Artikel ur Länstidningen 6 nov 2023 - (TT)
Landets teatrar förbereder sig för tuffa ekonomiska tider. Krympta anslag och ökade hyror väntas slå hårt – särskilt mot glesbygdens och barns kulturutbud.
– Det ser rätt mörkt ut för många av våra teatrar, säger Robert Uitto (S), ordförande för länsteatrarna och politiker i region JH.
Scenkonsten tog en av de hårdare smällarna när kulturministern tidigare i år presenterade en bantad kulturbudget. Redan då varnade länsteatrarna för att den regionala kulturen kommer att drabbas, när medlen i den så kallade kultursamverkansmodellen inte skrivs upp. Det samtidigt som teatrarna möter allmänna kostnadsökningar och uppräkningar av löner.
– Sammantaget betyder det ganska stora besparingskrav, säger Robert Uitto.
Vanligtvis brukar regionerna kunna skjuta till pengar. Men Robert Uitto pekar på att de också har det ovanligt tufft – och han tror att det är "uteslutet" att de ska kunna bidra.
Exakt hur mörkt läget blir 2024 och 2025 är ännu oklart. Först efter att alla regioner har fattat beslut om budgeten vet man närmare hur läget ser ut.
– Men generellt ser vi att det är mer utsatt där teatrarna befinner sig i glesbygdsregioner eller små regioner, säger Robert Uitto.
Bristen på framförhållning är ett problem för en bransch som kräver planering långt i förväg. Än så länge har Robert Uitto inte hört att någon teater planerar att ställa in föreställningar, däremot tror han att färre kommer att få tillgång till scenkonst.
– Framförallt kommer barn och unga som får se teater i skolor och förskolor att bli färre, vilket är väldigt beklagligt. Ibland är det det enda teaterbesöket som en del barn någonsin får göra.
Det nya förslaget till kultursamverkansmodell har också lagt ett större ansvar på kommunerna, vilket gör att situationen kan skilja sig åt rejält för länsteatrarna. Östgötateatern, landets största regionteater, har hamnat i ett läge där man redan nu behöver se över sina lokalkostnader.
– Antingen måste vi effektivisera lokalytorna eller så måste vi sparka folk och det vill vi inte gärna göra. För det är mycket kompetens i en teaterinstitution som har tagit väldigt många år att få, säger teaterchef Nils Poletti.
I Norrköping har det politiska styret (M, L och KD med stöd av SD) kritiserats för kulturslakt efter att man bland annat har velat sälja ut den kommunägda hemmascenen för Norrköpings symfoniorkester. Enligt Nils Poletti har teatern ännu inte fått några besked om framtiden – men har däremot fått veta att det "med största sannolikhet" kommer hyreshöjningar 2025.
– Det verkar de kommunala politikerna ha upptäckt, att det är ett väldigt effektivt sätt att skära i vår verksamhet. För det kan man göra i skymundan, säger han.
Publiken har hittat tillbaka till Östgötateatern igen efter coronapandemin, berättar Nils Poletti. Men det har tagit 2,5 år. Han ifrågasätter politiker som efter de senaste årens djupa kris säger att kulturen måste bära stora kostnader själva.
– Då får vi en väldigt likriktad underhållnings-scenkonst, säger han och lägger till:
– Är det något som kan hålla en välmående i ett samhälle så är det kulturen. Det är konstigt att det är just där man ska skära – samtidigt som man sänker skatten för Rot och Rut.
Robert Uitto pekar på att infrastrukturen för kulturen i landet dessutom skadas när regeringen har dragit ned en halv miljard på studieförbunden. Framför allt i glesbygden är förbunden ofta arrangörer av kulturarrangemang.
– Försvinner deras verksamhet har vi ingen utanför de större orterna som arrangerar sådant. I kombination med budgeten blir det ett dråpslag mot kulturutbudet utanför våra större städer.
(TT)
