Kampen för ungas utanförskap är också kampen för ett hållbart samhälle...

Segregationen ökar i svenska skolan - kanske inte primärt mellan svenskfödda elever och elever som kommer som nyanlända från andra länder, utan mellan elever som har högutbildad föräldrar och de som har föräldrar utan högre utbildning.

Det är ändå så att elever utgör varandras läromiljöer och det är enorm skillnad beroende på vad man ”har med sig” in i gruppen.

Redan i de riktigt unga åren är det avgörande att man kan behärska läsandets konst bra - annars ser vi hur utanförskapet i lärandet redan i låg- och mellanstadiet växer fram hos vissa elever. Detta tar man givetvis med sig i hela skoltiden och kanske också in i arbetsliv och samhälle - man väljer att utebli från lektioner och jobb…

På något sätt bygger vi in ”buggar” i skolsystemet som förhindra elevers möjligheter.

Varför är tex valet av gymnasieskola så traditionellt kopplat till klass och status - dvs yrkesprogrammen förutsätts väljas av de som kommer från traditionella ”arbetarmiljöer” med låg studerandetradition och Naturvetenskapliga program finns för de med höga betyg och de som har en utbildningstradition med sig i bagaget…

Vi måstes vrida dessa värderingar till att öppna upp även för de ”högpresterande” unga till ett utbildningsval som görs efter intresse och inte statuskrav. Höga betyg till trots, skall man kunna välja ett yrkesprogram - vilket skulle skapa mer dynamik i dessa läromiljöer.

I ljuset av detta känns det ändå hoppfullt med en Socialdemokratisk politik som nu åskådliggör detta, som är beredda att vidta åtgärder och som vill förändra och förbättra möjligheterna för alla unga.

Självfallet har - utan att man ens tar ställning - det fria skolvalet öppnat upp ytterligare för denna segregering.

Att det går att åtgärda i tidigt skede är helt klart och det kommer förbättringar i den svenska skolan via Regeringen.

Därför var det intressant att på konferensen - ”Alla unga kan jobba eller studera”, lyssna dels till analys, men också på förslag från Statssekreterare Erik Nilsson på Utbildningsdepartementet.

Hans reflexion över varför det fortfarande är så i många av landets kommuner, att de duktigaste lärarna befinner sig i de duktigaste klasserna, på de mest statusfyllda programmen eller i de mest framgångsrika skolorna.

Vad behöver vi göra för att de duktiga lärarna också skall känna möjligheten och lusten att arbeta blanda de unga som bäst behöver en bra pedagogisk miljö för att knäcka koden till läsandet, till läsförståelse och kanske förståelsen för matematik?

Och hur samordnar vi andra åtgärder som riktar sig till de unga som behöver en extra skjuts tillbaka in i grundskolestuderande eller in i gymnasiet. Det handlar om effektiva Socialfondsprojekt via EU, det handlar om stöd från frivilliga, från studieförbund och inte minst från de fantastiska Folkhögskolor vi har.

Att rikta extra ljus på satsningar som tar unga tillbaka till bra förutsättningar i arbete eller studier är en satsning också på att minska de växande mörka klimat som tycks avgöra allt fåra valet i USA till Brexit i Storbritannien och som knappast hålla ut från köande val i Europa eller hemma hos oss.

Med utbildning, bildning och arbete kommer tron på det egna jaget tillbaka och kunskap föder möjlighet till val - till val som fortfarande grundar sig på demokrati, allas lika värde och solidaritet.

I kampen för bättre förutsättningar för unga finns också lösningen på hur vi angriper ett samhälle, ett Europa och en värld som håller på att glida isär….

Ideella krafter minskar klyftorna i samhället....

Sverige har länge varit unikt med sin solidariskt fördelade välfärd, men nu uttalar allt fler samhällsdebattörer, politiker och näringslivsrepresentanter behovet av tillval - den egenbekostade grädden på moset när skatteintäkterna tryter och det inte längre ser ut att räcka till hela äldreomsorgen, hela sjukvården, hela barnomsorgen eller skolan.

Äldreministern Maria Larsson r en i raden som säger att äldre med en liten egen slant skall kunna köpa sig till lite extra insatser, när den totala kakan av skatt inte riktigt räcker till...

Sverige har också varit unika inom barn- och ungas fritid genom att det varit fint, utvecklande och meningsfullt att ställa upp ideellt som lagledare, styrelseledamot i idrottsklubben eller som vuxen - aktiv på annat sätt i ungas fritid.

Sverige har varit kända för den bredd inom tex idrotten som detta gett förutsättningar för med ideellt arbetande och engagerade vuxna och föräldrar som skapat plats för alla barn och unga som just velat deltaga i fotbollslaget, innebandyn, dansen på sina egna villkor.

Idag är det inte längre en självklarhet att man som vuxen eller som förälder skall ha intresse, tid eller engagemang för detta - av olika anledningar.

Detta i sin tur skapar en grogrund för företag att finna vinst och intäkt genom att kommersialisera barn- och ungas fritid - betala en slant och lämna ditt barn hos AB Fritid, så köper du bra verksamhet för ditt egna barn.

Ett tecken i tiden, mer än ett sätt att skuldbelägga någon - samtidigt som vi kan konstatera att när detta så viktiga engagemang försvinner, försvinner också de barns möjligheter till meningsfull sysselsättning, som inte har råd att betala denna avgift till AB Fritid...

Köper vi oss fria från ansvar, samtidigt som vi genom minskat engagemang skapar klyftor mellan de barn som har råd och de barn som inte finner plats för sitt idrotts- eller fritidsintresse. Skapar vi då också genom många kommuners svårigheter att finansiera fritidsverksamhet en grogrund för barn och unga att falla in i meningslöshet, alkohol, droger och brott.

Just med sådana tankar i huvudet gläds jag över alla de kvinnor och män - killar och tjejer som trots allt vecka ut och vecka in tränar barn och unga i fotboll, dans, gymnastik och andra fritidsintressen. Engagerade människor som vi ofta ger allt för liten uppskattning, men som harvar på ideellt i föreningar runt hela landet och länet.

I dagarna ser vi bevis på ytterligare ett sådant engagemang när den lokala slalomklubben och föreningen Nysnö i Östersund, som tisdagkvällar håller öppen träning för gymnastik-, parkour och rörelseintresserade helt på ideel basis, nu nysatsar på verksamhet i en av stadens skidbackar med träning och lek för barn och unga med hopp och rails och andra utmaningar.

Föreningen Nysnö är ett utmärkt exempel på hur kommunen i samarbete med ideella krafter kan skapa goda förutsättningar för alla att deltaga i en verksamhet på egna villkor. Föreningen har med ideella insatser varit med och skapat denna skidanläggning tillsammans med kommunen.

Jag tror att vi biter oss själv i svansen om vi inte inser hur viktigt stödet till sådana verksamheter är för samhället.

Det finns alltså ljuspunkter i en utveckling som annars verkar hamna i kommersiella krafters hägn...

Försämrad sjukvård för barn, unga och åldringar är Moderaternas medicin...

Indragna sjukresor för äldre, avgift för sjukvård för barn- och unga och sämre sjukvård i glesbygd...

Det är Moderaterna och deras allierades förslag för att lägga en bättre budget på landstinget än Socialdemokraterna och våra samarbetspartier.

Att det är valrörelse redan nu märks oerhört väl, när Alliansens företrädare i vårt landsting, Christer Siwertsson (m) knappt är aktiv på sammanträdena - men gör allt för att ta populistiska poänger.

Än handlar det om att svartmåla alla i landstinget som inte direkt arbetar i sjukvården, än handlar det om att helt förkasta satsningar i länet på regional utveckling.

Extra lättvindigt gör han det för sig när han av ren populism förkastar resor utanför länet och istället vill satsa allt på sjukvården.

Att landstingets politiker inte längre gör särskilt många resor utom länet döljer han och kastar all smuts på Regionförbundet och det regionala utvecklingsarbetet. 

Att administratörer som handskas med medborgarförslag, hanterar ärenden till politiska beslut, sköter löneutbetalning och service till sjukvården sedan blir nästa grupp att smutskastas bekymrar honom inte.

Hur vore det om vi aldrig rörde oss utom länets gränser, om vi aldrig tog intryck utifrån och hur vore det om vi aldrig försökte påverka länets förutsättningar på de arenor som sätter agendan.

Sjukvården behöver enorma intäkter i form av skatter och statsbidrag, men ett län med ett minskande befolkningsantal kan inte hantera detta. Att vi därför avsätter gemensamma medel för länets utveckling är en självklarhet. Vi gör det nu tillsammans med kommunerna och med medel tidigare länsstyrelsemedel.

Allt sker nu samlat under ett tak - Regionförbundet, vars syfte och uppdrag är att bla avrapportera det regionala utvecklingsarbetet till regeringen.

Deltagandet i nätverk, europeiska organisationer och projekt skall alltid ha ett syfte som följer det regionala utvecklingsuppdraget - allt annat är felaktigt. I det ingår ibland resor utom länet eller landet, bla för att påverka EU, men också för att hitta samarbetspartners till projekt eller öppna dörrar för näringsliv och offentlighet i viktiga kontakter eller afförer.

När gäster och beslutsfattare från andra delar av världen besöker oss blir vi glada - men ibland måste även vi göra dessa besök.

Idag öppnade jag mötet med RenRen - ett nätverk för europeiskt samarbete kring förnyelsebara energier. 

Att slutkonferensen för deras projekt förläggs till vårt län handlar inte om något annat, än att länet utmärkt sig som ett spännande och lyckosamt län inom de förnyelsebara energiformerna och energieffektivitet.

 Inte minst utmärker sig vårt landsting som Europas första miljöcertifierade landsting.

I moderaten Christer Siwertssons värld skulle jag kanske i hälsningsanförandet inte hälsat välkommen, utan bett dem skämmas över att resa ända från sin egna region på en utlandsresa och istället åka hem...

Nej, rätt använt är internationella kontakter en del av den regionala utvecklingen, vars syfte är att göra länet och regioen känt, visa på våra fördelar, påverka våra förutsättningar och öka inflyttningen. Allt för att öka de skatteintäkter som sedan skall omvandlas till vår gemensamma välfärd, där sjukvården är en av de viktigaste delarna.

Att vi sedan behöver ett rättvist fördelat statligt stöd verkar inte heller bekomma Siwertsson och hans allierade i Centerpartiet och Folkpartiet särskilt mycket.

I dagens skatteutjämningssystem tappar vårt läns kommuner och landsting enorma summor med pengar, medan redan välmående kommuner i storstäderna drar vinstlotten.

En förändring är föreslagen, men bollen ligger hos den Moderatledda regeringen som inte vågar gå emot sina väljare i storstäderna och förändra systemet så att det även stöttar den dyrbara sjukvården i glesbygd.

Istället väljer man att försämra för pensionärer, barn och människor i glesbygd för att spara pengar.

Vi socialdemokrater tror på länet och vill med rätt satsade insatser på det regionala utvecklingsområdet öka länets chanser samtidigt som vi fortsatt vill ha en god sjukvård för alla. 

En sjukvård som inte tar betalt av barn och unga, som inte sänker ambitionerna i glesbygd och som inte tar av de äldre.

Vi törs också stå för en rejäl förändring av fördelningen av de statliga medlen till kommuner och landsting, där vi tillsammans tar ansvaret för att det ekonomiskt skall gå ihop i sjukvården även utanför storstäderna.

Moderaterna är ett parti för medel och höginkomsttagarna boende i de rikare delarna av landet - inte ett parti för en rättvis och solidarisk sjukvård.