Kampen för ungas utanförskap är också kampen för ett hållbart samhälle...

Segregationen ökar i svenska skolan - kanske inte primärt mellan svenskfödda elever och elever som kommer som nyanlända från andra länder, utan mellan elever som har högutbildad föräldrar och de som har föräldrar utan högre utbildning.

Det är ändå så att elever utgör varandras läromiljöer och det är enorm skillnad beroende på vad man ”har med sig” in i gruppen.

Redan i de riktigt unga åren är det avgörande att man kan behärska läsandets konst bra - annars ser vi hur utanförskapet i lärandet redan i låg- och mellanstadiet växer fram hos vissa elever. Detta tar man givetvis med sig i hela skoltiden och kanske också in i arbetsliv och samhälle - man väljer att utebli från lektioner och jobb…

På något sätt bygger vi in ”buggar” i skolsystemet som förhindra elevers möjligheter.

Varför är tex valet av gymnasieskola så traditionellt kopplat till klass och status - dvs yrkesprogrammen förutsätts väljas av de som kommer från traditionella ”arbetarmiljöer” med låg studerandetradition och Naturvetenskapliga program finns för de med höga betyg och de som har en utbildningstradition med sig i bagaget…

Vi måstes vrida dessa värderingar till att öppna upp även för de ”högpresterande” unga till ett utbildningsval som görs efter intresse och inte statuskrav. Höga betyg till trots, skall man kunna välja ett yrkesprogram - vilket skulle skapa mer dynamik i dessa läromiljöer.

I ljuset av detta känns det ändå hoppfullt med en Socialdemokratisk politik som nu åskådliggör detta, som är beredda att vidta åtgärder och som vill förändra och förbättra möjligheterna för alla unga.

Självfallet har - utan att man ens tar ställning - det fria skolvalet öppnat upp ytterligare för denna segregering.

Att det går att åtgärda i tidigt skede är helt klart och det kommer förbättringar i den svenska skolan via Regeringen.

Därför var det intressant att på konferensen - ”Alla unga kan jobba eller studera”, lyssna dels till analys, men också på förslag från Statssekreterare Erik Nilsson på Utbildningsdepartementet.

Hans reflexion över varför det fortfarande är så i många av landets kommuner, att de duktigaste lärarna befinner sig i de duktigaste klasserna, på de mest statusfyllda programmen eller i de mest framgångsrika skolorna.

Vad behöver vi göra för att de duktiga lärarna också skall känna möjligheten och lusten att arbeta blanda de unga som bäst behöver en bra pedagogisk miljö för att knäcka koden till läsandet, till läsförståelse och kanske förståelsen för matematik?

Och hur samordnar vi andra åtgärder som riktar sig till de unga som behöver en extra skjuts tillbaka in i grundskolestuderande eller in i gymnasiet. Det handlar om effektiva Socialfondsprojekt via EU, det handlar om stöd från frivilliga, från studieförbund och inte minst från de fantastiska Folkhögskolor vi har.

Att rikta extra ljus på satsningar som tar unga tillbaka till bra förutsättningar i arbete eller studier är en satsning också på att minska de växande mörka klimat som tycks avgöra allt fåra valet i USA till Brexit i Storbritannien och som knappast hålla ut från köande val i Europa eller hemma hos oss.

Med utbildning, bildning och arbete kommer tron på det egna jaget tillbaka och kunskap föder möjlighet till val - till val som fortfarande grundar sig på demokrati, allas lika värde och solidaritet.

I kampen för bättre förutsättningar för unga finns också lösningen på hur vi angriper ett samhälle, ett Europa och en värld som håller på att glida isär….

Kan verkligen samarbete med en Kinesisk region ge Jämtlands län nå´t ?..

I dagarna välkomnar vi till Jämtlands län representanter för en av de snabbast växande regionerna i Kina, Chengdu.

Inte minst Östersund har ju dels som Mathuvudstad, men också genom UNESCO gjort sig ett namn inom matproduktion kopplat till Regional utveckling och närproduktion. Men allra mest är det länet som helhet som satt oss på världskartan för småskalig livsmedelsproduktion och närproducerade livsmedel.

När nu andra europeiska länder och tom länder långt utanför Europas gränser börjar upptäcka oss och våra matproducenter är det unika tillfällen för oss att fortsatt sprida det goda ryktet, göra oss ett namn och underlätta för våra matproducenter att visa upp sig.

En region som Chengdu kommer via våra gemensamma nätverk och ett eventuellt samarbete med oss både ge oss erfarenheter hur de ser på regional utveckling och matproduktion, men också lära av oss hur vi ser på sociala förhållanden kopplade till mattillverkning, hur vi ser på ett hållbart samhälle och vad som är kraften i ett gediget mathantverk.

Jämtlands län som matproducent och som ett län som vill utveckla det hållbara samhället börjar bli allt mer känt. Redan för ett par år sedan kunde jag i Polen, inför politiker från vitt skilda delar av Europa berätta om vårt arbete för att underlätta hållbar matproduktion och hur det måste placeras i ett sammanhang kring regional utveckling och miljöarbete. Den gången var det inför det Europeiska miljönätverket ENCORE.

Parallellt med detta arbete har vi också skapat kontakter med den Italienska sk Slow Foodrörelsen, vars ideologi passar synnerligen väl ihop med den matproduktion som sker hemma hos oss. I möten med dem har vi återigen fått bekräftelse om att länet är på rätt väg i frågan.

Nu kommer förfrågningar om vårt deltagande i arrangemang runt om i världen, från Kina, Indien, Sydafrika  mm.

Samarbetet med den Kinesiska regionen och arbetet i UNESCO ger oss status och våra producenter erkännande.

Vi måste vårda dessa relationer väl i vetskapen om att de kan ha en avgörande betydelse för hur pass kända vi fortsätter att vara som ett län med stora kunskaper om mathantverk, matproduktion, regional utveckling och arbetet med ett hållbart samhälle.

Jämtlands län är på världskartan och i dagarna besöker en avlägsen del av världen oss för att ta del av det som länet kan erbjuda.

I morgon ska vi sitta ned för att samtala oss fram till hur vi på bästa sätt skall kunna etablera ett samarbete kring frågorna med dessa, våra avlägsna vänner och kanske vara en liten och viktig pusselbit i en humanare och bättre mattillverkning.