2014 ska banne mig bli ett bättre år !

2014 är snart här och precis som de flesta årsskiften tidigare, säger vi att det skall bli ett bättre år än det förra...

Årsskiften är till för att se framåt, planera och drömma positivt - men också tillfället att reflektera över det som varit.

Hur blev det då - blev 2013 ett bättre år än 2012 ?

För många, ja - men för en hel del blev det sämre, tyngre, mer oroligt och kanske rent av en katastrof...

Jag tänker på Syriernas situation som radikalt försämrades under året, på alla de flyktingar som tvingats lämna sina hem, de naturkatastrofer som drabbat världen - men också den mörka främlingsfientlighet som rullar in över Europa och placerar nazistiska partier i demokratiska parlament.

En främlingsfientlighet som kommit så nära, att vi sett den bland våra barns lärare i skolor i länet eller kring fikabordet på arbetsplatsen. Den oro som det skapar bland våra invandrare eller flyktingar har varken gjort deras situation bättre eller allas vår vardag trevligare.

I vårt län och land finns utrymmer för många och behov av fler om vi överhuvud taget skall klara framtidens sjukvård eller omsorg. Också inom andra yrken och områden måste vi bli fler om inte skatteintäkterna skall sjunka varje år.

På den punkten skall banne mig 2014 bli ett bättre år och länet än mer välkomnande. 

Hos oss spelar bakgrund, sexuell läggning eller kön ingen roll - här skall alla trivas 2014!

Även om 2013 har inneburit många tunga och svarta händelser har också varje dag bjudit på godbitar med uppfinningsrika människor, initiativrika invånare och medborgare med medmänsklighet. Företag startas, nya arbeten har skapats, flyktingar har välkomnats av människor som velat skapa bra förutsättningar för dem.

Också politiska beslut har bidragit till klara förbättringar, inte minst beslut tagna i vårt län som syftat på näringslivssatsningar, sociala projekt, utbildningar, infrastruktursatsningar.

För vissa av oss har den nationella politiken gett oss än bättre förutsättningar, trots att vi redan haft det väl tillgodosett med bar inkomst och boende - dessvärre på bekostnad av de som tjänar mindre, de som är sjuka eller arbetslösa.

Medan vissa av oss har fått tusentals kronor mer i månaden i skattesänkningar har andra inte fått något alls förutom en fortsatt oroande vardag...

På den punkten skall banne mig 2014 bli ett bättre år och mer rättvist.

Många barn och unga har under året haft bra terminer i skolan - framför allt de barn som har det väl förspännt för sig. Andra barn har inte fått det stöd de behöver eller den hjälp de borde få - den svenska skolan har fortsatt sin färd utför kvalitetsstegen...

På den punkten skall banne mig 2014 bli ett bättre år med rättvis utbildning för alla.

Nu ser vi framåt mot ett spännande 2014 med möjlighet till politisk förändring i Eu, i landet, i regionen och i kommunerna.

Gott Nytt Rättvist År till Er alla !

Främlingsfientligheten breder ut sig...

När främlingsfientligheten kommer nära - först då blir den riktigt otäck. När någon av våra barns lärare i smyg engagerar sig i de mörka krafterna och umgås med andra främlingsfientliga organisationer i det fördolda på nätet, kryper det en in på skinnet och vi inser att det som sker inte enbart sker i Ungern eller andra Europeiska länder, utan runt knuten till vår egna bostad.

Det kunde lika gärna vara det omvända - vi, du och jag som istället för tankar kring julmat, julklappar och ledighet - fick överväga varenda rörelse, varenda förflyttning mellan kvarteren i Östersund för att inte bli skjuten och dödad.

Det kunde lika gärna varit du eller jag med våra barn som i ett vilt främmande land, på flykt undan döden och svälten mötte en ovilja, en oginhet, en rädsla och ett hat - istället för värme, mat och kärlek.

I ett rikt land skall humanismen blomstra och förtryck och rasism motas av oss alla. 

Det som händer i Europa idag, med starka extrema främlingsfientliga krafter är givetvis kopplat till utanförskap och fattigdom med en politik som misslyckats. I utanförskapet gror missnöjet och misstänksamheten. Därför är vår förbannade skyldighet att driva en politik som utjämnar klyftorna och inte, som i Sverige idag ökar dem. Därför är det också vår förbannade skyldighet att våga stå upp för detta och inte fegt slinka undan när grannen, arbetskamraten eller någon annan sprider illvilja och främlingsfientlighet.

Ska vi fortsätta att bo i ett län, ett land, ett Europa och en värld med tanken om allas lika värde, solidaritet och trygghet då måste demokratin i dess grundvalar försvaras varje dag och det gör vi bäst tillsammans på arbetsplatsen, hemma och bland vännerna genom att visa att vi tror på iden och tanken.

Om någon av oss tror att händelsen i Krokom i Jämtlands län är unik, så tar vi nog fel - den är bara en krusning på ytan av de som verkligen händer på nätet och runt om i Europa. Krokom är ingen isolerad del av världen, men en av de pusselbitar som måste läggas i det demokratiska pusslet.

Låt oss börja med oss själva, låt oss fortsätta med vår umgängeskrets och våra arbetskamrater och åt vår län vara en föregångare för öppenhet, mångfald och trygghet.

Det är vi - och inga andra som måste sätta gränserna och värna solidariteten. Låt oss påminna varandra varje dag om att den inte är självklar...

Mer pengar till redan rika - mer utsatthet till redan utsatta...

Den politiska inriktningen - mer till de som redan har, blir så oerhört tydlig när man följer Moderaternas politik på kommunal och regional nivå. Dessvärre handlar det inte enbart om mer pengar till redan rika, utan också mer utsatthet till redan utsatta, och det gäller både på kommunal/regional nivå och på personnivå....

Moderaterna med stödjepartierna Centern och Folkpartiet i spetsen fortsätter att försöka mörka den nationella politiken och den orättfärdiga fördelningen av nationella medel till välfärden, genom att säga att alla inlägg om nationell politik är ett sätt för oss i landstingsmajoriteten att försöka dölja vårt egna ansvar för tex sjukvårdens finansiering i vårt glesbygdslän.

Det är i grunden självklart att landstingspolitiker, kommunpolitiker och regionpolitiker som representerar glesbygdsområden i landet också måste belysa hur fördelningen av statens medel egentligen borde se ut för att klara jobben, skolan, omsorgen och sjukvården - även i de delar av landet som har stora avstånd, minskande befolkning och låga skatteintäkter.

Det är kanske än mer viktigt, när moderaternas och regeringens politik hela tiden handlar om att ta medel från landsbygdens områden och satsa miljarderna på de rika områdena istället.

Sambanden är tydliga och viktiga - det går inte att sänka skatterna för i huvudsak de som har de bra med över 130 miljarder, att ta nära 1,5 miljarder från landsbygden, att skapa ett nytt skatteutjämningsförslag samtidigt som man ger 1 miljard extra till de rikaste områdena i landet, försämra för sjuka och arbetslösa och samtidigt försöka låta påskina att allt ansvar faller på de fattiga och utsatta kommunerna och landstingen.

Socialdemokraterna visar redan nu på att en regeringspolitik kan ge många miljoner extra till landstingen och välfärden.

Den politiken handlar om en solidarisk fördelning, där statsskatten används rätt istället för att tvinga fattiga kommuner eller landsting att höja sin skatt ytterligare.

I Moderaternas förslag till landstingsbudget för man alltså denna politik, att ta från de fattigare och ge till de rika vidare. Att balansera sitt budgetförslag genom att i mer än hälften av förslagen föreslå avgiftshöjningar och minska rätten till fri barnsjukvård kan inte vara annat än en fortsättning på den politik som tom Riksdagens egna utredningar visar sig leda till ökad klyftor i vårt land...

Moderat mantra döljer en politiken för den starke!

Dagar i politiken fylls av möten - möten mellan människor i olika situationer. Det som slår mig är hur politiken i många fall medvetet eller undermedvetet rundar problem för att undvika att ta ansvar. Dt kan säkert gälla mig och alla förtroendevalda, men när det gäller utsatta människors situation hoppas jag innerligt att jag inte rundar problemställningar.

Detta ”rundande” kan se ut på många sätt och ibland tar det sig formen av maktspråk eller förminskande agerande. Personligen tycker jag illa om när andra politiker kritiserar eller angriper politikers person. Vet inte hur ofta som man blir beskriven som maktfullkomlig eller på annat sätt oduglig av Landstingsoppositionens företrädare Christer Siwertsson i Jämtlands län.

Politiken bör diskuteras, men inte med personliga påhopp. Det må vara ett sätt att skyla sina egna politiska tillkortakommanden, men Moderaternas teknik är den samma över hela landet - förnekelse eller osynliggörande genom att helt enkelt strunta i att svara på de svåra frågorna.

Moderaternas egna mantra den senaste tiden, när kommuner och landsting framföra allt i glesbygd har ekonomiska bekymmer att klara välfärden, samtidigt som skatterna på statlig nivå sänks - är: Höj landstingsskatten då, höj kommunalskatten då om ni Socialdemokrater som styr har problem att få finanserna att gå ihop. - Problemet är bara att en solidarisk politik ser att kommuner med utflyttning och en allt mer åldrande befolkning ofta redan tvingats höja skatten till höga nivåer och därmed inte klarar hur höga skatter som helst. Detsamma gäller ofta landsting i glesbygd med höga kostnader och låga skatteintäkter - höj skatten blir det mantra som gör att man undviker solidaritetsdiskussionen...

I ett solidariskt land hjälper man varandra - fattiga får lite extra både på personnivå och mellan kommuner och stat.

En sänkt skatt som i första hand går till redan välbeställda ger inte ett sådant utrymme, men de över 130 miljarderna hade kunnat delvis användas till sådant stöd för rättvis fördelning av välfärden i hela landet. Istället basunerar man ut : Höj skatten i landsting och kommuner även om den redan är hög - vi behöver ge till de som redan har det bra. Och i samma veva föreslår Moderaterna 1 miljard extra i skatteutjämningssystemet till redan rika delar av landet. Detta tillstånd undviker man återkommande.

När Riksdagens egna utredningar visar på hur klyftorna i landet bara ökar mellan rika och fattiga. När Riksdagen bevisligen också kopplar dessa ökningar till de sänkta skatterna, undviker man konfrontation lika mantralikt, genom att säga: Undersköterskan och städerskan har givits hundratals kronor mer tack vare detta - det vill Socialdemokraterna stoppa. Att denna fördelning givit noll till svårt sjuka eller arbetslösa och att de med höga inkomster fått mycket mer vill de låta försvinna i en grumlig argumentering om att undersköterskan fått mer ekonomi. Visst - men återigen, de som redan har det bra har fått mångdubbelt mer....

På punkt efter punkt har rika områden i landet, rika människor och starka regioner fått det allt bättre och andra fått nöja sig med inget eller det lilla. Med små allmosor kan man i skymundan ge redan starka ännu mer styrka - sådan är politiken och den smarta retoriken.

Och inte blir regionalpolitiken bättre av att den moderata politiken minskat landsbygdsstödet med hela 1,4 miljarder redan nästa år i kombination med att regeringen väljer att plocka bort de regionala EU-medlen inom Regionalfonden med hela 15 %.

På punkt efter punkt används retoriken för att dölja en politik för de starka:

Höj skatten själva, även i tungt ansatt glesbygd...

De lågavlönade har ju också fått lite...

Jag var nyss i RIksdagen, stannade vid bysten av Olof Palme, och han viskade: 

"Sverige behöver en mer Solidarisk politik..."

• 
  

Nu är det utrett - Regeringens politik ökar klyftorna!

”Mer än 25 procent av Regeringens skattesänkningar och andra satsningar nästa år går till den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest. Den tiondel av befolkningen som har minst inkomst får däremot bara en procent.”, skriver Sveriges Radio i ett meddelande kring siffrorna som nu är offentliga från Riksdagens egna utredningstjänst.

Detta är förstås både pinsamt och besvärande för den borgerliga regeringen, men kanske framför allt för Centerpartiet som sitter i knäet på Moderaterna och deltager i de beslut som både drabbar enskilda människor, men också glesbygden i allmänhet.

Lägger man till denna allmänna skattesänkning för redan välbesuttna, också en extra ”Moderatmiljard” till redan rika områden i landet och bortprutade medel för miljontals kronor till landsbygden blir siffrorna än mer besvärande.

Det är inte underligt att Moderata företrädare i länet, så som Saila Quicklund försöker undvika dessa konstateranden och istället drillar med siffror och försöker skjuta över frågan på oss Socialdemokrater. Det går att förstå att man vill mörka en politik som i grunden helt och hållet handlar om att enskilda, starka människor med goda förutsättningar skall få mer.

Riksdagens utredningstjänst konstaterar också att allra mest får de som har inkomster över 42 500 kronor som då erhåller mer än 6000 kronor extra nästa år. Detta att jämföra med de som tjänar allra minst som endast erhåller mindre än 300 kronor utslaget på ett helt år !

Nu måste det bli rättning i leden - det går inte att acceptera att fördelningspolitiken är sådan att de redan rika blir rikare, att skatterna sänks när skolan, vården och omsorgen behöver mer pengar, att regeringen drar in mångmiljonbelopp från Landsbygdsprogrammet, att redan starka regioner får en hel miljard extra och att vägarna i länet är så ointressant av vi i princip inte får några nya medel till förbättring.

Det länet nu behöver är en politik som precis som i Socialdemokraternas budgetmotion ger mer pengar till vården och länet. Alternativet till ytterligare skattesänkningar som inte tycks skapa arbeten är just insatser som Socialdemokraterna föreslår för att få fler i arbete.

Det är inte heller ointressant att vi vill satsa ytterligare medel på skolan och på förskolan i vårt politiska förslag.

Framtiden nu handlar om nya verkliga möjligheter för alla i länet att få rätt utbildning och bra jobb.

Med ett bra trygghetssystem och en trygg politik i länet och landet, kan vår del av landet utvecklas utan att någon lämnas åt sidan.

Regeringspolitiken börjar krackelera när arbetslöshetssiffrorna försämras ytterligare och tom Riksdagens egna utredningar visar på ökade klyftor i vårt land.

Annie Lööfs mörka hemlighet...

Så stod hon där på partiledardebatten i egen hög person och försökte framstå som hela landets försvarare - en inte allt för lätt uppgift med en bakgrund i frågor som många inte glömmer, utan snarast fortsätter att uppfatta henne som mycket Nyliberal.

På fråga efter fråga, på punkt efter punkt svarar hon undvikande men med ett försök att vara hela landets Centerpartist - en inte allt för lätt uppgift det heller när fakta talar emot henne.

Att Centerpartiet nu allt mer framstår som det parti som har Stockholm som landets enda center-centrum ligger henne i fatet och gör att budskapet blir luddigt och otydligt.

Det svider självklart när regeringens politik så tydligt ger mer till de som redan har, både på personnivå och geografiskt.

Ett litet partis svaghet består både i att inte ha någon makt i en högerregering, där Moderaterna visar färdvägen och ritar kartan, men också i att inte längre få behålla grundvärderingarna och sälja sin själ.

Få förknippar numer Centerpartiet med en politik som gynnar glesbygden, när butik efter butik upphör. När bensinmack efter bensinmack lägger ned och när människor i glesbygd inte längre har samma villkor för mobiluppkoppling, postgång eller övrig infrastruktur.

Ännu mer svider det givetvis när Centerpartiet deltager i beslut och förslag kring skatteutjämningssystem som direkt föreslår en Moderatmiljard extra till de redan starka områdena i landet på samma sätt som skattesänkningarna blir störst för de som redan har höga inkomster.

Ännu värre blir det när regeringen prutar bort nära 400 miljoner ytterligare för Landsbygden i form av sänkt nivå i Landsbygdsprogrammet.

Lööfs försök att ta åt sig äran av att ha ”räddat” 129 miljoner som regeringen tillskjuter blir bara pinsam, när det på totalen vid bara den första anblicken handlar om 100-tals miljoner kronor färre till Landsbygdssatsningar och miljöåtgärder!

Under den senaste partiledardebatten blev hon självklart trängd, vilket kan förklara hennes aggressiva förhållningssätt - men kanske var det också vetskapen om den mörka hemligheten som innerst inne trängde henne...

Det handlade inte om den första anblickens miljoner i minskat stöd till Landsbygdens område, utan en neddragning på över 1 MILJARD kronor redan 2014 ! (Enligt tidningen LAND)

En dyster siffra för landets jordbrukare, men också för landsbygden och miljöfrågorna. En svindlande siffra som Centerpartiet deltagit i att föra bort från landsbygden.

Hur ser Annie Lööf egentligen på detta beslut och på vilket sätt anser hon fortfarande att hennes politik gynnar hela landet...

Kombinerat med 200 miljoner mindre också i Regionala fonden from 2014, drabbar detta vårt län med kraft...

Varför får Jämtland bilda region...

Det har gått år i massor, möten i hundratal och kompromissande i evighet - men i dagarna uttalade Civilministern att Jämtland/Härjedalen föreslås få bilda Region 2015.

Detta samtidigt som kamraterna i Norrbotten och Västernorrland får ett definitivt nej från regeringen!

Varför frågar sig många, varför får tre av de sökande landstingen i Sverige nej på grunder som känns fullständigt ologiska.

Regeringen uttalar sig att de som inte tidigare haft sk Regionförbund inte heller får överta Regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Det innebär att Sverige fortsätter att vara ojämlikt uppdelat med vissa områden där staten inte släpper ansvaret över regional utveckling, vissa områden där man fortfarande har förbund och andra med riktiga Regioner - däribland Jämtlands län.

Att något ligger bakom som vi andra utanför regeringsförhandlingarna aldrig får veta är uppenbart. Uppenbart är också att Moderaterna i de landsting där man nu får nej har krånglat regionalt eller lokalt. I flera av fallen har man motsatt sig regionbildning eller lagt ned sina röster - helt klart har det påverkat regeringen att säga nej...

Det ansvaret faller nu på dessa politiker på hemmaplan.

Helt klart framstår också Jämtland och Härjedalens gemensamma linje i frågan som ett vinnande koncept.

För mig känns det som en fantastisk delseger i ett regionarbete som stött på många motgångar, men som i slutänden resulterar i en verklig region med större tyngd än dagens Regionförbund.

Men det är många som skall ta åt sig av äran att vi nu nästan är i hamn - andra partier, andra politiker, många tjänstemän och ideella krafter som arbetat för saken.

Även om vi på vägen kämpat för olika alternativ på regioner, där bla ett alternativ varit tillsammans med Västernorrland och som föll på målsträckan när bla Moderaterna i Västernorrland drog sig ur har vi nu en samsyn som gett resultat.

När vi började se att alternativet MittSverige krackelerade genom Moderaternas tveksamheter började vi söka nya majoriteter och i bästa fall en enighet kring alternativet att söka Region inom landstingets befintliga gränser.

Denna gemensamma hållning med många som jobbat för frågan har givetvis väglett regeringen och varit en del av avgörandet - enigheten i länet visade på en stark vilja.

Vi kan vara mycket nöjda för vår del, men samtidigt oroade över att regeringen inte tar chansen att ge samtliga sökanden rätten till Regionbildning, utan väljer att låta Sverige fortsätta som ett lapptäcke av olika lösningar på ansvarsfördelningen.

Vi får nu emellertid chansen att sammanföra ett mycket effektivt Regionförbund som satt de regionala utvecklingsfrågorna i länet på Sverige- och Europakartan, samt effektiviserat arbetet rejält med ett landsting i behov av ökade skatteintäkter för bättre vård.

Dessutom får vi nu verktyget för utveckling i samma organisation som styrningen av en av de största välfärdsområdena i länet.

Sveriges sammanhållning vinner dock inte på detta lapptäcke regeringens beslut ger och inte heller sjukvården i sin helhet som nu kommer att styras i olika demokratiska organ i landet.

Det kan tyckas både fegt och onödigt av Regeringen...

Inget barn skall stå med mössan i hand, Maria Larsson !!!

Det har funnits en grundläggande tanke i att barn inte ska belastas för föräldrars problematik och därmed stå nakna och utsatta när föräldrarna blir sjuka, arbetslösa eller hamnar i andra svåra situationer, där ekonomin raseras.

Den tanken har i vårt land handlat om att vi gemensamt skall skapa grundläggande förutsättningar för barnen, så att man kan kompensera för fattigdom eller annan utsatthet.

Barn väljer inte sina föräldrar och föräldrar väljer oftast inte sin vardagliga situation som kan bestå av sjukdom, arbetslöshet eller fattigdom - därför skall också alla barn ges samma förutsättningar till en bra start i livet.

Den tanken innefattar att alla barn skall kunna gå i gemensam skola, befinna sig på samma förskola, finna trygghet och inspiration i fritidsverksamheten.

Därför ska samhället också minska klyftorna genom en avgiftsfri sjukvård för barnen och integrerade boendemiljöer för barn från olika uppväxtmiljöer.

Som förälder, men också engagerad politiskt i barnens uppväxtmiljöer ser jag nu hur den gemensamma tryggheten börjar rämna, när allt fler barn i Sverige hamnar i fattigdom, arbetslösheten ökar och tryggheten kring sjukdomstiden rämnar. Allt fler människor hamnar i kommunernas socialbidragstagande, när utsattheten och klyftorna i landet ökar och allt fler barn lever idag i familjer som inte längre kan bekosta barnen fritid på ett rimligt sätt.

Det är sådant sm man som förälder, som förtroendevald eller professionell pedagog märker av allt mer - barn som inte vågar berätta om en torftig semester, barn som inte vill eller kan berätta om sin födelsedag eller sitt julfirande, barn som inte kan deltaga i vissa fritidsarrangemang eftersom det alltid kan komma att kosta pengar...

Det Sverige min generation är uppväxt i finns inte längre, där alla barn fanns i samma skola eller samma bostadsområde - det smärtar och kräver en kursändring för alla barns skull.

Ännu mer beklämda blir jag av regeringens Barn- och ungdomsminister, Maria Larssons (KD) senaste förslag. Hon som själv i regeringen bidragit till alla de ökade klyftorna som Sverige idag har. Inget annat land har ökat sina inkomstklyftor så mycket de senaste åren och det är i ljuset av detta som vi nu ser ökad utsatthet bland barnen.

Förslaget om en fritidscheck till fattiga barn är så hårresande, att morgonkaffet fastnar i halsen och ger en bismak av ett land där allmosor till de fattiga, skall rädda en kraschad fördelningspolitik.

Vilka barn är det som skall stå med mössan i hand och ta emot allmosor, istället för att politiken ger deras föräldrar en drägligare tillvaro som också ger utrymme för barnens fritid ekonomiskt.

Hur skall de gå till, hur skall barnen - utan att känna sig utpekade lösa in denna check mot fritidssysselsättning, idrottsutrustning eller matpaket...

Jag vill vara aktiv i ett land där alla barn lever i familjer som ekonomiskt kan klara barns vardag - inte i ett land som mycket snabbt vrider klockan tillbaka till fattigmanssverige, där vissa barn får förlita sig på gåvor från oss andra och acceptera den stigmatisering det innebär att var bidragsberoende och utpekad.

Alla barn, precis alla barn har rätten till en bra fritid oavsett familjens ekonomi. Då duger det inte med att Sverige snabbt bygger sin solidaritet och rättvis fördelning på allmosor och välgörenhet.

Sverige kan bättre!

Carl Bildt - sluta fega och våga stå upp för mänskliga rättigheter!!!

När Rysslands lagar medvetet skrivs om för att förhindra och försvåra vardagen för homosexuella, så till den milda grad att hatet och våldet ökar - då sitter Sveriges Utrikesminister lugnt i båten. På sin höjd skriver han något på Twitter.

Här har han chansen att något förbättra sitt anseende när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, men nej - att stöta sig vore besvärligt.

Sverige skall på alla sätt på hemmaplan och utåt agera för jämlikhet och solidaritet - Sverige har den kraften!

Ännu lyssnar omvärlden på oss och sittandes på den Albanska kusten i värmen inser jag att även Europa har en lång väg att gå för att klara kraven på humanism - men på min rundresa i landet kan jag konstatera att Sverige fortfarande anses vara ett urexempel på demokrati och Solidaritet sedan Palmes dagar.

Då är det en skam att Sverige inte starkare engagerar sig i frågan.

Vi vet och hela Ryssland skall veta att ortodoxa tankemönster inte överlever i ett modernt samhälle, där jämlikhet och jämställdhet växer fram.

För Rysslands politiska ledare är de nya lagarna bara ett sätt att skapa tillfälligt andrum i en fråga som de förr eller senare måste ta tag i. Någon politiker börjar och sedan är det hela på rullning, även i ett korrupt land där andra regler än de demokratiska gäller.

Hur passande vore det inte då att Sveriges ambassad går kraven till mötes och hissar Regnbågsflaggan på ambassadbyggnaden i Moskva. Det krävs bara ett telefonsamtal från dess chef, Carl Bildt och kanske också en gnutta mer mod innanför kavajen än vad han hittills visat...

Visst är det tillräckligt med sol och ledigt i ett fantastiskt land som Albanien, men tänk med vilken stolthet jag skulle kunna berätta för människor jag möter att jag kommer från Sverige - om, jag säger bara om utrikesministern vågade ta offentlig ställning...

Storsjöcupen - en regional utvecklare !

Det slår mig, när jag befinner mig i Regionförbundets monter på Storsjöcupen i Östersund hur otroligt kraftfullt det blir när ett gäng entusiaster samlas för att förverkliga en dröm för sig själv och andra. Storsjöcupens alla medarbetare är en grupp sådana som är värda all heder för de insatser de gör för idrotten, ungdomarna och vår region.

I vår monter kring arbetet för Mobilisering mot droger återfanns barn och unga från många olika länder, som kommit just till Östersund för att deltaga på fotbollsfesten. För att träffas, umgås, semestra, kämpa och få ett minne för livet. Många återkommer år efter år till en av Sveriges största fotbollscuper - en cup med otroligt bra renommé och med kamratskap i första rummet.

För Jämtlands län har sådana arrangemang stor betydelse - det ger intresse för länet, det visar upp vad vi kan åstadkomma och det skapar nyfikenhet för besöksmål långt utanför Östersund.

Det är inte ovanligt att hela familjer kommer flera dagar innan cupen eller stannar kvar flera dagar efter för att se och uppleva turistlänet, Jämtland!

Myllret, trängseln, skratten och kommersen är i grunden en sann utvecklare för länet och en viktig inkomstkälla för flera av våra näringar.

Att besöksnäringen i grunden år efter år utvecklas mot en av Sveriges största näringar ger oss också anledningar till att försöka påverka dess förutsättningar på bästa sätt. På många sätt är våra förutsättningar eftersatta i form av dåliga vägar och en i många fall undermålig infrastruktur.

Tack vare satsningar och engagemang som Storsjöcupen kan vi visa på hur viktig denna typ av näring är, inte bara för idrotten, utan också för ett helt läns utveckling.

Cupen är en succé och i grunden beror det på allt det frivilliga engagemang som finns från föreningarnas medlemmar, från de som står i skolkök och serverar mat, från de som är värdar under matcherna, de som sliter med hamburgergrillning och fikaförsäljning. Ingen nämnd eller ingen glömd - men visst blir man glad av sådana som Sven-Bertil Bengtsson och Benny Brovinger som år efter år tillsammans med alla andra ansvariga utvecklar cupen och gör Jämtlands län allt mer känt!

Jämtlands län vill och kan!

Siwertssons (m) metoder för att slippa tala om regeringens bedrövliga politik...

Det är trots allt lite imponerande hur moderata företrädare runt om i glesbygdskommuner och glesbygdslandsting lyckas undvika att behöva uttala sig kring regeringens ödeläggande politik för glesbygden.

Fakta efter fakta - beslut efter beslut, som tas fram eller som kommer från regeringen drabbar län som vårt ekonomiskt. 

En politik som drabbar sjuka, arbetslösa, lågutbildade drabbar också kommuner och landsting ekonomiskt - regeringen lastar över kostnaderna från sin nivå ut i landet. Redan tungt drabbade landsting får ökade kostnader och ersättningarna från staten sjunker. 

När regeringen tar beslut som också drabbar en regions utveckling, ja då drabbar det också välfärdens områden i form av minskade skatteintäkter - de är sådant som Christer Siwertsson (m) och hans kamrater rundar för att slippa uttala sig om.

Istället slår de på oss som försöker beskriva läget, försöker påverka situationen och som uppvaktar regeringen för att få till stånd en rättvisare fördelning av direkta statsbidrag, men också av de regionala utvecklingsmedlen och EU-medlen som är så oerhört viktiga för länets utveckling.

En regerings intresse för att endera sänka skatten för rika för 100-tals miljarder eller satsa på en rättvis välfärd för alla i hela landet är givetvis avgörande för en kommuns eller ett landstings möjligheter att bedriva dessa välfärdsverksamheter.

Självklart skall politiken regionalt försöka att bedriva en god verksamhet, men man måste också våga kritisera, påverka och visa på sanningen kring regeringens politik för de starka människorna och de redan tunga delarna av landet.

Så är inte fallet för moderaterna, men inte heller för de övriga borgerliga politikerna i vårt landsting - mycket prat, men lite verkstad och alltid denna flykt från verkligheten genom att påstå att vi som kritiserar regeringens politik för storstäderna enbart skyller ifrån oss.

Fakta är att vårt landsting bedriver en mycket effektiv vård med låg kostnadsutveckling, men samtidigt är vi det landsting som fått minsta ökningen av statsbidrag och skatter!

Regeringens politik står också för minskade utbildningsplatser i länet på universitetet, hundratals miljoner mindre till våra Strukturfonder, hot om minskade medel till Regional utveckling i vårt glesbygdslän, minskat stöd till jordbruket, minskat utrymme för investeringar på länets vägar, senarelagda investeringar kring infrastruktur och en politik som minskar exempelvis pensionärernas ekonomi. Rent allmänt förs en politik som centraliserar resurserna och lägger ned glesbygden, så till den milda grad att kända politiker lämnar exempelvis centerpartiet.

Nej - det är dags för en ny politik som ser hela landet och alla invånare. En politik för utveckling - inte avveckling och som ser att vårt läns resurser genom ett bättre stöd kan bidraga till hela landets utveckling.

Vi skyller inte ifrån oss, men vi beskriver hela verkligheten samtidigt som vi tar ansvar för att under de tuffa förutsättningar som finns försöka ge våra invånare samma goda vård som i resten av landet.

Att Thomas Andersson (c) lägger en motion som vill landsbygdssäkra landstingets alla beslut blir mest pinsamt. - Vore det inte bättre att börja med att försöka landsbygdssäkra det storstadsvänliga Centerpartiet istället....

Hur man än vänder sig....

Ibland undrar man hur man skall bete sig för att ta krafttag och försöka styra sjukvården i rätt ekonomisk riktning och öka tryggheten för patienterna.

Fjolårets kostnader för vårt landsting i Jämtlands län var för höga ställda mot intäkterna. I grunden handlar det ju om att sjukvården i hela landet får stadigt ökade kostnader när läkarna kan göra mer, när nya dyra läkemedel uppfinns och allt fler patienter kan behandlas. Detta samtidigt som intäkterna i form a skatter och statsbidrag i vårt glesbygdslän ökar i betydligt lägre takt - rent av minst i hela landet.

När regeringen sedan väljer att sänka skatterna för 100-tals miljarder, istället för att satsa just på välfärden blir det problematiskt med likvärdig sjukvård - särskilt i ett län som lider under utflyttning och därmed sjunkande skatteintäkter.

När ekonomin inte går ihop, men behoven ökar blir det problematiskt och landstingets revisorer uppmärksammade resultatet med en anmärkning för landstingets styrelse och menar att mer borde ha gjorts för att rädda ekonomin.

Självklart ligger det en del i den kritiken och vi behöver både strama upp ekonomin och följsamheten, samtidigt som vi måste påverka statsmakterna för att satsa mer på välfärdens grunddelar.

Ett stort problem för primärvårdens säkerhet och dess ekonomi är Stafettläkarsystemet, som är oerhört dyrt och som också medför otrygghet med nya läkare för patienterna.

En enig styrelse beslutade på grund av detta att stoppa stafettläkeriet i primärvården omgående och satsa på fasta läkare för att minska kostnaderna i vården och öka säkerhet och trygghet för patienterna.

Under en övergångsperiod kan det orsaka problem och olägenheter, men det är nödvändigt och fler landsting borde följa med !

Många yrkesgrupper med legitimation kan hjälpa till i arbetet och komplettera läkarna för att minska problemen. Dessvärre väljer några läkare att säga upp sig eller försöka få tjänstledigt, med argumenten att det blir för tungt...

Idag påhejas de av revisorerna som, när vi äntligen tar ett krafttag väljer att kritisera styrelsen igen. Denna gång för att beslutet anses felaktigt och att det rent av kan vara olagligt.

• Hur man än vänder sig...

Personligen tycker jag att revisorerna hade kunnat bespara oss sina kommentarer och istället följt utvecklingen för att se vad det ger i besparing och en framtida säkrare vård med fasta, kända läkare.

Till vårt landsting skall duktiga, intresserade läkare och annan sjukvårdspersonal känna sig mer än välkomna - vi efterfrågar personal som vill satsa på en fast tjänst i ett landsting som vill gå i spetsen för att ge både fast personal och behövande patienter en trygg tillvaro.

Sjukvården i länet och landet behöver mer pengar, men vägen dit verkar lång och därför gör vi vad vi kan för att inom ramen för de pangar vi har skapa en säkrare vård till de i länet som verkligen behöver den.

Kan Reinfeldts politik för ökade klyftor ge sådana våldsamma reaktioner...?

Det är Husbyborna, som måste ta tag i problemen - säger Statsministern undvikande...

Ingen kan försvara metoderna eller det som unga människor har gjort i ”Husbykravallerna” eller i andra förorter till Stockholm de senaste dagarna, men det finns betydligt djupare förklaringar till händelserna än Reinfeldts försök att lägga allt ansvar på de som bor i förorterna.

Att inkomstskillnaderna ökar rekordsnabbt i vårt land - tom snabbast i hela Europa är ju ingen slump, utan ett resultat av en medveten borgerlig politik.

Att utanförskapet och det demokratiska gapet blir allt större är också ett tydligt resultat av regeringens politiska vilja.

Om inte utanförskap, arbetslöshet, låg utbildning, litet inflytande och avsaknad av sammanhang och mening inte skulle betyda något som orsak till det som just nu händer - då skulle det bara vara slumpen som gör att Djursholm, Bromma, Lidingö och Östermalm klarar sig utan upplopp, bränder och tuffa demonstrationer - knappast !!! 

...där sover man gott om natten...

Självklart är det inte försvarbara handlingar på något vis i ett demokratiskt samhälle, där vi kräver och ska kräva respekt av varandra inför ett städat samhälle med gott bemötande. Det är inte OK att några hänvisar till frustration och förstör tryggheten för resten av invånarna i ett samhälle - men, det kan vara tecken på att vi inte lever i en fullständig demokrati när dessa några inte ser sammanhanget och inte ser sitt ansvar att värna tryggheten för alla.

Just detta problem, just denna inställning från några få måste bekämpas tydligt av oss alla genom att vi öppet tar ställning mot bilbränder, upplopp och otrygghet!

...men, då måste vi också styra om samhället och snabbt laga de sprickor i välfärden som regeringen skapat genom farliga försämringar i arbetslöshetsersättningar, sjukskrivningssystemet, utbildningssystemet och i kampen mot arbetslösheten.

Tron på framtiden i hela landet måste förbättras och de av oss som inte känner oss sedda eller hörda måste stärkas i sin självkänsla och i sin tro på möjligheten att själv påverka sin och andras framtid.

Där kommer Reinfeldt inte undan med att lägga ansvaret på förorterna själva, när hans nationella politik bara fortsätter att öka klyftorna i landet.

Det behövs en ny politik för hela landet och inte enbart för de som sover tryggt om nätterna...

Regeringens sammanhållningspolitik riskerar att bli en stöld från Regionerna!

Det är med stark oro vi ute i landet ser på hur regeringen inbördes tycks slåss om vilken politik som skall råda - en politik för koncentration av resurser till landets befolkningsstarka områden och centrala nivån, eller den betydligt mer pragmatiska inställningen som tycks finnas inom Näringsdepartementet där politiken vill lägga makten och pengarna för utveckling av landets alla delar på den regionala och lokala nivån. Menar det C-styrda departementet allvar med sitt prat om att de ser hela landet måste de någon gång också stå upp för detta mot sina allianskamrater.

Tvisten mellan departementen riskerar annars att sluta som vanligt med att det moderatstyrda Finansdepartementet drar det längsta strået och därmed begränsar budget och inflytande kring regional utveckling till mycket små medel ute i landet.

På något sätt känns politiken igen på denna nivå i likhet med hur fördelningen av resurser mellan människor också tycks vrida mot - mer till de som redan har...

Just nu arbetar regeringen med den sk Partnerskapsöverenskommelsen som skall styra de stora frågorna kring den kommande programperioden inom EU. En process som först pågick i det dolda till dess att den regionala nivåns politiker skarpt sade ifrån och krävde inflytande i arbetet för att överenskommelsen skall bli så bra utformad som möjligt för att ge tillväxt ute i hela landet.

Som två av ledamöterna i den sk ”8-personersgrupp” som tillsats med regionala politiker för att följa och påverka arbetet känner vi nu stor oro för den förda politiken och det som den kan resultera i.

När Finansdepartementet börjar kräva att stora delar av Strukturfondernas medel skall tas från den regionala nivån för att bilda ett Nationellt program som regeringen styr över är det detsamma som att omyndigförklara den lokala och regionala politiska nivån. Vi är dock inte förvånade då vi anar att regeringen vill komma åt dessa EU-medel för att kunna leka ”Jultomte” och satsa pengar på väljarstarka regioner.

Vi ser det som ren och skär stöld ur de medel EU avsatt för att utveckla Sveriges regioner och vi kan därför bli tvingade att koppla in EU-Parlamentet eller kommissionen gentemot den Svenska Regeringen.

Ett Parlament som tydligt och klart påtalar vikten av den Regionala nivån i Strukturfondsarbetet och det är då inte otroligt att Parlamentet eller kommissionen kan komma att ge den Svenska Regeringen bakläxa i programarbetet. I det läget kan hela jobbet behöva göras om!

Parallellt med detta arbetet går nu också regeringen ut och meddelar att de Regionala utvecklingsmedlen (de sk 1:1-medlen) och deras utformning skall ses över.

Det kommer säkert i samband med minskade regionala pengar i Strukturfonderna medföra en minskning av de totala 1:1-medlen ut i landet. På så sätt blir det dubbel skada för regionernas möjlighet att stötta en bra regional utveckling och viktiga projekt för våra läns framtid. Dessa sk 1:1-medel är ju i grunden avsedda att kunna användas som medfinansiering till Strukturfondernas EU-medel - inte minst i regioner med små kommuner och företag med små budgetar är detta viktigt för att klara utvecklingsinsatser.

I ett slag riskerar nu den svenska regeringen missa hela poängen med EU:s sammanhållningspolitik och samtidigt avlöva regionerna pengar och möjligheter till att utvecklas.

Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol.

Valborg är en tidpunkt då våren tar sina första trevande steg mot sommaren och många ungdomar samlas för att umgås. Ofta är alkohol inblandat, vilket ökar risken för våld, kränkningar och olyckor.

Passa på att prata lite extra med din tonåring inför valborg. Säg öppet och ärligt att du inte tillåter att de dricker alkohol, inte hemma och inte med kompisar. Som tonårsförälder kan du göra skillnad. Och prata gärna med dem som fyllt 20 år i din tonårings närhet. Förutom att föräldrar köper ut till sina tonåringar får de alkohol från kompisar och kompisars syskon, men även från egna syskon.

Tänker ofta på att 54 % av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet uppger att de fått alkohol från kompisar, kompisars syskon eller syskon?

Och i en studie presenterad av Barnombudsmannen uppger mer än 90 procent av de unga mellan 10-18 år att det var bra att deras föräldrar formulerade tydliga regler kring alkohol. Det är bra för dig som förälder att känna till.

Man undviker inte att barn köper av langare genom att langa själv. En del vuxna köper hellre ut en flaska cider än riskerar att deras barn skaffar alkohol på annat sätt – elelr får tag på starkare grejer av langare eller rent av hembränt.

I forskning kan man se att föräldrar som inte bjuder på alkohol hemma, inte köper ut och inte accepterar drickande före 18 års ålder, bidrar till att tonåringar börjar dricka senare, att de dricker mindre och får färre problem kopplade till alkohol.

Som förälder har du stora möjligheter att påverka dina barns dryckesvanor. Och det är inte några svåra saker som krävs för att nå resultat. Egentligen handlar det bara om en sak. Prata med dina barn öppet och ärligt och gör det gärna tillsammans med andra föräldrar.

Skolans och Polisens insatser är viktiga delar i den mobilisering mot alkohol och droger som pågår i länets alla kommuner. Den länsomfattande kraftsamlingen Mobilisering mot droger omfattar en mångfald aktörer som var och en på sitt sätt bidrar till att motverka ungas alkoholkonsumtion. Vi vädjar till exempel till länets livsmedelsbutiker, bensinstationer och restauranger att de fortsättningsvis ska vara uppmärksam på åldersgränserna.

 

Är vi överens? Ingen under 18 ska få tag på alkohol!

Moderaternas och Siwertssons lekstuga i Landstinget...

Nu får det banne mig vara nog med lekstuga från Moderaterna i Landstinget, Jämtlands län!!!

Hur oseriösa får man egentligen vara som oppositionspolitiker i Jämtlands läns landsting - obegränsat verkar det som...

Ingen, snart sagt ingen - verkar granska Christer Siwertsson som oppositionsledare för Alliansen i Jämtlands läns landsting....

• Vika av från ansvaret i landstingsstyrelsen, trots att tidigare mycket erkände chefen för revisionen klargör att han är minst lika ansvarig som alla andra och detta enligt kommunlagen...

• Budgetera med pengar som inte finns trots att revisionen sagt att det inte är tillåtet, så som kökortningspengar som ingen vet om de dyker upp..

• Försöka budgetera landstingets ordinarie drift med miljontals kronor från EU, trots att han vet att detta är fullständigt regelvidrigt och olagligt. Kanske leker han med pengarna och spräcker budgetar på samma sätt som när han var chef för vårt EU-kontor...

• Strunta i överenskommelser om att vi skall försöka hitta gemensamma läsningar för ekonomin och väljer istället att göra utspel i media för att försöka ta poäng på att han har bra lösningar...

• Hitta på summor kring besparingar på 81 miljoner som förmodligen inte ens är värda hälften och knapp det...

• Påstå att det finns 40 miljoner att tjäna på stafettläkare i enbart Östersund, när hela länets stafettläkare inom primärvården kostar 37 miljoner !!!!

• Lägga fram förslag på uthyrningar av lokaler som redan är utredda..

• mm mm...

Och ingen säger emot, ingen granskar och läsare i våra tidningar hejar på i läsarkommentarerna som om allt han säger vore sanningen....

Hur kan det vara så, hur kan man välja enkla osanna lösningar före att sätta sig in i problematiken kring sjukvårdens finansiering - med det valet blir sanningar som att politikernas arvoden är orsaken till underskottet, bortslarvade pengar är grunden eller administrationen är för kostsam, lösningen på alla svar.

Sanningen är ju mycket mer komplex och handlar om att vårt landsting faktiskt i reella siffror fått lägsta utvecklingen av skatteutveckling och statsbidrag samtidigt som vi kämpat på och hållit en låg kostnadsutveckling.

Vi gör allt mer i sjukvården, kan behandla allt fler, ge allt mer läkemedelsbehandlingar och vi väljer att använda allt effektivare, men också dyrare läkemedel.

Detta samtidigt som regeringen väljer att sänka skatterna för de som redan är välbeställda, istället för att öka satsningarna på sjukvård, omsorg och skola.

inte allt går att skylla på regeringen, men de har trots allt sänkt skatterna för över 100 miljarder i ettläge där sjukvården inte går ihop!

Det är inte bortslarvade pengar, utan den direkta sjukvården med patienter som sänts till Umeå dyrare läkemedel och dyrare behandlingar som orsakat underskottet - om detta talar aldrig Siwertsson.

Nu handlar det om att försöka satsa på utveckling i länet, öka attraktionen för inflyttning, underlätta etableringar och företagsutveckling - så att länet får mer skatteintäkter som kan bekosta välfärden.

Det handlar självklart också om att effektivisera, göra rätt saker och om att göra saker på rätt sätt.

För detta krävs en del tuffa beslut som vi behöver vara överens om mellan samtliga partier i landstinget - då duger det inte med att hitta på siffror och åtgärder, eller att flörta med media istället för att samtala över partigränserna.

Sprickan i Alliansen är påtaglig, när moderaterna lämnar ogenomtänkta och ofinansierade förslag, samtidigt som Centerpartiet väljer att lämna egna mer återhållsamma förslag på hur problemen i landstinget skall angripas.

Ett seriöst, men svagt centerparti ställs mot ett större men oseriöst moderat parti. Nu måste vi i majoriteten ta ansvar för att förslagen som läggs fram är genomräknade och genomförbara, samtidigt som de tuffa förslagen måste vinna gehör hos så många som möjligt i landstingsstyrelsen om de skall vara genomförbara.

Sjukvården är allt för viktig för att kastas bort i oseriösa debatter, med verklighetsfrånvända förslag.