söndag 21 juli 2019

Vilken nytta spelar sommarkulturen...


I sommar sker små underverk runt om i landet, när olika kulturarrangemang genomförs i stort och i smått - inte minst fylls sommarscenerna av teater, där bla Länsteatrarna står för många av scenkonstföreställningarna.

Bara i mitt hemlän, Jämtland spelas det sommarteater runt om på flera ställen - en upplevelse som både tillför upplevelser, men också attraktionskraft och en reseanledning till länets olika kommuner.

Kulturen trollbinder, engagerar, river upp, förklarar, ifrågasätter och blir en del i det demokratiska samhälle så länge som den får verka fritt…

Västanå Teater spelar Eddan

Om dess egenvärde, kraft och energi har jag skrivit tidigare - just nu vill jag reflektera över andra effekter, som möjligen kan ge argumentation till varför kulturen också behöver sitt ekonomiska stöd från kommuner, Regioner och stat.

Argument som ibland ifrågasätts, när så mycket annat skall prioriteras i tuffa budgetarbeten…

Kulturen är nämligen också i sig en del av ekonomi.

Ytterst få gör kopplingen att kultursektorn också står för en betydande del av arbetstillfällena i vårt land. En siffra som jag har i minnet är att nästan fem procent i Sverige arbetar med kultur i någon form, även om inkomsterna i form av löner eller arvoden är relativt låga.

Eller som den tidigare utkomna utredningen, ”Kulturens värden och effekter” sammanfattar det:  

Kultur lockar besökare som spenderar pengar
Kultur lockar – det kan vara specifika teaterföreställningar eller rockkonserter, en viss kulturmiljö eller ett helhetsutbud. Kultur är på så sätt en viktig anledning till att människor reser – och skapar stora turistekonomiska effekter, eftersom dessa resor också ger upphov till intäkter inom exempelvis transport, shopping, hotell och restaurang.

Kanske är flera av Länsteatrarnas uppsättningar för små för att ge sådan genklang att de lockar människor från hela landet eller så är kännedomen om dem låg, när riksmedia sällan lyfter produktioner från hela landet - dock är kvalitet ofta så hög att människor från grannkommunen eller grannlänen besöker föreställningarna och därmed ofta bidrager ekonomiskt på flera sätt i samband med besöket.

Det samma gäller givetvis fria teatergruppers uppsättningar och andra kulturella evenemang i olika former.

Vid sidan av det rent ekonomiska är de positiva effekterna av kulturellt utövande eller kulturella upplevelser många.

Idag vet vi med säkert att hälsan påverkas positivt och att tom tillfrisknandet från sjukdomar kan påskyndas genom kultur.

Kulturella upplevelser öppnar dessutom upp våra sinnen, underlätta inlärandet och får oss att enklare förstå sammanhang och skeenden.

Bildkonst kan ha en positiv effekt på barns kreativa tänkande. Barn som deltog i ett bildkonstprogram under fem månader ökade sin förmåga att tänka originellt och vara mer effektiva inom andra områden än bildkonsten jämfört med den grupp som inte deltog i programmet. (Caterall)

Kulturella aktiviteter kan ha en motivationshöjande effekt på lärande. Barn är olika och deras intresse för kulturella aktiviteter skiftar. För barn med ett större intresse i dessa aktiviteter fungerar kulturell utövning som en generell motivationshöjande effekt. Detta leder i sin tur till en ökad uppmärksamhet från barnets sida och därmed en förbättrad inlärningsförmåga. (Posner)

Inte enbart barn ökar sin förståelse och sin förmåga att lära med kultur - även vuxna som parallellt med andra studier också får ta del av kultur påverkas positivt, enligt flertalet studier.

Ekonomiskt bidrag, attraktionskraft, intressehöjande, påverkar studier och inlärande positivt och skapar jobb - det är mer hårda argument för att tvärsektoriella och tvärpolitiskt stötta kulturen.

Argumenten är fler, men bortse från dem just i sommar och tillåt dig att uppleva en sommarteater eller annat kulturarrangemang fullt ut med alla sinnen i sommar - de hårda argumentet har vi på lager till de debatter som kan gynna kulturens utveckling och skapa kulturellt utrymme i olika budgetar framöver.


Väl mött på något litet underverk och arrangemang någonstans i Sverige i sommar!

tisdag 2 juli 2019

NMR - Nordiska Motståndsrörelsen är ett ynkligt, men tydligt hot mot demokratin som vi alla måste våga säga nej till...



Demokratin måste försvaras och det är hög tid för detta. Efter några dagar i Almedalen kan jag tydlig konstatera att det finns flertalet hot mot demokratin - några mer sublima än andra. Några mer akuta och hårdföra - andra långsiktiga, men lika hotfulla i sak…

Jag i debatt med SVT:s och SR:s VD:ar

Som relativt nyvald ordförande för Länsteatrarna i Sverige har jag haft förmånen att dels aktivt deltaga i panelsamtal, men också bevista debatter och seminarier som på olika sätt berört demokratin.

Jag kan konstatera efter ett panelsamtal med de båda VD:arna för Sveriges Radio och Sveriges Television, att det finns mer att önska kring deras närvaro ute i landet i kulturfrågor och då i synnerhet när det gäller bevakningen kring Länsteatrarnas verksamhet och produktioner.

På något sätt har man inte förstått sitt uppdrag att också bevaka, undersöka eller rent av recensera regional scenkonst.

Det är oroande när Stockholm och de stora städerna tycks vara norm för public services kulturbevakning.

Ytterligare oro finns i den tendens till rapportering av mer kommersiell karaktär där kändisar, tycks viktigare ibland i public services kulturrapportering än kulturella yttringar…

Om SVT eller SR endast behagar rapportera utifrån landet, när det finns händelser som är lite ”småstadsdumma” eller pittoreska minskar förtroendet för dem ute i landet.

I allt detta finns också ett hot mot demokratin, där den fria kulturproduktionen utanför storstäderna riskera att glömmas bort, inte bli bekräftad och därmed osynliggöras i debatten - syns man inte så finns man inte. Kanske får vi som upplever Länsteatrarnas fantastiska produktioner en känsla av att föreställningarna tydligen inte är tillräckligt bra, eftersom Nationell media aldrig rapporterar om dem - och vilka skall då försvara dem i ett läge av ständiga hot om ekonomiska neddragningar…

Länsteatrarna blir ofta klämda mellan statliga stöd som i realiteten minskar via den sk Samverkansmodellen, när lönerna bland Länsteatrarna ökar mer än statens stöd och de ständigt ökade sjukvårdskostnaderna hos de största finansiärerna - Regionerna i landet.

I realiteten är det ett hot mot yttrandefrihet och demokratiska värden, när regionalt producerade scenkonstföreställningar som många gånger speglar händelser, känslor och strömningar nära teatrarnas åskådare - vardagliga reella yttringar som lyfter och ger människorna ute i landet bekräftelse i frågor som berör, kanske är hotade…

Vem skall då belysa, ge uttryck för, reagera över, beskriva och kritisera dessa regionala skeenden om länsteatrarnas ekonomiska utrymmen sakta stryps - stryps då också yttrandefrihet, demokratiska uttryck…

Blir då storstadsperspektivet norm…

Det borde oroa public service och ge dem ytterligare anledning att lyfta regionalt producerad kultur!

Om en begränsad bevakning av kulturen ute i landet, som leder till ointresse är ett långsamt hot mot yttrandefrihet och demokrati, så är riktat hot och hat det mer akuta och hårdföra.

I Almedalen i år har RFSL beslutat att inte deltaga pga direkta hot från nazistiska NMR, Nordiska Motståndsrörelsen.

När en sådan viktig organisation som RFSL kämpar för allas lika värde, inte längre törs deltaga i demokratiarbetet och vara med på en arena för påverkan är vi verkligen ute och slirar kring yttrandefrihet och demokratiska rättigheter.

NMR gav sig dessutom på Fotografiskas utställning om Förintelsen genom att blockera ingången till utställningen i Almedalen och tränga sig in i utställningslokalen och skrika okvädesord - då måste vi andra reagera.

Tack och lov gör människor med civilkurage också detta genom att protestera här i Almedalen, hindra nazisterna att tränga sig på föreläsare och rent allmänt ta avstånd.

Också organisationer tar ställning på sina föreläsningar genom att symboliskt ha en tom stol klädd i regnbågsflaggan vid sidan av scenen - symboliserande RFSL, vars röst har tystats här i år.

Så skedde tex vid Folkbildningsrådets seminarium kring folkbildningens organisationer, där första raden bland åskådarplatserna till en del intagits av nazistiska NMR-medlemmar - de fick stå ut med att ha denna symboliskt klädda tomma stol framför sig under hela seminariet.
Regnbågsflaggan på RFSL:s "tomma stol"

Det är på riktigt nu, vilket betyder att demokratin, yttrandefriheten och allas lika värde angrips från flera håll - då blir det allt viktigare med starka proteströster och ett starkt stöd till kulturens röst i hela landet…

tisdag 18 juni 2019

Finansieringsfrågan av Nationalmuseum Jamtli är knappast ny, men är på väg att lösas...

Det är roligt och trevligt att Bosse Svensson, Kommunalråd (C) nu tar tag i kulturfrågor så som Nationalmuseum Jamtli - även om den fråga han lyfter är gammal

Personligen är jag övertygad om att Nationalmuseums filial på Jamtli är viktig och bra på flera sätt - för bildkonsten, länet, kulturen, företag, besöksnäring och attraktionskraften för utveckling av länet.

Vi är många som bidragit till etableringen och jag minns en av våra första resor till Stockholm, där jag och museichef Henrik Zipsane uppvaktade och samtalade med dåvarande Chefsintendenten på Nationalmuseum - Solfrid Söderlind, som insåg värdet av en sådan etablering - det var många år sedan och resan har tagit många år via uppvaktningar av Kulturdepartementet, Kulturministrar och Riksdagsledamöter.

Till slut landade det i ett enormt stöd också från näringslivet i länet, EU och ideella organisationer.

Nu står museet här och ger oss fantastiska upplevelser kring bildkonst och design. - Gå gärna och se den senaste utställningen - Från gryning till skymning – nordisk konst kring sekelskiftet 1900.

Från invigningsutställningen på Nationalmuseum Jamtli

Att bygga bra utställningar och klara minst två sådana per år kostar pengar och där har problemet funnits sedan start, när inget skriftligt avtal med Nationalmuseum i Stockholm garanterat ersättning för två sådana per år - dock finns ett tydligt muntligt sådant med tidigare chef på Nationalmuseum och vi har som jag nämnt arbetat för att detta skall garanteras.

En så viktig etablering kan inte stanna vid en byggnad och en utställning per år, utan måste fortsätta att erbjuda nytt, locka besökare och främja intresset för bildkonsten - inte minst bland unga.

Finansieringsfrågan kring detta är inte ny, men genom de uppvaktningar som skett har Nationalmuseum meddelat att man inte kommer att lämna Nationalmuseum Jamtli i sticket, utan muntligt lovat fortsatt ansvar. 

Jag vet inte, men kanske är Bosse Svenssons brösttoner medvetna för att visa på ledarskap - men vetskapen om att denna fråga redan arbetats på med gott resultat verkar han missat.

Nu handlar det om två saker, tror jag - dels ett tydligt skriftligt avtal med Nationalmuseum som innefattar minst två utställningar per år- men kanske också ett samtal med Regeringen om att man i sitt uppdrag tydligt beskriver Nationalmuseums ansvar kring Nationalmuseum Jamtli.

Att den stora och enormt fina renoveringen av Natinalmusums lokaler i Stockholm tagit hårt på museets ekonomi står helt klart och man kan förstå ledningens tuffa uppdrag - men det kan aldrig ställas mot den viktiga närvaron av statlig kulturell verksamhet utanför de större städerna.

- Där har både Regeringen och Nationalmuseums ledning ett stort anvar...

Det skulle visa på Regeringens ambitioner om att hela Sverige skall leva, att fler ska kunna uppleva hög kvalité på kultur och statlig närvaro utanför storstäderna.

Jamtli är redan som eget museum en diamant, men förädlingen genom etableringen av Nationalmuseum Jamtli får den att gnistra ytterligare på kulturhimlen.


Vi ses på Jamtli och Nationalmuseum Jamtli i sommar!

fredag 14 juni 2019

Är kommunerna för små - kan Regeringen fördela ansvar tydligare...



Regeringen genomför en större utredning kring kommunernas framtid. Den sk Kommunutredningen handlar om hur kommunerna i framtiden skall klara sina utmaningar och service gentemot invånarna. 




I många kommuner behövs fler anställda för att tex klara omsorgen av allt fler äldre, men även för att klara en högre kvalitet i kärnverksamheter som skola och omsorg.
Flera 100 000 går dessutom i pension inom några år och behöver ersättas…

Många av kommunerna är små och ligger tom långt under ”medianstorleken” 16 000 invånare.

I vårt län finns de små kommunerna, men på många andra ställen i landet finns även de allra minsta på under 3 000 invånare…

Vad krävs - vem ska göra vad och frågorna hopar sig kring ansvarsfördelning mellan den direkta staten, Länsstyrelserna, Regionerna och kommunerna.

Hur ska de riktigt små kommunerna klara sig och hur mycket kan man förlita sig på att tom frivilligorganisationer och föreningar skall hjälpa till med.

Flera områden ”ramlar” ned på lägre nivåer när tex Arbetsförmedlingar läggs ned och kommunerna tvingas ta över i flera av dessa frågor.

Ibland handlar det i debatten om att tex Regionerna skulle vara ett hot mot kommunerna - men det är väl knappast så att Regioner idag går omkring och önskar ta över kommunala uppgifter.

Istället handlar det om att uppdrag inom Tillväxtpolitiken måste förtydligas. Otydligheter i ansvarsfördelning mellan Regioner och Länsstyrelser är av ondo och i och med Regionbildningen i Sverige måste Regeringen våga förtydliga vem som har vilket ansvar. 

- Som det är idag har vi i i vissa fall delat ansvar och trots att det regionala utvecklingsansvaret nu ligger på Regionerna har Länsstyrelserna kvar vissa medel för regional utveckling, vilket skapar osäkerhet över vem man skall vända sig till i sådana frågor.
Regeringen kan inte heller fortsätta att ge Länsstyrelserna olika uppdrag som helt tydligt handlar om regional utveckling, utan måste nu lita på den Regionala kompetensen hos Regionerna för att minska röran.

För kommunernas räkning är det givetvis så att ett tydligare regionalt utvecklingsansvar på Regionerna är till nytta - en starkare regional nivå som handhar utvecklingsmedel, samordnar resurser och ansvarar för tex infrastruktur har alla kommuner nytta av i sin utveckling.

Känsliga frågor som handlar om hur små kommunerna kan vara i framtiden måste upp till diskussion, obligatoriskt drag att samarbeta kring vissa frågor mellan kommuner och mellan kommuner - Regioner.

Frågorna är många:

Räcker kommunal samverkan för att klara kommunernas utmaningar ?

Är det dags för kommunreform / sammanläggningar? Vilka incitament behövs i båda fall ?

Bör uppgifter flyttas till andra nivåer ?

Bör det vara krav på samverkan mellan kommuner och regioner i vissa fall ?Vad kan vi göra för att utveckla samarbete ?

Jag har under åren sett hur bra vi ändå samarbetar i vår del av landet, men vi kan givetvis bli bättre. 

Utgångspunkten kan aldrig i första hand vara att skydda eller i förväg skapa organisatoriska system - utan det måste vara lösningsfokusering kring hur vi skapar allt bättre förutsättningar för invånarna. 

Statens utredning om kommunerna är viktig, men på hemmaplan måste ta vårt egna ansvar för att förbättra förutsättningarna för oss som bor i Jämtland Härjedalen. Frågan är också större än så och behöver lyftas i hela landet.

onsdag 22 maj 2019

Kampen för yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och ett solidariskt EU kräver modiga Socialdemokrater i EU-parlamentet!


Det känns trots allt som om temperaturen i EU-valet har höjts några snäpp. Mina värsta farhågor är trots allt att det blir allt för många som inte uppsöker vallokalerna och nyttjar sin medborgerliga rättigheter i EU-valet - nämligen att påverka vilket slags EU vi skall framåt…



Vi lever trots allt i en tid där nationalistiska strömningar, egoistiska influenser och misstro till våra grannar börjar få fotfäste.

Hotet mot yttrandefriheten måste tas på allvar och det kan aldrig se på när domare i vissa EU-länder sparkas för att de inte dömer i rättegångar på ett sätt som regeringarna vill….

När museer i Europa blir påtvingade utställningsuppdrag som regeringspolitikerna beställer är vi farligt ute - det samma gäller jakten på journalister och kulturarbetare.

Vi behöver modiga politiker som vågar säga ifrån och som kämpar för öppenhet och demokrati i EU:s alla länder. Motsatsen är ett steg i en riktigt som kan komma att likna 30-talets Europa….

Nationalistiska partier tar inte heller ansvar för flyktingsituationen, utan stänger sina gränser och anser att andra skall öppna för människor på flykt - det är inte det samarbetande och solidariska Europa och EU som jag vill kämpa för…

Det samma gäller dessa partiers syn på jämställdhet och kvinnors rättigheter - här måste vi tillsammans föra kampen för fri abort, kvinnors rätt till utbildning och arbete.

Abortmotståndet som finns i vissa av EU:s länder och som kryper fram i USA är närmare än vi tror, när svenska EU-parlamentariker som tex Lars Adaktusson lagt sina röster i EU-parlamentet mot fri abort. Dessutom tillhör han ett parti, där partiets ordförande i Kristdemokraterna anser att barnmorskor skall kunna vägra att genomföra abort…

I mötet med unga och gamla i valarbetet är det några saker som utkristalliserar sig mest bland människor - oron för yttrandefriheten, klimatet och flyktingars situation.

Senast i förrgår mötte jag en kvinna som kände maktlöshet över de unga män och pojkar som kan komma att utvisas från vårt län - trots att de börjat etablera sig på arbetsmarknaden…

Oron för en ickemänsklig flyktingpolitik kan vara befogad och den kan bli ännu mer problematisk om vissa EU-länder inte tänker ta något som helst solidariskt ansvar.

Det behövs modiga politiker i EU, med Socialdemokratiska värderingar.


Som kandidat är jag givetvis beredd att ta ansvar för värnandet av öppenhet och solidaritet - de frågorna måste ligga högt på agendan och kan genomföras bäst med fler Socialdemokrater i parlamentet.

fredag 3 maj 2019

Länsteatrarna klarar snart inte sina uppdrag, när ekonomin försämras...


Det är hårda ord om kulturpolitikens misslyckande med att nå de fastlagda målen, som Myndigheten för Kulturanalys gör: 

”Kulturpolitiken har misslyckats med att leva upp till de kulturpolitiska målen och de regionala kulturinstitutionerna har inte förutsättningar att leva upp till sitt uppdrag.” 


Det visar sig bland annat att det fortfarande är stor skillnad när det gäller vilka som tillgodogör sig kultur och vilka som inte gör det.

Självklart är det i grunden en viss klassfråga, men även en fråga om tradition och tillgänglighet.

Som Ordförande för Länsteatrarna är det för mig oacceptabelt att vi inte har en organisation och ett stöd som förbättrar situationen.

En av de viktigaste uppgifterna vi har ute i hela landet som Länsteatrar är att föra högkvalitativ scenkonst närmare människorna och detta i alla åldrar.

När förutsättningarna inte förbättras, utan via urholkade statbidrag snarast försämras blir det problematiskt.

För många teatrar ute i länen blir situationen ohållbar, när man i många fall kläms mellan ett urholkat statsbidrag och besparingar på hemmaplan ute i Regionerna.

I rimlighetens namn ska även våra kulturarbetare och anställda på Länsteatrarna har rimliga löner och bra arbetsförhållanden, men löneutveckling och ökade kostnader för långa turnéer i län med stora avstånd ställer krav på ökad budget från våra regioner om inte neddragningar av verksamheterna skall bli resultatet.

Rent krasst kan vi även konstatera att det krävs enormt tung argumentation för att Regionpolitiker skall endera våga eller rent av visa intresse för mer pengar till kulturen i konkurrens med den tunga sjukvården.

I ett sådant tungt läge räcker det inte med löften från Stat och Regering om att man vill utveckla Kultursamverkansmodellen. Det handlar inte enbart om konstruktion och innehåll, utan rent krasst om ekonomi och behov av ökat stöd från staten om scenkonsten skall kunna leverera i hela landet, utan att bli utträngd av ökade kostnader för sjukvård.

Frågan blir allt mer aktuell när vi också närmar oss ett EU-val, där den största frågan just nu är läget för demokratin, öppenheten och yttrandefriheten.

Inte heller Sverige är förskonade från hot, nättroll och förföljelse av av kulturarbetare. Det må vara ett slitet uttryck att måttet på ett lands demokrati är statusen för den fria kulturen - slitet, men ändå inte mindre sant som definition!

Nu måste också värdet av kulturen som demokratibärare och utvecklare erkännas även bland Regionpolitiker i hela landet. Vid sidan av kulturens egenvärde måste vi också förstå vilken roll alla dessa arrangemang spelar för orters och regions attraktionskraft.


I detta läge är det oerhört viktigt att samtala kring frågan för att finna lösningar på en mer hållbar och robust ekonomi för våra Länsteatrar om vi vill förändra verkligheten och ta fasta på vad Myndigheten för Kulturanalys säger om läget.

onsdag 17 april 2019

Ett otydligt ledarskap riskerar regionens utveckling...

Har i två dagar genomlevt ett oerhört otydligt Regionfullmäktige, där den nu styrande politiska ledningen i Region Jämtland Härjedalen visat prov på stor osäkerhet, kunskapsluckor och dålig sammanhållning mellan de fem ingående partierna. 

- Det spretar tydligt ideologiskt och kunskapsmässigt mellan Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Regionfullmäktigemöte


Man har varit dåligt förbereda i sina dragningar, inte kunnat svara på frågorna och framstått återigen som om man aldrig trott eller varit beredda på att man skulle ta över ledningen i vår Region.

I arbetet med det innevarande årets verksamhet har man dessutom snabbt skapat verksamhetsplaner som till innehållet mer liknar kopior från vår politiska ledning, men med rejäla strykningar av viktig verksamhet så som prioriteringar av barn och unga inom kulturen, prioriteringar av kvinnligt företagande och satsningar på unga som inte klarat gymnasieskolan.

Det enda som varit helt tydligt är den stora skillnaden mellan den blågröna ledningen som tydligt deklarerat att man gillar vinstuttag ur välfärden, med privata företag om kan förvandla våra gemensamma skattepengar till sina egna vinster och vi som anser att skattepengar skall användas till just gemensam välfärd.

Inte blir det bättre av att ledamöter från tex Kristdemokraterna så som Lars-Erik Olofsson talar om brist på krismedvetenhet vad gäller det ekonomiska läget i Regionen. Han som själv aldrig lagt fram ett enda förslag som skulle kunnat hjälpa upp ekonomin - kanske av lojalitet till sina arbetskamrater inom sjukvården, eller har bristen på insikt även gällt honom själv…

Underskotten fortsätter och redan i början av deras  ledarskap har vi på några få månader missat budget med över 30 miljoner kronor…

Argumenten anpassas efter behoven och man hänvisar till att vi i länet fått för lite från staten, när man själv måste ta ansvar - när det gäller andra handlar det enbart om okunskap och brist på insikt och kompetens.

Det blir även pinsamt när Amanda Jonsson (M) talar om att vi slösar bort skattepengar som människor tjänat ihop - nej, de har inte slösats bort utan i huvudsak använts till människor i behov av vård. En vård som vi måste ge, även om vi har ett underskott och en finansiering i ett län med få skatteintäkter som inte räcker fullt ut.

Amanda Jonsson skulle istället ha talat om stöld av skattemedel, när hennes parti så gärna vill överlåta våra gemensamma skattemedel till privata vårdgivare som omvandlar dem till vinst i egna fickor…

De förbättringar som nu gjorts har under 2018 minskat utvecklingen av kostnaderna rejält, användandet av stafettpersonal har minskat och ett flertal åtgärder har i övrigt gett förväntad effekt - detta är ett gott tecken som man istället borde fokusera på. 

Besparingar på sjukhuset är enligt Sveriges Kommuner och Landsting den rätta vägen - därför har vi inriktat oss på detta. Problemet är dock att den nya ledningen inte med ett enda ord visar på att man vill fortsätta detta, utan istället satsa på sjukhusvården... Det är verkligen inte krismedvetenhet!

Den nära vården är en viktig prioritering i denna nödvändiga omställning, men man har inte lagt en enda krona till primärvården...

Det hela går alltså inte ihop och Mats Gärd (C) som ansvarig politiker verkar inte ha riktig  koll, inga svar -  insikten om detta är oerhört oroande...

Tidigare Regionstyrelseordförande Ann-Marie Johanssons (S) oro är befogad.

Frågan är nu om den nya politiska ledningen, som verkar rent av överraskade kring att man nu befinner sig i ledningen, kommer att klara av att hålla i denna positiva utveckling...

Eller vill man inte ta i de effektiva åtgärderna eftersom de är (S)-märkta…


Regionen behöver en tydlig styrning och den behöver dessutom en ledning som inte skjuter över problemen på kulturen, folkhögskolorna och övrig regional utveckling., vars uppgift är att öka inflyttning och skatteintäkter.