Det Moderata alternativet i vården...

Vårdens ekonomi är urusel, hör vi ständigt från Christer Siwertsson - moderatpolitiker i Jämtlands läns landsting.

• Vi har lagt massor av förslag som skulle ha räddat ekonomin, men Socialdemokraterna har avslagit samtliga förslag -  basunerar han ofta ut.

Vad innehåller egentligen hans påstående och hur är de utformade. Ja, i grunden är företeelsen inte ny. Christer Siwertsson (M) och hans kamrater gör det nu och har gjort det flera år tillbaka i tiden. - Nämligen produktion av ett otaliga motioner, frågor och förslag som i grunden endera inte skulle ge något alls eller som rent av skulle vara helt omöjliga. 

Självklart är genomtänkt att kunna hänvisa till ansvarstagande och många förslag, men när de analyseras faller trovärdigheten totalt.

• Endera slår man in redan öppna dörrar med förslag som redan testats, eller så är det förslag som är omöjliga att genomföra eller rent av går stick i stäv med Revisionens rekommendationer. Att försöka finansiera sjukvårdens verksamhet med EU-medel för 14 miljoner är lika horribelt som det är genomförbart. Att finansierar befintlig verksamhet med EU-pengar är nämligen inte tillåtet och detta borde Siwertsson veta som tidigare chef för Europa Direkt vid Landstinget.

På olika genomarbetade sätt försöker Siwertsson och Moderaterna svärta ned den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget genom att försöka framstå som ansvarstagande och lösningsfokuserad.

Det är med samma metod man försöker dölja att Regeringens skattesänkningar på nära 130 miljarder, faktiskt hade kunnat gå direkt till sjukvård, omsorg och skola. Detta gör man genom att istället beskylla oss för att lägga skulden på regeringen över Landstingets dåliga ekonomi - Majoriteten måste ta ansvar över landstingets ekonomi och inte skylla ifrån sig på Regeringen, låter det...

Att hela landstingssektorn är kraftigt finansierad och att SKL i Sverige som leds av en moderat politiker själva basunerar ut detta vill man bara dölja. 

Det är självklart så att ett landstings ekonomi måste skötas regionalt, men när det saknas pengar till basal vård och många sjuka kostar långt över miljonen för ett glesbygdslandsting som vårt, är det viktigt med en Solidarisk politik som också gör att landsting med små skatteintäkter kan klara vården.

Bra sjukvård i hela landet ställt mot skattesänkningar som varit störst för de som redan har det bra är en enkel fråga för Socialdemokraterna - i vårt förslag för statens budget hade vårt landsting fått miljontals kronor mer - det är fakta!

Nu har vi de politiska motståndare vi har och får leva med utspel som vill skyla över de enorma skattesänkningarna som istället kunnat gå till vården. Vi får leva med att de framställer oss som om vi enbart skyllde på Regeringen, när vi presenterar förslag där staten också fördelar mer till de som behöver istället för till de som redan har.

Vi får leva med att Moderaterna vill hänvisa till att de lagt fram massor med förslag som skulle ha räddat ekonomin, trots att de flesta av förslagen är fullständigt tomma.

Nu måste vi gå vidare i arbetet för en Solidarisk sjukvård där samspelet mellan hur staten fördelar sina resurser och våra prioriteringar blir allt bättre. 

Sjukvården skall inte fördelas lika till alla, utan ge mest till de som har de största behoven. För att klara detta krävs en solidarisk politik på samtliga nivåer och en Region som utvecklas med fler jobb, mer företagande, större attraktivitet som i slutänden ger ökade skatteintäkter att fördela på den gemensamma välfärden.

En sådan politik får inte utelämna någon eller skapa allt mer ökande klyftor mellan rika och fattig!

Då gäller det att vi fortsätter med den politik som på sikt förbättrar Landstingets och Regionens ekonomi, men med riktiga förslag och inte iscensatta!

Per Hanssons häpnandsväckande dimridåer i Östersunds-Posten

Det vore klädsamt om Per Hansson I Östersunds-Posten, med sina brösttoner någon gång analyserade sin egna oppositions politiska förslag kring landstingets ekonomi, istället för att försöka få dem att framstå som ansvarstagande med många goda förslag.

Han tycks hylla sin egna moderatledda opposition I landstingsstyrelsen enormt och därmed också sin tidigare centerledamot Marianne Larm Svensson som rena frälsarna och oskyldiga lammungar.

Larm Svensson själv vill framstå fläckfri I rollen som ledamot I landstingsstyrelsen och säger sig lagt fram förslag efter förslag som skulle ha räddat ekonomin – utan att själv lyfta fram ett enda exempel eller ange en enda åtgärd som skulle ha gett en bestämd summa I besparing. 

• Men det är ju detta som är själva kärnan I det politiska spelet – nämligen sanningen om att dessa förslag aldrig lagts eller sådana åtgärder aldrig presenterats. Det enda man kan hänvisa till är deras oförtrutna mantra om privatiseringar av sjukvården som enligt oppositionen skulle ha kunnat rädda landstingets dåliga ekonomi eller förslag som i stora delar redan genomförts.

När Per Hansson som ledarskribent uttalar sig är det i tunna argument och dåligt underbyggda påstående om att vi i majoriteten borde tagit större ansvar och att oppositionen hela året lagt tunga förslag som vi avvisat.

Hansson påstår dessutom att vi tar lätt på revisorernas kritik, när vi i grund och botten är mycket oroliga för ekonomin och därför också satt in extra åtgärder för att under året klara följsamheten till budgeten bättre – vi gör det dessutom genom att inbjuda oppositionen i arbetet, men det kräver ett bättre ansvarstagande från deras sida och inte metoden man nu jobbar efter för att slippa ta del av den kritik som revisorerna riktar till HELA styrelsen oavsett parti! Förmodligen gör revisorerna detta just för att man ser att inte heller oppositionen lagt fram några förslag som skulle inneburit verklig skillnad. Revisorernas ordförande var dessutom tydlig på den punkten, när hon pekade på att de gått igenom hela årets protokoll och förslag och inte kunde se någon skillnad mellan utfallet av de båda politiska sidornas arbete!

Helt klart pågår ett politisk spel inför valet - ett spel i vilken Per Hansson som centerpartistisk ledarskribent är en viktig bricka på samma sätt som i förra valrörelsen. 

Per Hansson (c) undrar vidare om s,v,mp är rätt gruppering att leda landstinget - detta säger han utan att analysera de förslag som framför allt moderaterna och centerpartiet i landstingsstyrelsen påstår sig lagt under året. 

- Om det beror på att han vill glömma deras egna svaga insatser från det gångna året vill jag vara osagt, men revisorerna talar sitt klara språk och påpekar vad kommunlagen alltid sagt - varje ledamot i en styrelse har samma ansvar. Framför allt när inga andra förslag presenterats som skulle kunna vara av nytta för landstingets tuffa ekonomi.

Om inte annat skulle ju Per Hansson kunna roa sig med att se på Centerpartiets och Moderaternas budgetförslag för detta året, där man försökt få sitt förslag att framstå som starkare och ekonomiskt mer fördelaktigt än majoritetens, genom att budgetera med pengar som inte finns. Där har Hansson en del att finna i hur man resonerar, när man tom föreslår att vi skall finansiera driften av sjukvården med EU-medel som på intet sätt får användas till detta eller med kökortningspengar som vi ännu inte ens har.

 - Ett finansieringssätt som till och med revisorerna redan under fjolåret påtalade som ytterst olämpligt!

Nej, nu handlar det om att ta ett rejält grepp om ekonomin, hitta bra arbetsmetoder, jobba för att länet får fler skattebetalande invånare, finna bra samarbete mellan partierna för länets och landstingets bästa. Det handlar inte om att vare sig från majoritetens sida eller oppositionens, smita från ansvar - utan ta kritiken på yttersta ansvar och forma uppföljningen av ekonomin på ett säkrare sätt.

Dock får vi aldrig glömma att udnerskottet till vissa delar ALDRIG gått att förutse, när det handlar om fler svårt sjuka patienter som behövts skickas på vård i bla Umeå, förändringar i sista stund på flera miljoner från statens sida vad gäller ekonomiskt stöd och stora förändringar kring pensioner mm. Det handlar om mångmiljonbelopp som ingen kunde förutspå.

Däremot måste vi ta övriga underskott på allvar och hitta lösningar för detta, så länge som staten och regeringen inte kan tänka sig att öka stödet till sjukvården i utsatta glesbygdslän utan istället fortsätter med skattesänkningar för de som redan har det bra.

Värt att poängtera är också att underskottet inte i sig består av pengar som bara slarvats bort, utan till största delen finns inom sjukvårdens tyngsta delar så som operation och medicin. Den delen av sjukvården i vårt län har kostat många miljoner mer än de intäkter vi har - ett dilemma att lösa om inte underskotten skall fortsätta att öka med ökade kostnader för vård, behandling och läkemedel.

Ytterst handlar det inte enbart om ekonomi, som Hansson vill göra gällande - utan också om vilken politik man vill ha i välfärden. Skall den utgå från allas lika värde och en solidarisk sjukvård för alla eller är det huvudmantrat "privatisering" som skall vara alternativet med en borgerlig politik som handlar om att sänka skatterna mest för de som redan har istället för att vi är stolta över en skatt som gör att alla kan känna trygghet.

Att borgarna sagt stopp för den skattehöjning som nu direkt går till sjukvården på 50 miljoner kronor nämner Per Hansson inte med ett enda ord - men det kanske är ett allt för konkret förslag för att förbättra ekonomin...

"Förutom de betalda resorna har Robert Uitto en lön..."

...så uttrycker sig en sk samhällsjournalist i sitt bidrag till Regional utveckling av Jämtlands län. En underton och insinuerande skrivningar som också vill antyda att det enbart reses och att det tom reses för mer som är dolt i EU-pengar för min del.

För min del har det under det här året inte varit en massa resande för EU-pengar, men vårt Regionförbund har varit duktiga på att starta godkända EU-projekt som till stora delar bekostat möten och resor mellan oss och andra regioner i världen. 

Att journalisten inte är insatt i samhällsvetenskapliga frågor, i vad det Regionala utvecklingsansvaret innebär, hur EU och dess fonder är konstruerade är att beklaga och samtidigt oroande.

När Sverige betalar stora summor i EU:s medlemsavgifter ingår man sedan i arbetet med att utveckla Europa och dess Regioner. EU-medel i form av exempelvis projektmedel kan sökas och blir då ett slags återbetalning i form av regionalpolitiskt stöd från EU. Det är ofta Regioner, Landsting eller kommuner som är sökare av medlen, vars syfte är att utveckla regionerna, stötta samhällsutveckling, minska sociala klyftor och skapa arbete.

En av möjligheterna är att använda dessa medel för att samarbeta mellan olika regioner i viktiga utvecklingsfrågor och då ges möjlighet att med stöd av EU-pengar bekosta träffar, möten, arbetsgrupper och resor för att ansvarig från olika regioner skall kunna träffas.

Att Regionförbundets personal och olika samarbetspartners är duktiga i att bygga upp framgångsrika projekt är ju ett tecken på god framförhållning och vilja att påverka länets framtid.

Journalistan Karin Bångman i ÖP:S bilaga Affärer gör det istället till något fult att man reser för medel som är till just för detta. Medel som aldrig annars skulle ha hamnat i Jämtlands län eller ens i Sverige för att bidraga till just näringslivs- och samhällsutveckling...

Att Regionförbundet arbeta för att länet skall vara ett bra län att leva i, att bosätta sig i , starta företag i eller besöka som turist verkar vara ointressant för henne.

Dagligen arbetar Regionförbundets anställda med detta i form av lärare på våra folkhögskolor, kulturarbetare med barn- och ungdomsteater ute i länet, ALMI med stöd till nyföretagande, Länstrafiken med kommunikationer i länet. Vidare stöttar vi ekonomiskt organisationer, företag, turismens utveckling mm.

Att inneha det sk Regionala utvecklingsansvaret som vi nu har istället för länsstyrelsen innebär att samordna utvecklingen i ett län och avrapportera arbetet tillbaka till Regeringen.

Om allt detta nämner hon inget - inte heller att stora delar av resekostnaderna härrör till Länskulturens uppdrag att turnera i HELA länet, som är oerhört stort. (1,7 miljoner av resandet går dit...)

När det gäller politiken, så har vi uppdraget att leda och samordna allt detta regionala utvecklingsarbete, upprätta planer för utveckling, infrastruktur, utbildning mm. 

Vi är återhållsamma med resanadet, men när vi behöver påverka skrivningar och beslut om exempelvis infrastruktursatsningar till länet. Helt enkelt se till att kommande infrastrukturbeslut inte blir noll kronor till de Jämtländska vägarna, så ska vi uppvakta de som kan påverkas och då måste vi vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt.

Inte ens EU-arbetet gör sig självt eller enbart av regeringen. Alla de miljarder som delas ut av Strukturfonderna följer ett program med kriterier som avgör hur stor utdelning vi kan ta del av - ingen annan än vi själva kan påverka det innehållet till vår fördel. Ingen annan slåss heller för att kulturpengar från staten blir så omfattande som möjligt eller att statsbidragssystemet utformas så att vi får rimlig ersättning.

Karin Bångman vill så split och framställa det Regionala utvecklingsarbetet som oviktigt, dyrt och innehållande en massa resor. På något sätt tycks hon dessutom tycka att förtroendevalda som reser till olika möten eller till beslutsfattare för att försöka påverka beslut skall betala resan själv, fast det ingår i uppdraget:

”Förutom de betalda resorna har Robert Uitto en lön....”

Vi har ett spännande uppdrag - fler borde komma med, eftersom varje röst för länets framtid är viktig och kan påverka beslut som är avgörande för oss och vår framtid.

Varje nytt företag, varje ny besökare och varje ny bofast invånare som deltar i att betala skatt bidraget till ökade möjligheter att bekosta vår gemensamma välfärd - vård, skola, omsorg...

Vi behöver en rimlig balans mellan vad vi lägger våra gemensamma skattepengar på. Direkt till välfärden, men eftersom välfärden är beroende av skatteintäkter som just nu sjunker beroende på utflytt, måste vi också våga satsa att antal procent av de kommunala och landstingsbudgetar vi har till regional utveckling för att med kultur, infrastruktur, utbildning osv skapa trivsel och attraktion.

Pengarna till Regional utveckling skall användas lika effektivt som till annan verksamhet för att ge bästa utfall - därför har vi numer ett Regionförbund som sköter allt detta samlat mellan kommunerna och landstinget, medan landstinget kan fokusera allt mer på den sjukvård som vi vill ge ökade skatteintäkter till.

Vi måste bli fler!

Jämtlands län vill och kan!

Nu är det bekräftat - regeringen tar med i beräkningen att vissa skall ha det sämre i vårt land!

I rapport efter rapport och i reportage efter reportage bekräftas hur klyftorna ökar mellan fattig och rik i vårt land.

Nu senast har SVT:s reportrar sammanställt och granskat läget i landet, sedan den borgerliga regeringen med Moderaterna i spetsen började nedrustningen.

Det är förnedrande, men knappast oväntat att Regeringen för en politik som gynnar de välbeställda och dom gör det rika rikare - alltid på en bekostnad av de som har det tufft.

Regeringens politik påverkar inte enbart enskilda människor och familjer med krossad ekonomi, utan ger också kommuner och landsting - inte minst i glesbygd stora bekymmer med att klara välfärden.

I grunden handlar det om människosyn, där regeringen utan samvete bygger om landet till ett land för de bemedlade och de hårt arbetande.

För att människors vardag skall klaras måste många gånger redan fattiga kommuner gå in med socialstöd i olika former, när regeringen tar bort centrala stöd till människor i utsatthet och när regeringen väljer att släppa taget om arbetsmarknadspolitiken.

Inte nog med att ungdomsarbetslösheten ökar, unga som måste klara sig på en inkomst under 5000:- ökar, barnfattigdomen ökar och klyftan mellan rik och fattig i Sverige är större än på länge - allt enligt SVT och andra säkra källor.

• Det handlar också om att de enorma skattesänkningarna på mångmiljardbelopp som gett redan välbeställda ytterligare tusentals kronor, urholkat statens inkomster och därmed möjlighet till att satsa på skola, vård och omsorg. 

Istället för att låta skatten ligga och satsa miljarderna på likvärdig sjukvård i hela landet har man istället stoppat dessa miljarder i byxfickorna på oss som redan har det bra!

Det är en skam för Sverige att en sådan medveten politik som slår på de som redan ligger förs i vårt land. 

På det lokala och regionala planet handlar det nu om att visa vad som skett på Regeringsnivå, så att Centerpartistiska och Moderata ledamöter i tex landstingsstyrelsen skall sluta att raljera och mörka den verklighet som finns. Idag framstår det från deras sida som om underskott i sjukvårdsbudgetar enbart handlar om okunniga socialdemokrater, när det i grunden handlar om frågan om hela välfärdens finansiering.

En finansiering som så väl behövt alla de miljarder man nu gett bort i skattesänkningar och tycks vilja fortsätta med. 

Det är hög tid att borgerliga ledamöter i vår landstingsstyrelse, så som Susanne Wallner (M), Christer Siwertsson (M) och Thomas Andersson (C)  börjar kämpa för glesbygdslandstingen situation och erkänner den skrämmande fördelning som deras regering står för.

Att man inte heller vågar besluta om en rättvisare fördelning av statsbidragen, där de redan stora landstingen är de stora vinnarna och bla Jämtland förlorare, gör att vi förlorar nära 70 miljoner per år.

Dessa 70 miljoner landar istället hos de redan starka landstingen, på samma sätt som de redan rika får större andel av de stora skattesänkningarna.

Ingen människa - fattig eller rik, mår bra i ett samhälle med ökande klyftor. Otryggheten är samhällets största hot. En otrygghet som bara växer i takt med ökande barnfattigdom, ökade ekonomiska klyftor, minskade inkomster för unga, ökade socialbidragsutbetalningar för kommunerna och minskade statsbidrag i mångmiljonklassen till landstinget.

Kristina Fluur Hedman sätter Vårdförbundet på den partipolitiska arenan...

Träffade i dagarna några medlemmar från Vårdförbundet som ifrågasatte varför deras fackförbund tar tydlig politisk ställning mot Socialdemokraterna och allierar sig i sjukvårdspolitiken med Moderaterna.

Jag hade självklart inget svar på frågan och borde väl inte ha det, eftersom det är de ledande aktörerna inom fackförbundet som måste ha facit på en sådan fråga och som dessutom måste vara de som leder debatten.

Däremot kan man självklart fundera över vilken nytta det gör att ett att sjukvårdens större fackförbund offentligt tar ställning för den Moderata politiken och om det gynnar medlemmarna som grupp.

Jag kan också förstå att det kan kännas förvirrande för enskilda medlemmar att tillhöra ett fackförbund som så tydligt går Moderaternas ärenden i frågor som är så oerhört partipolitiska och som så tydligt bär ideologiska förtecken. Vårdpolitiken skiljer sig enormt mellan den Moderata synen som hyllar och premierar privat vård och den Socialdemokratiska som inte sätter de kapitalstarka vårdföretagen före patientens rätt till god vård i hela landet.

Vårdförbundets länsordförande Kristina Fluur Hedmans agerande när hon tillsammans med den ledande Moderaten, Christer Siwertsson i Jämtlands läns landsting gör gemensam attack mot Socialdemokratisk sjukvårdspolitik blir utifrån detta ändå anmärkningsvärd.

Kanske kan den skyllas på politisk okunskap och då är det en sak, men från Moderaternas sida är det enbart list och planering - valrörelsen har börjat och kan man ”lura med” framstående företrädare för vårdpersonalen jublar man på det Moderata partikansliet!

Frågan blir ju också varför Fluur Hedman väljer att stå bakom direkta felaktigheter om att landstingets adminstration sväller, när det är precis tvärt om - eller antydningar om att chefskostnaderna stiger, när sanningen är den motsatta.

Återigen har jag ingen synpunkt på att man allierar sig med ett politiskt parti, men kanske borde man tydligt förklara för sina medlemmar i Vårdförbundet varför den moderata politiken inom sjukvården är bättre och varför privat vård med vinster till de stora vårdbolagen är att föredra.

Fluur Hedman borde kanske också förklara varför hon stöttar den Moderata politiken som sätter käppar i hjulet för en ny Skatteutjämningspolitik som på ett rättvisare sätt skulle fördela statsbidragen till glesbygdens sjukvård istället för till redan välmående storstadsregioner. Med en politik som skulle stötta det nya rättvisare och glesbygdsvänligare systemet skulle Jämtlands läns landsting få mångmiljonbelopp för att bedriva en bättre sjukvård. Moderaterna säger nej och fortsätter gynna Stockholm.

När moderaten Siwertsson lägger en budget som sparar på insatser för barn, ungdomar och äldre frågar man sig om detta också ligger i linje med Vårdförbundets partipolitik i länet och om dess medlemmar vill stödja detta...

Frågorna från Vårdförbundets medlemmar står obesvarade från min sida, men väcker dessa tankar i mitt huvud...