Bantad kulturbudget ger ingen utveckling!

Skolan, äldreomsorgen och sjukvården är fundamentala områden som vår välfärd innehåller och som våra skattemedel också måste räcka till - ändå är det sällan som områdena är kärnan i våra liv, meningen med vardagen och anledningen till att vi väljer att leva i en del av världen.

När vi blir sjuka, när vi har behov, då måste de bara fungera och därför krävs också att vår gemensamma finansiering fungerar. 

Just för att de är så fundamentala tränger de också ofta ut de områden som kanske mer ger oss anledning att stanna, trivas och längta. 

Teater Barda

Då handlar det om mjuka ämnen och områden som kultur, men vem försvarar den i tuffa ekonomiska tider?

Teater, film, musik, konst, litteratur, tidningar, mat, eget kulturellt utövande - kulturen är ju vårt liv och det som är en del i meningsfullheten.

Ändå blir den sällan försvarad, sällan upplyft och sällan vinnare i kommuners, regioners eller nationers tuffa budgetprioriteringar.

Jag är övertygad om flera saker kring kulturen – att dess egenvärde och dess fria existens är det starkaste beviset på om vi lever i en demokrati eller inte.

Kulturens egna kraft kan ge oss perspektiv, kan öppna upp våra sinnen, bilda oss och dessutom genom sin blotta existens göra oss till bättre människor.

I dagens samhälle och den nationalistiska utveckling som vi ser i Europa och inte minst här, känner jag hur människors otrygghet grundar sig på avsaknaden av bildning, känslan för det egna värdet och saknaden av det goda samtalet kring samhället och gemenskapens betydelse. Den bildningen kan komma direkt ur kulturella upplevelser, när vi hör ett musikstycke, upplever en målning, läser en bok, utsätts för en upplevelse från scenkonsten och sedan dessutom får tillfälle att samtala med andra om upplevelsen.

Jag tror inte att den fria kulturen kan göra allt, men jag är övertygad om att den kan bidraga till en annan mer holistisk syn på samhället, en mer öppen attityd och en samkänsla.

Dessutom har kulturen effekt på attraktionskraften och kan givetvis bidraga till ökat intresse för vår region, ökat intresse för besök och rent av för inflyttning.

Att kulturen dessutom skapar arbetstillfällen i sig är ett mervärde vi bör ta vara på.

Att då fortsätta denna besparingsiver på kulturen i ett läge där kulturen och chansen att utöva kultur behövs mer än någonsin är inte bara fel, utan rent av farligt!

De kan handla om Kulturhus i länet, stöd till föreningslivet, stöd till professionella kulturutövare, byggandet av Nationalmuseum Jamtli, satsningar på kultur i hela vårt stora län, stöd till ungdomsorganisationer och producenter - men självklart också stöd till nationella kulturella satsningar. I detta finns självklart också det statliga stödet till kulturen som ger oss chans till insatser kring läsande, satsningar på ungas filmande, museum, dans, teater och bildkonst.

Statens budget för Kulturen har aldrig varit så stor som den är nu, med den Socialdemokratiskt ledda regeringen - men hoten om stora neddragningar kring just kulturen och föreningslivet ligger inte lång bort…

Det är ingen rolig läsning att plöja igenom Sverigedemokraternas budgetförslag till riksdagen med 530 miljoner i besparingar på området. Inte heller Centerpartiets besparingar på hela 900 miljoner eller Moderaternas rekordbesparingar på 1,2 miljarder känns som en trygghet för kulturens framtid.

Kulturen är inte enbart en kostnad som kan prutas bort för att klara skattesänkningar för de som redan har en bra ekonomi. På nationell nivå måste utvecklingen fortsätta och i vår del av landet vill vi Socialdemokrater utveckla kulturens möjligheter och stärka kulturutövarnas vardag med arbetsstipendier, fortsatta satsningar på alla barns rätt till kulturella upplevelser, ökade möjligheter för kultur i hela länet med stark prioritet på fri kultur och särskilt barn och ungas kulturupplevelser och utövande.

Att försvara kulturen i ett budgetarbete är också att försvara demokratin och vår regions utveckling!

All makt åt Tengil (Erdogan), vår befriare!

Valet i Turkiet är över och det blev den bekräftelse jag fruktat - Erdogan sitter kvar och har krossat motståndet genom att ta majoritet redan i första valomgången, samtidigt som hans allians också blir störst i parlamentet.  

Det som for genom mitt huvud sent i går kväll när rösterna räknats - var Astrid Lindgrens bok om Bröderna Lejonhjärta och lösenordet som behövs  för att komma in i Törnrosdalen: 

”All makt åt Tengil, vår befriare” - Det kunde lika gärna vara: All makt åt Erdogan, vår befriare….

Bekräftelsen i fallet är egentligen mångfacetterat  det handlar om rädsla och den våg av nationalism som sveper över stora delar av Europa, det handlar om rädsla för att göra motstånd mot en allt mer totalitär regim, det handlar om utstuderad makt som också ger möjlighet att påverka valutgången genom att sent flytta vallokaler, det handlar om en maktgalen president som uppmanar sina valarbetare att göra allt som står i deras makt för att stoppa oppositionens möjligheter… 

Ett fritt val - knappast….

Nu inträder en rad nya regler, lagar och rättigheter för Erdogan som president:  Han får utökad makt, han kommer att kunna utse domare, utse höga chefer i staten själv, han kan utlysa undantagstillstånd, upplösa parlamentet, stifta egna lagar, han avskaffar premiärministerposten, samlar sin makt….

Att regeringen nu fortsätter att censurera internet, tillfångatar oliktänkande, sätter journalister i fängelse, sparkar oliktänkande är ju mer än högst troligt.

Hur kan det gå så här, hur kan rädslan för andra länder och andra kulturer sluta i ett fullständigt utraderande av det som skall vara demokrati ?

Hur röstar Turkiets invånare?

Orsakerna är säkert enormt många.

Att Erdogan näst intill behärskar och kontrollerar all media är säkert en bidragande orsak, där oppositionen som ändå vuxit har haft svårt att nå ut till allmänheten. 

Att över 160 000 människor som varit oppositionella fängslats, är en del i hans strategi att undanhålla meningsmotståndare inför valet.

Det känns enormt oroande att detta val fastslår en regim som är så långt utanför de demokratiska spelreglerna och som mer än väl töjt på de mänskliga rättigheterna.

Turkiets krav på EU-medlemsskap, deras krav kring migranter och deras inblandningar i konflikter är delar som kan leda till enormt svåra politiska lägen.

I ljuset av EU:s kommande förhandlingar om flyktingsituationen är Erdogans utökade makt riktigt skrämmande.

En man som först kunde kännas som en lättnad när han kom till makten 2002 har nu formligen drabbats av storhetsvansinne och närheten till att behöva kalla honom för diktator är också skrämmande.

Enda hoppet är trots allt att oppositionen kämpar på, att fler än tidigare ser den skrämmande utvecklingen och att det kanske kan leda till att framtvinga frihet åt de frihetsberövade.

Vad Turkiet nu behöver är stöd för demokrati, kritik för brott mot mänskliga rättigheter - men kanske också en fri och skyddad arena för samtal om vad verklig demokrati och samarbete i Europa egentligen handlar om.

- Där har EU en viktig uppgift!

Att spara på kultur, näringsliv och infrastruktur skapar ingen utveckling...

...och visst gör det skillnad vem som styr nationellt och regionalt!

När unga Anna får stöd att kliva upp på morgonen, deltaga i Folkhögskolans allmänna kurs, skaffa sig självförtroende och gymnasiekompetens, deltaga i studieförbundets svetsarutbildning, ta jobbet som verkstadsindustrin efterfrågat. Samtidigt kan vi se försäljningen och exporten öka från våra företag i regionen.

Vi är nu långt ifrån de extra medel från EU-kommissionen som den tidigare regeringen behövde erhålla för att minska den höga ungdomsarbetslösheten de skapat.

- Samma sak med Ahmed som läser svenska på Bäckedals folkhögskola och snart går vidare i studier och arbete.

Integrationstiden har nu halverats i Sverige och vi har med vår politik och vårt stöd  blivit bland de främsta regionerna i landet i integrationsarbetet.

Regional utvecklingspolitik kan vara solidarisk och inkluderande - precis som den Socialdemokratiska politiken! Det handla om att se alla människors förmåga, stötta utbildning, hitta företagens behov, arbeta med hela regionen och prioritera det som ger arbete och utveckling.

Många av våra företag, våra privata behov, besöksnäringens och våra möjligheter till bra fritiden kräver också bra kommunikationer - det ställer också krav på vårt miljöarbete:

Därav fortsatt satsning på laddningsinfrastruktur som Green Highway. Vi i (S) vill att vi också ska kunna resa fossilbränslefritt från norr till söder i länet.

Det handlar om attraktionskraft - regionen skall uppmärksammas positivt och det skall sprida sig att etablering av företag hos oss är enkelt , att flytta hit med familjen eller besöka oss skall vara intressant - det kräver gott stöd från oss i regionen.

Då duger det inte att komma med flera miljarder i besparingar på kulturen och näringslivet eller infrastrukturen, så som Alliansen och centern.

Sänkta löner till unga och nyanlända är en segregerande politik - satsningar på folkhögskolor, kampen för EU-medel för fortbildning och företagsstöd, satsningar på bredband, klimat och jämställdhet är vägen framåt, regionala satsningar på skogen som resurs och samarbetet och stöden till kulturen och demokratiska folkrörelser är den socialdemokratiska vägen framåt. 

Kampen för att även kommande EU-period få behålla EU-medel för utveckling och investeringar är dessutom viktig, där det just nu handlar om över 1.4 miljarder som vi hanterar tillsammans med Västernorrland för att stötta företagen, underlätta investeringar, skapa projekt för att hjälpa unga tillbaka i studier eller i arbete.

Hos oss finns det nämligen en plats för alla och välfärden kräver att vi blir fler som arbetar och betalar skatt som kan bli till gemensam sjukvård, äldreomsorg, skola eller förskola.

Då måste det också bli stopp på stora vinstuttag ur sjukvården och skolan.

Gårdagens Regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen avslöjade alla de besparingar som Allianspartierna och Sverigedemokraterna dels resonerar kring i vår region, men som de framför allt vill genomföra i den svenska budgeten. Kraftiga miljardneddragningar på kulturen, på stödet till infrastruktur, landsbygdsutveckling och tom i ren desperation från Moderater mfl på stödet till näringslivet. 

• Allt för att klara de enorma skattesänkningarna som man utlovat för i första hand oss som redan tjänar bra.

Nej, solidarisk utvecklingspolitik i vår region är nödvändig, som ser helheten och som i grunden ger nya företag, nya jobb, utbildning och nya skattepengar.

Behovet av nya skattepengar är stort för vår gemensamma välfärd. Det är just här som samspelet mellan regeringen och den regionala nivån är så viktig - en Socialdemokratisk politik som med statliga medel utjämnar och stöttar utvecklingen i hela landet, samtidigt som socialdemokratiska regionpolitiker prioriterar det som verkligen gör skillnad för människor och företag.

Att överföra den socialdemokratiska ideologin kring allas lika värde, solidaritet och trygghet på den regionala utvecklingspolitiken är rätt och effektivt. På så sätt syns alla, upptäcker vi behov utanför staden, men också utvecklingsidéer långt utanför den vanliga företagsstrukturen.

Som  Socialdemokrat tror jag på satsningar inom en rad områden i Jämtland Härjedalen. Listan kan göras lång, men här kommer ett antal insatser som jag vill lyfta utifrån att många efterfrågat detta:

- Vi behöver fortsätta det lyckade arbetet med att se till att alla unga klarar gymnasieutbildning i länet och utveckla fjärrundervisningen, så att tillgänglig utbildning kommer närmare alla i länet.

- Folkhögskolornas viktiga bidrag för kunskap och bildning måste städas och nyttjas av flera.

- Utveckla det pågående stödet till våra företag för inventeringar, nyanställning och export.

- Extra stöd till kvinnligt företagande på samma sätt som våra nya invånare skall ges ett sådant extra stöd på vägen mot företagande.

Stöd till utvecklingen av fler och växande arbetsintegrerade sociala kooperativ skapar nya förutsättningar för människor som länge varit långt utanför arbetsmarknaden.

- Fortsatt arbete för omlokalisering av statliga, regionala och kommunala arbetstillfällen kan sprida kompetens och jobb i hela länet.

- Se kulturen som dels en viktig fri del som utvecklar människor, lyfter frågor och som även finns enbart för kulturens egenvärde. Att dessutom ge ett riktat stöd till kulturutövare i länet i form av tex stipendium, är en väg till bättre förutsättningar för våra kuturarbetare.

- Civilsamhället och dess aktörer behöver lyftas fram, hörsammas och ges chansen till stärka och engagera människors engagemang på ideal grund.

- Ge nytt stöd till skogens näringar med målet att vår region skall bli bäst på skogen som resurs och ge stöd till nya förädlingsområden och produkter ur skogen. En ökad förädlingsgrad här, ger också nya jobb och företag.

Nya branscher skall stöttas, men också beprövade omrden så som besöksnäringen behöver stöd från regionen för att utvecklas.

- Aktivt stöd till fler evenemang i länet ökar besöken.

- Kommunikationer och infrastruktur är viktiga delar i vår utveckling, där även våra grusvägar behöver investeringar och tjälsäkring.

- Bredbandsutbyggnaden fortsätter för företag och privata hushåll.

• Vi behöver bli fler och därför skall vårt goda integrationsarbete fortsätta och utvecklas.

Region Jämtland Härjedalen skall vara en bra del av vårt land att leva i för alla som vill komma till oss. Vi skall vara intressanta, solidariska och välkomnande. Oavsett om man vill besöka oss, flytta hit eller starta och utveckla företagandet skall den solidariska Socialdemokratiska utvecklingspolitiken stötta drömmar och idéer.

Strömningar som handlar om att vi klarar oss själva, inte skall bjuda in nya invånare eller enbart satsa på sådant som gynnar de starka är dömt att misslyckas. Vi har inte råd att missa en enda människa, en enda god idé eller en enda besökare.

Region Jämtland Härjedalen vill och kan - den socialdemokratiska politiken skapar förutsättningarna!

Makedonien - på väg att bli en viktig spelare i Europapolitiken...

Det är alldeles tydligt att det gör skillnad i vem som styr och vilka ambitioner ett lands ledning har. Ett gott exempel på detta är mina vänners kamp för demokrati och öppenhet i deras hemland Makedonien.

Från att ha haft en i grunden korrumperad ledning har Makedoniens invånare genom fria val  under fjolåret tillsatt en regering som dels styrs av ett starkt växande Socialdemokratiskt parti, men också en representation från  albanska minoriteten.

Skopje, Prilep samt Premiärminister Zaev och jag...

Premiärminister Zoran Zaev har på kort tid skaffat och förtjänat sig det förtroende som krävs, dels för att människor åter skall lita på och sätta sin tilltro till politiken - men också lita på att en medveten uppbyggnad av landet och dess välfärd finns på regeringens dagordning.

Få- om ens någon i min bekantskapskrets, förutom de som tillsammans med  mig deltagit i demokratiprojekt på plats, har talat eller intresserat sig för landet.

Så har det också varit rent politiskt, där andra Europeiska länder inte visat intresse för landet eller helt enkelt avstått samarbete beroende på det korrupta politiska läget.

Landet är fattigt, men på kort tid har intresset ökat och många har fått upp ögonen för Makedonien.

Resan till en modernisering och demokratisering av landet har varit relativt kort och intensivt, men allt annat än enkel - och enormt mycket kvarstår att göra.

Genom att anamma tanken på öppenhet och vårt eller mitt budskap i projektarbetet kring transparens, har Zoran Zaev och hans partikamrater skapat helt andra förutsättningar för politiken. 

Att från grunden bygga en partiorganisation som bygger på medlemmars deltagande, rösträtt och inflytande har varit lösningen. Att dessutom låta organisationen vara transparent kring hur uppdrag tillsätts, hur ekonomin ser ut och hur man utövar inflytande har skapat förtroende och en vilja från många att bli medlemmar.

Grunden för partiarbete oavsett parti är det som de helt enkelt gått före med, där också andra saker än enbart val till förtroendeuppdrag står på agendan - lokal förankring, lokala möten, föreningsutbildning, kurser, seminarier kring demokrati, solidaritet, jämställdhet och jämlikhet har varit vägen.

Att Zorans parti nu lokalt och regionalt även kan komma att ta ansvar för folkbildning, driften av civilsamhällets anläggning mm är lovande och vi kan bara stötta utvecklingen genom att ”exportera! folkbildningstanken och arbetet med folkhögskolor och studieförbund.

Zaevs regering har antagit den lyssnande, samtalande och diplomatiska inställningen till hur politik skall drivas med tydlig vilja till lösningar och viktiga reformer.

Den lösningsfokuserade inställningen kommer förmodligen också att skynda på Makedoniens chans till medlemsskap i både EU och NATO.

Ett av hindren till EU-medlemsskap har självklart varit landets politiska organisation och fattigdom, men också bråket och tvisterna med grannländerna.

Den sega och långlivade namnkonflikten med Grekland har varit en annan svårlöst faktor, som nuvarande regering med samtalet som medel tycks ha funnit en lösning på. Om detta faller på plats och namnförslaget ”Republic of northern Macedonia” antas i samförstånd med Grekland, kommer det självklart bidraga till en positiv hållning från Grekland i diskussionerna om EU-medlemsskap.

Den dåvarande Nationalistiska regeringens ”kidnappning” av Alexander den Store som nationalhjälte har också lagt grus i samarbetsmaskineriet, men också där har regeringen symboliskt tagit bort Alexander den Store i namn på både flygplatsen i Skopje och på den motorväg som leder till Grekland.

Att NATO-medlemsskapet lockar är ju självklart utifrån landets läge i Europa och konflikterna som skapas av Ryssland och ryskt intrång i tex Ukraina.

Rysk närvaro och försök till påverkan av landet är tydlig - erfarenheter som även jag rönt under vårt demokratiarbete i landet, när olika insatser görs för att förstöra arbetet på plats i landet.

Ett sådant medlemsskap i NATO, tillsammans med diplomatisk regering gör att Makedonien plötsligt blir intressant i världspolitiken och en viktig faktor för fredliga lösningar i Europa.

När regeringen dessutom samarbetar med Albanska minoriteter ger det signaler om inkludering och solidaritet, där många kan känna sig välkomna i detta fredliga land och bland dessa fredliga medborgare.

För så känns det - Makedonien är ett fredligt land som nu har ambitioner att utvecklas till ett solidariskt och tryggt samhälle, eller som Zoran Zaev sade direkt till mig i maj: ”Vi makedonier är ett fredligt och snällt folk…”

Makedoniens flagga...

Nu återstår nog det tyngsta bortsett från att utveckla och bevara demokratin och öppenheten - nämligen att bevara människors uthållighet inför alla de förväntningar som självklart finns på en ny folkvald regering. Det handlar om bättre sjukvård, bättre bostäder, tillgång till utbildning, arbete och en trygg social tillvaro - krav som är rimliga, men som kommer att ta tid i ett reformarbete som till stora delar saknar pengar i ett fortfarande fattigt land.

För oss som svenskar, med erfarenhet från demokratisk utveckling, yttrandefrihet, jämställdhet och en trygg välfärd finns nu massor av stöd att ge på olika sätt. För min del fortsätter jag mitt lilla bidrag i vårt projekt- och demokratiarbete kring ett demokratiskt och öppet politiskt system.

Ser dessutom fram emot sommarens resa och möten med människorna i landet och i dess vackra grannland Albanien.

Makedonien - eller Republiken Norra Makedonien och dess folk är värd all uppmärksamhet och stöd i denna spännande utveckling.

Återigen blir det fel när Centerpartiet i länet använder Annie Lööf...

Det är ytterst ovanligt att en partiledare ägnar stor tid och del av sitt uppdrag till att kritisera regionala politiska företrädare och politik som bedrivs i regioner. 

Förklaringen är enkel - regioner och kommuner är självständiga med egna valda representanter och möjligheten för en partiledare att bli insatt i komplicerade regionala frågor liten. 

Att följa insatser, beslut och åtgärder är svårt på avstånd  - dessutom kan inte en nationell företrädare lav tidsskäl lära in eller uppfatta alla de olika förutsättningar som kommuner och landsting / regioner har runt om i landet.

Då får man lita på att de som finns ute i landet kan frågorna och tar ansvar, men i fallet Centerpartiet är det annorlunda  Annie Lööf (C) har under en längre tid kastat ur sig kommentarer och kritiserat Region Jämtland Härjedalens majoritet.

Frågan är varför, med vilka motiv och med vilken kunskap…

• Svaret är enkelt - den centerpartistiska representationen i Region Jämtland Härjedalen är svag och utan vare sig visioner, konkreta idéer eller beslutsförslag som trovärdigt skulle hjälpa regionens problematiska ekonomiska situation.

Då väljer man att nyttja Annie Lööf som en galjonsfigur och talesperson för att undgå att visa sina egna brister och sin egna tomma politik.

Tjat om privatiseringar är helt irrelevanta i detta läge, eftersom det vare sig kan bevisas ge bättre kvalité eller bättre ekonomi - förutom i bolagens ägares fickor…

Annie Lööf (C)

Resultatet av att använda partiledaren som megafon blir platt fall vid varje tillfälle….

• Endera far hon med direkta osanningar i TV kring påhittade nedläggningar av Hälsocentraler i Strömsunds kommun, eller så gör hon utspel om nuvarande lednings inkompetens utan att kunna visa på exempel, eftersom hon i rimlighetens namn inte har möjligheten att införskaffa sådana.

Att centerpartiets ledning i regionen bistått med underlag kan inte vara en svår gissning att träffa rätt i, men när fakta anländer i andra, tredje eller kanske femte hand via informatörer och partistrateger blir det likt en viskningslek felaktiga fakta när det kommer fram till mottagaren.

Jag begär inte att en partiledare skall kunna allt, men det är också därför som man bör undvika att försök rädda regionala partikamrater i ämnen man inte behärskar.

Annie Lööf ger oss rådet att begränsa hur många patienter som skall kunna tillhöra en Hälsocentral, så att den inte blir överbelastad - frågan är ju då hur många fler Hälsocentraler vi behöver om de skall ta färre patienter och hur detta skulle rädda ekonomin

Glesbygdens möjligheter till skatteintäkter är begränsade av antalet invånare som betalar skatt, stora behov och lägre löner som också ger lägre skatteintäkter.

Kanske skulle Centerpartiet ha visat på större verklig kärlek för landsbygden under sin tid vid makten istället för att dränera landsbygden på statliga etableringar, serviceinrättningar, statliga medel. Först nu ser vi en politik som ger fler jobb och etableringar utanför storstäderna, mer utvecklingsmedel, mer till kommuner och landsting / regioner.

Att Annie Lööf dessutom uttalar att Hälsocentralerna skulle kunna nöja sig med Allmänläkare istället för specialister, visar återigen på hur hon trampar i minerade fält utan karta över minfälten…

Allmänläkare är just specialister och allmänläkarkompetensen är en av alla de specialistutbildningar som finns inom läkarutbildningen.

- Undrar vad Svensk förening för allmänmedicin tycker om den nedgraderingen….

Fråga inte vad EU kan göra för Dig, utan var med i arbetet för ett bättre Europa!

Det är tänkvärt att få möta andra Regionala politiker från hela Europa som har ett gemensamt intresse i att utveckla sina hemregioner och skapa utveckling, framtidshopp och trygghet.

Vi har verkligen olika förutsättningar och kampen om det vi kallar EU:s Sammanhållningspolitik tar sig olika uttryck och har lite olika utgångspunkt beroende på var i utvecklingen man befinner sig. 

Jag talar sammanhållning  på AER-möte i Rumänien.

Det är också därför som många av de forna Öststaterna känner oro för en bantad Sammanhållningspolitik nu när EU utsätts för stora ekonomiska utmaningar när Storbritannien lämnar och därmed också lämnar ett sort ekonomiskt gap efter sig i form av den medlemsavgift de inte längre kommer att leverera. Det kan komma att handla om hela 130 miljarder svenska kronor….

Sammanhållningpolitiken är en av EU:s största budgetposter och innehåller flera av de fonder som gör att länder och Regioner kan utvecklas genom investeringar i företag, företagsutveckling, kulturella etableringar, infrastruktur, bredband, jobb och utbildning. Investeringar som för vår del handlar om över 1,4 miljarder kronor som vi tillsammans med Västernorrland använder för sådana ändamål - vilket i sin tur skapar jobb och nya skatteintäkter för landsting, kommuner och regioner!

Sammanhållningspolitiken är ju också så uppbyggd att de länder som behöver mer för att lyfta, utvecklas och tillföra mervärden också får mer - vi andra lite mindre. Dessutom är konstruktionen sådan att via de fonder som finns i Sammnhållningspolitiken har vi tillsammans med bla regioner i norra Finland kämpat till oss extra medel utifrån våra förutsättningar med långa avstånd, glest boende och låga skatteintäkter. 

Vi har varit många som uppvaktat, skrivit, rest till Bryssel, till Stockholm, till andra samarbetsregioner - men resultatet blev ju bra. - Nu är vi inne i samma kamp för att få en hyfsad budget för våra regioner även denna kommande budgetperiod i EU.

Hela EU är alltså i grunden uppbyggt på solidaritet och en fördelningstanke - de som behöver mer ska också få detta och EU vill finnas med i kampen för att hålla samman EU:s medlemsländer, men även Europa i stort.

Då är det självklart så att varje tanke på bantning av sammanhållningspolitiken oroar sådana länder som verkligen behöver den, men även oss i norr som faktiskt bevisligen har fler utmaningar än andra för att utveckla våra regioner. - det är viktiga pengar.

Länder som Bulgarien, Rumänien och Ungern till exemplen uttrycker stor oro.

Arad - Rumänien

När representanter för den Regionala nivån möts kring frågorna märks det hur stor kraft, vilja och engagemang det finns för att hålla samman Europa - även om det på nationell nivå kan kännas oerhört oroande med Nationalistiska partier och uttryck som vill stänga gränser, dela upp människor i grupper och föra en introvert politik istället för en inkluderande och sammanhållande.

I tider som dessa är det enormt viktig att vi som är EU- och Europavänner talar, berättar och ger exempel på vad våra gemensamma strävanden kan betyda. Hur EU:s fonder gör att länder och regioner kan skapa jobb, utbildning, lyfta människor som har varit i arbetslöshet länge, unga som hoppat av studierna och hur de också i det lilla kan utveckla samarbeten i byar, orter, städer, över regiongränser och över nationsgränser. EU:s historia visar vägen för detta enorma solidaritets- och fredsprojekt som det verkligen är. EU blir aldrig bättre än vad vi som medlemmar gör det till!

Att man dessutom arbetat med en gemensam vision - Europa2020, gör inte saken sämre. Europa behöver fortsatt positiva visioner.

När vi som de senaste dagarna befunnit oss i Arad i västra Rumänien för att mötas inom AER (Assembly of European Regions) har samtalat, funnit argument, beslutat och hittat samarbetsområden visar ju detta på att vi vill vara tillsammans, vi vill hitta lösningar och vi vill kämpa för att våra regeringar inför beslutet om EU:s nya budget skall försvara denna sammanhållningspolitik som fördelar medel för utveckling utfrån allas olika förutsättningar.

Det är när vi ser att bredbandet kommer till byn, skoterprojektet ökar beökasantalet så att byns affär går ihop, infrastrukturprojektet blir av, Nationalmuseum Jamtli byggs, företagen får investeringsmedel och kan anställa fler - som vi förstår meningen med att vara medlemmar i EU, betala medlemsavgiften, fördela det sk återflödet solidariskt och tillsammans fundera på hur alla i EU och Europa kan få det bättre.

Att EU också är attraktivt för nya medlemskandidater kan påskynda den ekonomiska utvecklingen och den demokratiska i länder som aspirerar på medlemsskap - EU kan påverka demokratin i tex forna öststater som Rumänien.

Här törs vi tillsammans med andra regionala politiker diskutera och som jag i förrgår irritera lite lagom kring frågor som rör alla invånares lika värde och rätten att älska den man vill även i Rumänien… Visst blev några representanter irriterade, men vid det lilla möte jag bjöd in till öppnade sig samtalet och kom att handla om att regioner faktiskt enligt EU är suveräna på så sätt att man är en egen del av flernivåstyret och faktiskt kan tycka annat än den egna regeringen. Ett givande samtal som säkerligen har betydelse när regionala politiker törs ta initiativ på vägen mot fullständig demokrati även i länder som Rumänien.

EU gör skillnad och internationellt samarbete på regional nivå kan både utveckla den egna regionen, men även var en knuff framåt för utvecklingen i Europas nationer.

Vi borde mötas oftare och dela varandras utmaningar.

Klasskillnader orsakar Nationalistiska strömningar...

Högerpopulismen och de nationalistiska vindarna i Europa blir till synes allt starkare, vilket gör att vi som Socialdemokrater måste bli tydligare och än mer lyssnande för att klara att vrida samhällsutvecklingen åt ett håll som främjar alla, skapar trygghet och tillit. Den socialdemokratiska portiken måste fortsatt bygga på de grundvärderingar som vårt parti alltid byggt på och som sätter gemensamt ansvar, solidaritet och allas lika värde i centrum - då handlar det om att göra detta nationellt, likväl som i vårt EU- och Europaarbete.

Tolkningen av orsaken till att människor hänger sig till nationalistiska strömningar skiljer en del, men jag är övertygad om att två huvudorsaker kan ses - det handlar dels om att de av oss som ser globaliseringen och öppna gränser som framtiden ställs mot de som ser detta som ett hot mot den egna identiteten och det egna landets och samhällets grunder.

För oss som Socialdemokrater ser jag dessutom en annan orsak som handlar om att vi allt mer övertygats att lämna den klassiska synen på klassamhället. I det fallet handlar det för mig om att återigen syna och debatter ett klassamhälle som tydligt fortfarande finns , där kampen mot minskade klyftor för ett rättvisare samhälle måste ges kraft.

Eftersom många av oss ser globaliseringen som en möjlighet där vi kan röra oss fritt blir de av oss som inte har den ekonomiska möjligheten ställda inför denna globalisering som ett hot.

EU-samarbete skall även det upplevas som det samarbete för fred och utveckling som det verkligen kan vara.

Socialdemokrati i EU skapar trygghet...

Egentligen grundar sig denna förändring på 80-talets nyliberala svängningar som många lät sig hamna i och därmed skapandet av ett samhälle där vi har svårt att hitta vår egna identitet. Klassförståelsen försvann och många av oss hamnade i en situation utan påverkansmöjlighet, där tidigare samhällsägda funktioner nu drivs av privata vinstintressen, en arbetsmarknad i snabb förändring och en i vissa grupper hög arbetslöshet som många valt att skylla på invandrare och flyktingar.

Jag är övertygad om att öppenhet, globalisering och samarbete mellan nationerna är framtiden - men då måste allt fler få chansen att finnas i ett sådant sammanhang där man är med - inte utanför den utvecklingen.

Då handlar det fortfarande om klasskampen i den bemärkelsen att allt för många inte har en privat, social och ekonomisk situation där man får vara med.

Vi socialdemokrater har givetvis lösningar som i grunden handlar om skolor som inkluderar alla, gemensamt ansvar för utbildning och bildning, gemensamt ansvarstagande för omsorg, äldreomsorg, fritid, sjukvård och inte sänkt skatt för de som redan befinner sig innanför den globaliserade utvecklingen.

Nationalistiska strömningar kan bara bekämpas med inkludering i form av bildningsmiljöer för de många - där tex Folkhögskola och studieförbund kan bidraga, en gemensam välfärd som fungerar, en skattepolitik där de som kan bidrager med mer, trygg finansierad sjukvård och äldreomsorg  samt trygga jobb och  en meningsfull fritid för alla.

Den kampen måste också föras i EU-debatten och blir allt mer viktig inför nästa års EU-val.

Klassdebatten måste fortgå och inte osynliggöras i nyliberala dimridåer….