisar  har kommenterat och gett goda medicinska råd, som om samtliga var utbildade virologer…

För min del har det handlat om att lita på myndigheterna - vilka de flesta tycks göra, bidraga med egen försiktighet, men samtidigt ta ansvar för de områden som jag som förtroendevald har ansvar för.

Regeringen har gjort mycket och kan göra mycket tack vare en ansvarsfull och Socialdemokratisk ekonomisk politik som gör att vi nu kan nyttja besparingar i ladorna i en tid av behov.

På regional och kommunal nivå försöker vi mildra de negativa effekterna på näringsliv, kultur infrastruktur - men utmaningarna är stora och vårdens kostnader stiger av förklarliga skäl.

Många är dessutom ”hjältarna” i dessa tider - inte enbart vård- och omsorgspersonal, utan alla de som ser till att vardagen fungerar genom att upprätthålla skolor, förskolor, buss- och tågtransporter, butiker - men också de kulturarbetare som hittat nya vägar att nå ut med sina produktioner. 

För min del är kampen för kulturens existens oerhört viktig och blir dessvärre ofta ställd mot tex sjukvården i svåra tider. Då ska man veta att när kulturen ställs mot sjukvård, omsorg och skola blir den alltid en förlorare! 

Vi måste våga avsätta delar - inte enbart de 500 miljonerna som Kulturministern ger i ”corona”-pengar till kulturen, utan även regionala medel och små delar av de förstärkningar på över 15 miljarder hittills som regeringen avsatt till kommuner och Regioner.

Ett samhälle utan kultur är ett fattigt samhälle, som dessutom riskerar att fallera demokratiskt. Som ordförande för Länsteatrarna i Sverige, ser jag omedelbara behov även till de regionala scenerna, som i sin tur måste kunna engagera bla frilansande kulturarbetare både i höst och kommande vår…

Det är stora utmaningar för oss alla och inte minst för de som insjuknat av Corona, har nära anhöriga som är sjuka eller mist någon när och kär i denna pandemi - därför måste vi gemensamt fortsätta att ta ansvar.

De flesta av oss gör detta, men när tiden går infinner sig en felaktig känsla av att det har lugnat ned sig, inte längre är så farligt, men över 100 personer ser ut att avlida varje dygn och långt fler insjuknar eller blir smittande i vårt land - faran är INTE över!

Det är därför jag oroas över restauranger som inte följer reglerna, människor som inte håller avstånden, utan sätter sig alldeles intill andra i bussen trots att det finna andra utrymmen, människor som umgås intensivt i tron att bästa vännen inte är smittad.

Det samma gäller alla de som fortsätter att gå till sitt arbete, umgås med arbetskamrater, sitter i möten - trots att de har möjlighet att arbeta hemifrån - faran är INTE över. 

Resonemanget, att jag behöver gå på arbetet av solidaritet för de som inte kan arbeta hemifrån är rent nonsens - ja, många måste gå till sitt arbete, men det är av solidaritet över att inte bli smittad och föra smittan vidare som vi arbetar hemifrån, om vi kan.

Nu fortsätter vi distanseringen, som i grunden är så otroligt tråkig. Vi använder istället videomöten i arbete, men även privat. Arrangerar distansmiddagar och After Works via videomöten, ringer våra gamla anhöriga ofta och hjälper dem med det som behövs.

För min del tillhör jag kanske en riskgrupp med min lite besvärliga astma, men det är i huvudsak av oro för mina gamla och svaga föräldrar som jag avstår från fysiska möten och jobbar hemifrån - jag skulle aldrig förlåta mig själv om det visar sig att jag burit smittan vidare till dem enbart för att jag inte hållit distansen…

Nu har vi sista april, de stora majbrasorna och arrangemangen är inställda - men vi kan väl småelda lite, kanske äta lite gott, ringa vänner och ändå fira mitt i eländet, eftersom vi behöver det.

I morgon är det 1:a maj och jag skulle ha talat i Åre på denna så historiska och fortsatt viktiga dag för solidaritet, rättvisa och demokrati - och för ”Ett starkare samhäll” där alla bidrager och samtidigt känner tryggheten i att få tillbaka när man behöver det.

Många socialdemokratiska organisationer har valt att fira via nätet, visa upp spännande och viktiga budskap genom bilder på 1:a maj-plakat, spela in budskap eller sända tal.

Vi ”ses” under fanorna och fortsätter att vara rädda om varandra och driva kampen om rättvisa och solidaritet genom en Socialdemokratisk politik för alla.

Inte minst är protester nu behövliga på 1:a maj i min hemmaregion, Jämtland Härjedalen, där de borgerliga, mp med stöd av  SD valt att skänka bort 25 miljoner till de privata sjukvårdsutförarna eftersom man tycker det är rättvist, trots att det inte behövs...          Resonemanget är att när den offentliga primärvården gått back med den summan, bör de privat få samma summa trots att det inte är nödvändigt i någon slags "aktieutdelning"... Det gör man i tider av corona, när personal får jobba extra och pengar saknas - oansvarigt, pinsamt och förkastligt!!!

Eller som Kalle Olsson (S), Riksdagsledamot uttrycker det:

"Nyligen uttryckte regionrådet Eva Hellstrand (C) att de 110 miljoner som tillfaller Region J/H i krisstöd inte räcker:

 ”Det kommer att krävas mer resurser”. 

Så kan det vara, coronakrisen är djup och konsekvenserna i dag närmast omöjliga att överblicka. Just därför är det smått skandalöst att samma regionråd nu skriver ut en check på 25 skattemiljoner till länets privata vårdgivare."

Väl mött 1:a maj!

Coronan slår hårt mot kulturinstitutioner, kulturarbetare och matställen - vi kan göra skillnad!

Corona var vi än går - en utveckling som inte är jämförbar med något annat i världen vad gäller sjukdomsspridning på oerhört länge.

Hur det än är med spridning, sjukdomsbild, dödlighet och annat är det svårt för oss som enskilda att tolka om åtgärderna som nu görs är befogade eller förhastade - det viktigaste är förmodligen att ändå ha förtroende för experter, myndighet, regering och beslutsfattare runt om i landet.

Facebook, TV, Radio och andra media fylls dock av egenutnämnda experter som tror sig veta bättre än alla andra experter - det är oroande och övertygar mig om att det är en svårbedömd situation.

Själva skall vi - även om de flesta som insjuknar inte blir väldigt sjuka - försöka hålla oss till råden om när vi skall stanna hemma, hur vi skall skydda våra äldre och hålla god hygien.

Rädslan för smitta tar sig dock uttryck som drabbar enskilda i form av arbetslöshet, risk för tappade inkomster - inte minst våra egenföretagare, kulturinstitutioner och frilansande kulturarbetare.

Vi kan fortsätta äta ute eller köpa med mat hem...

När restauranger eller matserveringar och cafeer gapar tomma utan direkt förvarning blir det oerhört sårbart och anställda måste varslas.

Det samma gäller våra kulturarbetare och teatrar

Personligen tror jag att vi även där måste ta vårt personliga ansvar och våga besöka våra favoritrestauranger eller beställa mat ifrån dem för avhämtning - jag vill inte se ”mitt” café tvingas stänga eller rent av gå i konkurs inte heller min favoritrestaurang.

Nu om någonsin behöver de vårt stöd, våra bidrag och våra besök för lunch eller middag. Kanske kan vi om vi känner att vi vill skjuta upp middagsbesöket istället köpa ett presentkort som hjälper dem med soliditeten.

Och vi tar ansvar - det värmer och glädjer mig att människor i dagarna gick ut för att handla lunch på en av favorit-gatuköken i Östersund. - Fast bestämda att stötta ägarna köpte man lunch - inne i matserveringen eller genom luckan utifrån. Det går bara vi vill.

När det gäller våra teatrar, scener och kulturarbetare är situationen lite mer komplicerad - deras intäkter kräver vår närvaro på föreställningarna och inne i teatersalongerna.

För att klara detta har många teatrar dragit ned på antalet som får bevista föreställningarna, skapat utrymme i teatersalongerna för att människor inte skall tvingas sitta allt för nära varandra. 

Många har tvingats stänga ned helt.

Andra kulturarbetare har funnit andra lösningar, där man på annat sätt minskat ned publiken genom tex små arrangemang.

För min del tänker jag också på Länsteatrarna i landet som har oerhört olika ekonomiska förutsättningar, där många är nära nog fullt finansierade av Regionerna - men några har högre krav på egenfinansiering genom egna biljettintäkter och andra arrangemang…

Hur ekonomin där skall lösas är just nu ett dilemma och en hotfull utmaning: Besparingar, högre ersättning från regioner som redan har tuff ekonomi, minskat utbud, sämre tillgänglighet till scenkonst i hela landet… Ja frågetecknen är många.

För det frilansande kulturarbetarna är hotet än mer påtagligt, när man plötsligt blir utan uppdrag, tappar sin inkomst och inte vet när nästa uppdrag skall komma igen.

Flera av kulturens organisationer och föreningar arbetar med frågan och jag vet att Kulturministern uppvaktas kring åtgärder för att minska det ekonomiska lidandet - här tror jag på ett ekonomiskt paket som snabbt tas fram för att minska konsekvenserna för kulturen.

Självklart är verkligheten sådan att människors liv och hälsotillstånd går före allt annat - men vi måste också kunna leva hyfsat normalt nu och framåt. Samhället måste bestå och ett samhälle utan kultur, är ett fattigt samhälle. Därför är det så viktigt att också kulturen, dess institutioner och dess kulturarbetare i olika former får människors, samhällets och nationens stöd för att klara den närmaste tiden.

Jag vill kunna dricka kaffe på mitt favoritcafé, käka min middag på den lilla kvarterskrogen, besöka konstutställningarna, lyssna på konserterna och se fantastisk scenkonst i hela landet  även efter den tid som just nu är tuff för oss alla och vårt samhälle.

Ta hand om varandra, försök stötta varandra - men skänk också en tanke till våra företagare inom café- och restaurangnäringen och våra kulturinstitutioner och kulturarbetare.

Tillsammans löser vi det mesta - även denna tuffa tid.

Kampen för demokratin och yttrandefriheten undermineras av Moderaternas närmanden till Sverigedemokraterna...

Vad är det egentligen som händer med oss - hur har våra tankar, inställningar och uppfattningar om samhället kunnat förändras så snabbt och över så kort tid…

När Sverigedemokrater i Riksdagen börjar kräva kontroll över kulturens tolkningar och kulturens innehåll, när de också vill påverka och styra public services programutbud och kräver att SVT:s, SR:s och UR:s ledning skall kallas till riksdagen för att redogöra om programval…

Samarbete inom EU kring gemensam utveckling kräver öppenhet

Och ännu värre - när många av oss resignerat, inte reagerar eller tom kan uttrycka att det faktiskt ligger något vettigt i Sverigedemokraternas kultursyn och deras krav…

Hur fort glömmer vi eller hur lite ser vi eller vill vi se av demokratins och yttrandefrihetens krympande utrymme i länder nära oss.

Domare som inte passar politiska regimer avsätts, kulturarbetare som vågar kritisera regeringar jagas, hånas eller hotas, konstverk och och konstnärliga uttryck stoppas eller förbjuds, kritiska journalister hotas till tystnad och författare tvingas flytta från sina hemländer när de kritiserat samhällsutvecklingen i länder som till och med är medlemmar i vårt gemensamma EU…

Ett EU som vi gemensamt måste skydda från odemokratisk politisk klåfingrighet - jag vill leva i ett öppet och fritt Europa!

Grunden för demokratin måste alltid vara en helt fri media, fullständig yttrandefrihet och en kultur som helt fritt kan tolka, skapa och få oss att reagera över ämnen, samtiden, framtiden - eller välja att enbart skapa njutning och upplevelser. Klåfingriga ledare, politiker och makthavare skall hålla sig borta om vi inte vill ha ett samhälle som liknar George Orwells i 1984 eller om vi inte vill skapa ett samhälle byggt på osäkerhet, misstroende och angiveri.

Visst - kultur kan reta, göra en smått galen och tom få mig att bli arg, ledsen, glad - det är ju det som gör oss levande. - Den fria tolkningen och det fria uttryckssättet!

Det som också oroar allt mer är tidigare demokratiska partier så som Moderaterna och Kristdemokraterna som nu väljer att allt mer närma sig Sverigedemokraternas kontrollsamhälle, som visserligen för SD kan vara naturligt med en historia i nazistiska organisationer. - Men vägen till att KD och M skall gå så långt har fram till nu varit lång och otänkbar.

Nu bidrager de istället till att normalisera uttryck som handlar om att styra kulturens innehåll, lägga sig i det fria programutbudet i media och plocka ned eller gömma offentlig konst som inte passar politiken…

När moderaten  Micaela Löwenhöök i Skellefteå också anammar styrning av politiken blir det skrämmande.

När moderaten Saila Quicklund från Östersund vill närma sig SD för att krossa fackföreningarna och skyddsombuden känns närheten till SD:s politik otäck.

När KD och M på Riksdagsnivå nu öppet samtalar och samarbetar med SD är risken uppenbar att de kommer att forma ett framtida regeringsalternativ, där Sverigedemokraterna blir en självklar samarbetspartner eller rent av en del i regeringen…

Hur ser det samhället ut och hur skulle tex effekten bli i vårt land kring yttrandefrihet och när kan vi komma att se en Kultur- och demokratiminister som är Sverigedemokrat?

Den tanken är svindlande, men inte otänkbar!

Hur vill vi ha vårt samhälle och hur många av er är beredda att slåss för demokratin, öppenheten och yttrandefriheten?

Jag ansluter mig till kampen nu!

Regionens politiska ledning kan inte ha solglasögonen på när man ska hitta åtgärder för ekonomin…

Jag är uppenbart oroad över ekonomin för Region Jämtland Härjedalen - Problemet är verkligen inte nytt, men kräver just därför starka insatser, uppföljning och ständiga effektiva åtgärder.

Inget får skymma sikten i kampen kring ekonomin på Regionen.

Under förra mandatperioden kunde vi dels konstatera att statens stöd till vår region är oerhört snedfördelad och regeringen har lovat lägga fram mer rättvisa fördelningsförslag som ju ger oss mycket bättre förutsättningar - men vi kunde också konstatera att med tuffa åtgärder och insatser går det hela att förbättra, även om det kan få vissa konsekvenser.

Vi Socialdemokrater satte in ett antal sådana åtgärder, som bla minskade stafettpersonalkostnaderna rejält och till och med stoppade upp kostnadsutvecklingen.

Till detta lade vi ett skattehöjningsförslag för att rädda vårdens ekonomi.

Idag ser vi inget av detta snart ett helt år efter valet, där den nuvarande politiska ledningen starkt kritiserade oss och lovade ut snabba effektiva insatser för att rädda ekonomin - istället är det helt tyst…

När insatser sätts in måste de hela tiden följas upp, kompletteras med nya.

Under Regionfullmäktige innan sommaren efterfrågade vi Socialdemokrater vilka åtgärder som satts in, vilka nya förslag som snabbt behövde tas fram och när skatten skulle kunna höjas - nuvarande ledning med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet hade inga som helst svar…

Underskotten i sjukvården ökar och i media är det enda som syns svårigheter för personalen att klara det vardagliga arbetet på sjukhusets avdelningar, när de hela tiden saknar tillräckligt med medarbetare…

Den ”verkstad” som man utlovat verkar stängd och inte en tillstymmelse till förslag på hur nästa års budget kan komma att utformas har lämnats fram. Från Regionstyrelsens ordförande, Mats Gärd kommer inga förslag och inte heller Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Tom Silverklo tycks kunna förhandla fram snabba och effektiva åtgärder.

De möten som vi inbjudits till har inte gett några svar på insatser, lika lite som den tomma debatt som fördes kring frågan på senaste Regionfullmäktige.

Risken är alldeles uppenbar att vi ökar på underskottet med miljontals kronor, samtidigt som den nya politiska ledningen endera saknar idéer och därmed kom med falska löften eller har svårt att komma överens kring de tuffa besparingsåtgärder som man behöver sätta in.

Risken är därför också stor att vi kommer i ett läge där akuta insatser även drabbar verksamheter som dels ligger utanför sjukvården och som dels klarat sin ekonomi så bra att de under flera år lämnat överskott.

De stora ord som användes inför valet har nu bytts till tystnad och frånvaro från all media.

Vi behöver nu som jag tidigare sagt fortsatta insatser kring de beslut som den tidigare Socialdemokratiska och Moderata majoriteten (M-ledamöter som nu nästan helt bytts ut av deras parti…) tagit, nya kraftfulla insatser och en skattehöjning.

Till detta måste områden som är till för att utveckla länet och regionen fredas - kanske till och med  ges extra stöd. Det handlar om att vi som Region med uppdragen från staten att bedriva regional utveckling skall försöka förbättra förutsättningarna för just utveckling genom inflyttning, fler arbetstillfällen, fler företag, utvecklat näringsliv och bra möjligheter till studier som kan leda till arbete.

Genom fler jobb och mer företagande ökar våra och kommunernas skatteintäkter som kan användas till de som kanske är det allra viktigaste i vår välfärd - sjukvård, omsorg, skola.

Till detta har vi ett antal ”verktyg” - företagsstöd, länstrafik, folkhögskolor, kultur…

I tider som dessa blir dessutom folkhögskolornas bildningsverksamhet en stark motkraft till nationalistiska strömningar samtidigt som de skapar förutsättningar för unga som behöver nya chanser till utbildning. 

De områdena behöver minst av allt besparingar i tider då attraktionen att flytta till vår del av landet måste vara hög.

Att inte våga ta fram insatser för att hejda det ökande underskottet i vården är just det som riskerar drabba även tex kulturen med snabba ”idiotbesparingar”.

Ett fritt kulturliv måste alltid värnas, men hamnar ofta långt ned i prioriteringarna när ”fega” politiska beslut skall tas och få förtroendevalda tror att försvaret av kultur ger väljarsympatier.

Vi har snart väntat ett helt år på insatserna som skulle presenteras av den nya politiska ledningen i Region Jämtland Härjedalen - det är en allt för lång startsträcka i kampen för ekonomin.

Vilken nytta spelar sommarkulturen...

I sommar sker små underverk runt om i landet, när olika kulturarrangemang genomförs i stort och i smått - inte minst fylls sommarscenerna av teater, där bla Länsteatrarna står för många av scenkonstföreställningarna.

Bara i mitt hemlän, Jämtland spelas det sommarteater runt om på flera ställen - en upplevelse som både tillför upplevelser, men också attraktionskraft och en reseanledning till länets olika kommuner.

Kulturen trollbinder, engagerar, river upp, förklarar, ifrågasätter och blir en del i det demokratiska samhälle så länge som den får verka fritt…

Västanå Teater spelar Eddan

Om dess egenvärde, kraft och energi har jag skrivit tidigare - just nu vill jag reflektera över andra effekter, som möjligen kan ge argumentation till varför kulturen också behöver sitt ekonomiska stöd från kommuner, Regioner och stat.

Argument som ibland ifrågasätts, när så mycket annat skall prioriteras i tuffa budgetarbeten…

Kulturen är nämligen också i sig en del av ekonomi.

Ytterst få gör kopplingen att kultursektorn också står för en betydande del av arbetstillfällena i vårt land. En siffra som jag har i minnet är att nästan fem procent i Sverige arbetar med kultur i någon form, även om inkomsterna i form av löner eller arvoden är relativt låga.

Eller som den tidigare utkomna utredningen, ”Kulturens värden och effekter” sammanfattar det:  

Kultur lockar besökare som spenderar pengar

Kultur lockar – det kan vara specifika teaterföreställningar eller rockkonserter, en viss kulturmiljö eller ett helhetsutbud. Kultur är på så sätt en viktig anledning till att människor reser – och skapar stora turistekonomiska effekter, eftersom dessa resor också ger upphov till intäkter inom exempelvis transport, shopping, hotell och restaurang.

Kanske är flera av Länsteatrarnas uppsättningar för små för att ge sådan genklang att de lockar människor från hela landet eller så är kännedomen om dem låg, när riksmedia sällan lyfter produktioner från hela landet - dock är kvalitet ofta så hög att människor från grannkommunen eller grannlänen besöker föreställningarna och därmed ofta bidrager ekonomiskt på flera sätt i samband med besöket.

Det samma gäller givetvis fria teatergruppers uppsättningar och andra kulturella evenemang i olika former.

Vid sidan av det rent ekonomiska är de positiva effekterna av kulturellt utövande eller kulturella upplevelser många.

Idag vet vi med säkert att hälsan påverkas positivt och att tom tillfrisknandet från sjukdomar kan påskyndas genom kultur.

Kulturella upplevelser öppnar dessutom upp våra sinnen, underlätta inlärandet och får oss att enklare förstå sammanhang och skeenden.

Bildkonst kan ha en positiv effekt på barns kreativa tänkande. Barn som deltog i ett bildkonstprogram under fem månader ökade sin förmåga att tänka originellt och vara mer effektiva inom andra områden än bildkonsten jämfört med den grupp som inte deltog i programmet. (Caterall)

Kulturella aktiviteter kan ha en motivationshöjande effekt på lärande. Barn är olika och deras intresse för kulturella aktiviteter skiftar. För barn med ett större intresse i dessa aktiviteter fungerar kulturell utövning som en generell motivationshöjande effekt. Detta leder i sin tur till en ökad uppmärksamhet från barnets sida och därmed en förbättrad inlärningsförmåga. (Posner)

Inte enbart barn ökar sin förståelse och sin förmåga att lära med kultur - även vuxna som parallellt med andra studier också får ta del av kultur påverkas positivt, enligt flertalet studier.

Ekonomiskt bidrag, attraktionskraft, intressehöjande, påverkar studier och inlärande positivt och skapar jobb - det är mer hårda argument för att tvärsektoriella och tvärpolitiskt stötta kulturen.

Argumenten är fler, men bortse från dem just i sommar och tillåt dig att uppleva en sommarteater eller annat kulturarrangemang fullt ut med alla sinnen i sommar - de hårda argumentet har vi på lager till de debatter som kan gynna kulturens utveckling och skapa kulturellt utrymme i olika budgetar framöver.

Väl mött på något litet underverk och arrangemang någonstans i Sverige i sommar!