Jämtland House har visat Jämtlands styrka !

När Jämtlands län samlar kraft och visar upp sig i Stockholm på Jämtland House blir det till en uppvisning av vad ett stort glesbygdslän faktiskt ger och kan erbjuda till landets utveckling.

Jämtland House är en helt nyuppfunnen arena, där Regionförbundet i länet och Länsstyrelsen gått samman för att skapa tillfällen i huvudstaden för att visa kraften i vårt län.

Under tre dagar har det formligen sprudlat av kraft kring näringslivsfrågor, forskning, infrastruktur, besöksnäring och utbildning.

I vimlet på Engelen i centrala Stockholm har vi skapat möten för beslutsfattare, företagare, företagsledare och innovatörer som gett mersmak och en spegling av stora delar av allt det som sker i ett spännande län.

Att bara kunna visa att Jämtlands län besöksnäring omsätter många miljarder som bidrag till hela landets utveckling har varit viktigt. Behoven av en väl fungerande infrastruktur för skogsnäringen, besöksnäringen och industrin har varit en annan viktig del och där det finns mycket mer att göra.

När små spännande företag som dels tar sin utgångspunkt i gott miljöarbete, men också i länets spännande besöksmål och naturupplevelse - dyker upp i vårt län som nya innovatörer blir det spännande.

Jimmy Odén på Elevenate i Åre är ett sådant möte som visar på hur små företag med stora ambitioner inom outdoorområdet eller kanske skidåkarmärke.

Man blir glad och på samma sätt ger det hopp när stora företag som SAAB eller andra tillverkande insdustrier visar på att Jämtlands län är ett län att utveckla företagande i.

Jämtland House har i tre dagar visat på vad vårt län vill bidraga med, men samtidigt vad regeringen måste inse om satsningar för att skapa tillväxt i glesbygd. En tillväxt som på samma sätt som de tunga industrierna kan komma att öka den Svenska tillväxten, bara man ges rätt förutsättningar och inte tappar på en politik som just nu fokuserar på storstädernas tillväxt.

I tre dagar har vi visat på statlig kompetens och utbildningens vikt på regional nivå. Vi har samtalat och hållit dialoger kring infrastrukturen och besöksnäringen och idag har vi kunnat se på företagssatsningar som verkligen öppnar ögonen på oss och gett svar på funderingar - Ja, Jämtlands län kan och vill!

Dagarna har inramats av fantastisk Jämtländsk mat och musikupplevelser utöver det vanliga. Gårdagkvällens möte med Patriks Combo saknar motstycke och gör att jag kan konstatera - företagen, maten, smakerna och musiken bidrar till länets utveckling på ett sagolikt sätt.

Nu behövs bara en bättre politik för glesbygden för att ytterligare ge Jämtlands län chansen att öka sitt bidrag till landets utveckling på ett hållbart sätt.

Tacka alla som gjort dagarna möjliga - vi jobbar vidare för nästa års Jämtland House som ytterligare sätter länet på kartan!

Livslångt lärande och kultur måste bli ett verktyg !!!

En fantastisk känsla att få inledningstala på den Europeiska konferensen om Livslångt lärande och lärande för äldre, idag på Jamtli i Östersund.

Hos oss Socialdemokrater finns det i Jämtlands län en stark vilja att bli det län, där utbildning alltid lönar sig och där bildning och utbildning alltid skall finnas tillgängligt - i livets alla faser.

När museer i Europa bestämt sig och vårt museeum, Jamtli går före, för att bli delaktiga i det Livslånga lärandet blir det spännande.

Vad kan ett museum gör för bildning och lärande som de traditionella utbildningsanordnarna inte kan...

För mig blir det så självklart och tydligt när Jamtli engagerar sig i Socialfondsprojekt för att möta upp ungdomar som hoppat av gymnasieskolan och med sina pedagogiska metoder och helt annorlunda miljöer skapar intresse för kunskap, lärande och nyfikenhet.

Lärande från vaggan till graven måste vara lustfyllt, utmanande och spännande. Att se hur lärandet demokratiserar och tillgängliggörs på platser som alla har tillträde till blir övertygande - museer är en sådan plats!

Jamtli är ett fullgott exempel på arbete med barn på den öppna förskolan och i sin egna verksamhet, via avhoppade gymnasieelever till insatser för dementa på det egna Per-Albintorpet.

I ett Europa med ökande andel äldre, blir kultur och utbildning inte längre något enbart trevligt  utan ett nödvändigt verktyg för att klara välfärdsfrågorna.

EU-kommissionens deltagare på vår konferens om Livslångt lärande uttalar tydligt hur kulturen och lärandet kan bidraga till mer aktiva äldre, hur det kan ge förbättrade resultat i vården och hur det genom engagemang skapar friskare och mer välmående äldre i samhällen som annars skulle få enorma kostnader för sjukvård, omsorg och välfärdsinsatser.

Det livslånga lärandet, museerna och kulturen måste uppgraderas av Europas politiker och hanteras som verkliga välfärdsinstrument och inte bara som trivselfaktorer som lätt kan ges besparingar i tuffa ekonomiska tider!

Jämtlands län, Jamtli och politiken går i täten för arbetet. Nu måste fler anta utmaningen....

Det Japanska samhället behöver demokratiseras...

Att kliva in på Svenska Ambassaden i Tokyo, en het och solig oktoberdag, från en välfylld tunnelbana känns befriande.

Inte befriande från något dåligt, men som ett andningshål där man i lugn och ro hinner fundera.

Jag befinner mig på resa med SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) beredning för Tillväxt och regionala utvecklingsfrågor i Tokyo denna vecka.

Ett Tokyo, som efter en rejäl orkan i söndags badar i värme och solsken. SKL har ju ansvaret att på nationell nivå bevaka frågor som berör Sverige, våra kommuner och Regioner. I vår beredning handlar det om de Regionala utvecklingsfrågorna, som ju spänner från vitt skilda områden så som infrastruktur och kommunikationer och EU:s sammanhållningspolitik.

SKL:s beredningar gör en gång per mandatperiod lärresor för att omvärldsspana, lära och ta med erfarenheter till arbetet på det nationella, regionala och lokala planet.

Japan är ett spännande land som på flera områden ligger långt före oss, men som på andra områden har enorma utvecklingsbehov.

Få om ens några länder kan väl slå Japan på fingrarna när det gäller kommunikationers snabbhet, effektivitet och säkerhet. För vem skulle kunna drömma att tågen, bussarna och tunnelbanan kommer och går på minuten när i utsatt tid - och att avvikelser är enormt ovanliga, men så är det i Tokyo. Och vem skulle kunna drömma om att man ingenstans kan hitta fimpar, tuggummin och annat skräp på offentliga platser - men detta är verklighet i ett lands som Japan.

Få länder - om ens något kan dessutom slå Japan vad gäller vacker mat, vackra byggnader och en oerhört smakfull och vacker mat.

Och gästfriheten är mycket viktig, vilket gör att jag kommer att ha med mig fyra symboliska ord i packningen tillbaka till Sverige: Bonsaiträd, sushi, gästfrihet och teknik.

Sverige har mycket att lära inom infrastrukturplanering och satsningar, vilket är viktigt både på nationellt- och regionalt plan.

Dock är det så att det stannar lite vid detta - vid japanernas strikta levnadsstil, artiga bemötande - men också värme gentemot gäster vid mer inofficiella tillfällen. 

För mig som svensk känner jag begränsningarna i frihet i ett land som sedan lång tid tillbaka cementerat könsfördelningen och gjort arbetet och anställningen till livets medelpunkt.

Bakom det finns också tendenser till ett auktoritärt samhälle och ett samhälle som styrs av åldrade män i höga maktpositioner, där företagsledaren, politikern och den höga ämbetsmannen gör sig beroende av varandra.

Ur demokratisk synpunkt är det förfärligt att kommunhusens väggar pryds av långa rader av medelålders män och att politiken i så hög grad styrs av tjänstemannamakten.

Det relativt låga valdeltagandet beror förstås på en misstro mot politikens möjlighet att påverka, men också av avsaknaden av insatta förtroendevalda som vågar driva viktiga frågor.

Allt fler jag möter här på plats bekräftar bilden av höga tjänstemän som innehar makten att forma lagar och som fått sina positioner genom hårt arbete, genom rekomendationer och genom relativt hög ålder. I politiken finns inga undantag och unga politiker får ofta utstå hårda prövningar.

Att arbetsmarknaden och de högre chefspositionerna tilldelas män, är inte konstigt i ett land där kvinnorna förväntas ta hand om barnen och familjearbetet.

För Japan kan det vara en avgörande faktor om vården och omsorgen, men också företagens utveckling skall klaras att allt fler tar anställning. I den meningen är kvinnorna Japans guldgruva - frågan är bara när någon politiker skall våga driva frågan om jämställdhet. En fråga som direkt kopplar till behoven av barnomsorg och männens rätt till föräldraledighet.

Frågan blir allt tyngre i skenet av att immigrationen till Japan är i det närmaste obefintlig och en fråga som ingen politiker hittills vågat driva.

Japan är i viss mån ett slutet samhälle, samtidigt som människorna är varma och mycket omtänksamma - men lever i ett samhälle som ställer stora krav på korrekthet, hård arbetsmoral och respekt för systemet.

Egentligen tror jag att Svensken och Japanen har många gemensamma nämnare som gör att ett fortsatt samarbete på många plan kan ge oss gemensam utveckling.

Mötet fortsätter och vi samtalar om insatser för bättre integration genom insatser i Sverige på arbetsmarknadsområdet och vi funderar vidare på eventuella regionbildningar i vårt land. Vi sitter på Svensk mark i skydd från sol och värme inne på ambassaden, men snart skall vi ut i myllret av människor, hettan och rusningen på tunnelbanan. Att ta sig från Ambassaden till hotellet är en utmaning, med ett tunnelbanesystem som är enormt. Det enda vi vet är att tågen med största sannolikhet är i tid även denna gång... 

Skillnaderna mellan våra länder är enorma, men likheterna som lockar till fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete är tillräckligt många!

Nu är det bekräftat - regeringen tar med i beräkningen att vissa skall ha det sämre i vårt land!

I rapport efter rapport och i reportage efter reportage bekräftas hur klyftorna ökar mellan fattig och rik i vårt land.

Nu senast har SVT:s reportrar sammanställt och granskat läget i landet, sedan den borgerliga regeringen med Moderaterna i spetsen började nedrustningen.

Det är förnedrande, men knappast oväntat att Regeringen för en politik som gynnar de välbeställda och dom gör det rika rikare - alltid på en bekostnad av de som har det tufft.

Regeringens politik påverkar inte enbart enskilda människor och familjer med krossad ekonomi, utan ger också kommuner och landsting - inte minst i glesbygd stora bekymmer med att klara välfärden.

I grunden handlar det om människosyn, där regeringen utan samvete bygger om landet till ett land för de bemedlade och de hårt arbetande.

För att människors vardag skall klaras måste många gånger redan fattiga kommuner gå in med socialstöd i olika former, när regeringen tar bort centrala stöd till människor i utsatthet och när regeringen väljer att släppa taget om arbetsmarknadspolitiken.

Inte nog med att ungdomsarbetslösheten ökar, unga som måste klara sig på en inkomst under 5000:- ökar, barnfattigdomen ökar och klyftan mellan rik och fattig i Sverige är större än på länge - allt enligt SVT och andra säkra källor.

• Det handlar också om att de enorma skattesänkningarna på mångmiljardbelopp som gett redan välbeställda ytterligare tusentals kronor, urholkat statens inkomster och därmed möjlighet till att satsa på skola, vård och omsorg. 

Istället för att låta skatten ligga och satsa miljarderna på likvärdig sjukvård i hela landet har man istället stoppat dessa miljarder i byxfickorna på oss som redan har det bra!

Det är en skam för Sverige att en sådan medveten politik som slår på de som redan ligger förs i vårt land. 

På det lokala och regionala planet handlar det nu om att visa vad som skett på Regeringsnivå, så att Centerpartistiska och Moderata ledamöter i tex landstingsstyrelsen skall sluta att raljera och mörka den verklighet som finns. Idag framstår det från deras sida som om underskott i sjukvårdsbudgetar enbart handlar om okunniga socialdemokrater, när det i grunden handlar om frågan om hela välfärdens finansiering.

En finansiering som så väl behövt alla de miljarder man nu gett bort i skattesänkningar och tycks vilja fortsätta med. 

Det är hög tid att borgerliga ledamöter i vår landstingsstyrelse, så som Susanne Wallner (M), Christer Siwertsson (M) och Thomas Andersson (C)  börjar kämpa för glesbygdslandstingen situation och erkänner den skrämmande fördelning som deras regering står för.

Att man inte heller vågar besluta om en rättvisare fördelning av statsbidragen, där de redan stora landstingen är de stora vinnarna och bla Jämtland förlorare, gör att vi förlorar nära 70 miljoner per år.

Dessa 70 miljoner landar istället hos de redan starka landstingen, på samma sätt som de redan rika får större andel av de stora skattesänkningarna.

Ingen människa - fattig eller rik, mår bra i ett samhälle med ökande klyftor. Otryggheten är samhällets största hot. En otrygghet som bara växer i takt med ökande barnfattigdom, ökade ekonomiska klyftor, minskade inkomster för unga, ökade socialbidragsutbetalningar för kommunerna och minskade statsbidrag i mångmiljonklassen till landstinget.

"I natt gick jorden under..."

Två meningar in på den nya skivan och jag är åter såld  - Peter LeMarc har gjort det igen! 

Självutlämnande, finstämd och med texter som får mig att lyssna, lyssna och lyssna igen.

För mig blir det automatiskt ett politiskt budskap, ett statement - men utan att vara krävande och egoistiskt.

Det handlar om känslan av här och nu, men också om tankar som faller tillbaka och hämtar upp minnen.

Peter LeMarc är eller har varit sjuk och visst kan man andas detta i hans texter som hel tiden är både eftertänksamma, men också omtänksamma.

Ändå är sjukdomen inget man behöver känna till för att komma i stämning - det ger bara en ytterligare dimension till hans ord och musik....

”Du är ett skadeskjutet djur

Men alla säger att Du haft tur

Du undrar bara hur

Som en stympad, skamlig hund

Det gick så fort, bara en stund

Allt föll ihoppå en sekund’På ett enda ögonblick

Blev det här livet som du fick”

I nästa sekund tänds hoppet och Peter LeMarc gör mig åter fylld av livsglädje genom sin musik och sina texter.

Peter - den var efterlängtad av mig!

Kristina Fluur Hedman sätter Vårdförbundet på den partipolitiska arenan...

Träffade i dagarna några medlemmar från Vårdförbundet som ifrågasatte varför deras fackförbund tar tydlig politisk ställning mot Socialdemokraterna och allierar sig i sjukvårdspolitiken med Moderaterna.

Jag hade självklart inget svar på frågan och borde väl inte ha det, eftersom det är de ledande aktörerna inom fackförbundet som måste ha facit på en sådan fråga och som dessutom måste vara de som leder debatten.

Däremot kan man självklart fundera över vilken nytta det gör att ett att sjukvårdens större fackförbund offentligt tar ställning för den Moderata politiken och om det gynnar medlemmarna som grupp.

Jag kan också förstå att det kan kännas förvirrande för enskilda medlemmar att tillhöra ett fackförbund som så tydligt går Moderaternas ärenden i frågor som är så oerhört partipolitiska och som så tydligt bär ideologiska förtecken. Vårdpolitiken skiljer sig enormt mellan den Moderata synen som hyllar och premierar privat vård och den Socialdemokratiska som inte sätter de kapitalstarka vårdföretagen före patientens rätt till god vård i hela landet.

Vårdförbundets länsordförande Kristina Fluur Hedmans agerande när hon tillsammans med den ledande Moderaten, Christer Siwertsson i Jämtlands läns landsting gör gemensam attack mot Socialdemokratisk sjukvårdspolitik blir utifrån detta ändå anmärkningsvärd.

Kanske kan den skyllas på politisk okunskap och då är det en sak, men från Moderaternas sida är det enbart list och planering - valrörelsen har börjat och kan man ”lura med” framstående företrädare för vårdpersonalen jublar man på det Moderata partikansliet!

Frågan blir ju också varför Fluur Hedman väljer att stå bakom direkta felaktigheter om att landstingets adminstration sväller, när det är precis tvärt om - eller antydningar om att chefskostnaderna stiger, när sanningen är den motsatta.

Återigen har jag ingen synpunkt på att man allierar sig med ett politiskt parti, men kanske borde man tydligt förklara för sina medlemmar i Vårdförbundet varför den moderata politiken inom sjukvården är bättre och varför privat vård med vinster till de stora vårdbolagen är att föredra.

Fluur Hedman borde kanske också förklara varför hon stöttar den Moderata politiken som sätter käppar i hjulet för en ny Skatteutjämningspolitik som på ett rättvisare sätt skulle fördela statsbidragen till glesbygdens sjukvård istället för till redan välmående storstadsregioner. Med en politik som skulle stötta det nya rättvisare och glesbygdsvänligare systemet skulle Jämtlands läns landsting få mångmiljonbelopp för att bedriva en bättre sjukvård. Moderaterna säger nej och fortsätter gynna Stockholm.

När moderaten Siwertsson lägger en budget som sparar på insatser för barn, ungdomar och äldre frågar man sig om detta också ligger i linje med Vårdförbundets partipolitik i länet och om dess medlemmar vill stödja detta...

Frågorna från Vårdförbundets medlemmar står obesvarade från min sida, men väcker dessa tankar i mitt huvud...

Försämrad sjukvård för barn, unga och åldringar är Moderaternas medicin...

Indragna sjukresor för äldre, avgift för sjukvård för barn- och unga och sämre sjukvård i glesbygd...

Det är Moderaterna och deras allierades förslag för att lägga en bättre budget på landstinget än Socialdemokraterna och våra samarbetspartier.

Att det är valrörelse redan nu märks oerhört väl, när Alliansens företrädare i vårt landsting, Christer Siwertsson (m) knappt är aktiv på sammanträdena - men gör allt för att ta populistiska poänger.

Än handlar det om att svartmåla alla i landstinget som inte direkt arbetar i sjukvården, än handlar det om att helt förkasta satsningar i länet på regional utveckling.

Extra lättvindigt gör han det för sig när han av ren populism förkastar resor utanför länet och istället vill satsa allt på sjukvården.

Att landstingets politiker inte längre gör särskilt många resor utom länet döljer han och kastar all smuts på Regionförbundet och det regionala utvecklingsarbetet. 

Att administratörer som handskas med medborgarförslag, hanterar ärenden till politiska beslut, sköter löneutbetalning och service till sjukvården sedan blir nästa grupp att smutskastas bekymrar honom inte.

Hur vore det om vi aldrig rörde oss utom länets gränser, om vi aldrig tog intryck utifrån och hur vore det om vi aldrig försökte påverka länets förutsättningar på de arenor som sätter agendan.

Sjukvården behöver enorma intäkter i form av skatter och statsbidrag, men ett län med ett minskande befolkningsantal kan inte hantera detta. Att vi därför avsätter gemensamma medel för länets utveckling är en självklarhet. Vi gör det nu tillsammans med kommunerna och med medel tidigare länsstyrelsemedel.

Allt sker nu samlat under ett tak - Regionförbundet, vars syfte och uppdrag är att bla avrapportera det regionala utvecklingsarbetet till regeringen.

Deltagandet i nätverk, europeiska organisationer och projekt skall alltid ha ett syfte som följer det regionala utvecklingsuppdraget - allt annat är felaktigt. I det ingår ibland resor utom länet eller landet, bla för att påverka EU, men också för att hitta samarbetspartners till projekt eller öppna dörrar för näringsliv och offentlighet i viktiga kontakter eller afförer.

När gäster och beslutsfattare från andra delar av världen besöker oss blir vi glada - men ibland måste även vi göra dessa besök.

Idag öppnade jag mötet med RenRen - ett nätverk för europeiskt samarbete kring förnyelsebara energier. 

Att slutkonferensen för deras projekt förläggs till vårt län handlar inte om något annat, än att länet utmärkt sig som ett spännande och lyckosamt län inom de förnyelsebara energiformerna och energieffektivitet.

 Inte minst utmärker sig vårt landsting som Europas första miljöcertifierade landsting.

I moderaten Christer Siwertssons värld skulle jag kanske i hälsningsanförandet inte hälsat välkommen, utan bett dem skämmas över att resa ända från sin egna region på en utlandsresa och istället åka hem...

Nej, rätt använt är internationella kontakter en del av den regionala utvecklingen, vars syfte är att göra länet och regioen känt, visa på våra fördelar, påverka våra förutsättningar och öka inflyttningen. Allt för att öka de skatteintäkter som sedan skall omvandlas till vår gemensamma välfärd, där sjukvården är en av de viktigaste delarna.

Att vi sedan behöver ett rättvist fördelat statligt stöd verkar inte heller bekomma Siwertsson och hans allierade i Centerpartiet och Folkpartiet särskilt mycket.

I dagens skatteutjämningssystem tappar vårt läns kommuner och landsting enorma summor med pengar, medan redan välmående kommuner i storstäderna drar vinstlotten.

En förändring är föreslagen, men bollen ligger hos den Moderatledda regeringen som inte vågar gå emot sina väljare i storstäderna och förändra systemet så att det även stöttar den dyrbara sjukvården i glesbygd.

Istället väljer man att försämra för pensionärer, barn och människor i glesbygd för att spara pengar.

Vi socialdemokrater tror på länet och vill med rätt satsade insatser på det regionala utvecklingsområdet öka länets chanser samtidigt som vi fortsatt vill ha en god sjukvård för alla. 

En sjukvård som inte tar betalt av barn och unga, som inte sänker ambitionerna i glesbygd och som inte tar av de äldre.

Vi törs också stå för en rejäl förändring av fördelningen av de statliga medlen till kommuner och landsting, där vi tillsammans tar ansvaret för att det ekonomiskt skall gå ihop i sjukvården även utanför storstäderna.

Moderaterna är ett parti för medel och höginkomsttagarna boende i de rikare delarna av landet - inte ett parti för en rättvis och solidarisk sjukvård.