Idag presenterar jag ett viktigt inlägg i debatten som skrivits av mig och två socialdemokratiska kamraterkring våra Folkhögskolor och ett förslag som läggs till den Socialdemokratiska partikongressen i helgen i Örebro.
Förslaget vill att unga redan direkt från grundskolan skall kunna söka till Folkhögskolan och studera gymnasieutbildning - något som hotar Folkhögskolornas frihet, folkhögskolornas möjlighet att vara en ytterligare bildningsform för den som inte lyckats i gymnasiet - gör därför inte Folkhögskolan till en del i ordinarie gymnasieutbildning, utan låt folkbildningen fortsätta fullt ut och kanske rent av stärkas:
Folkhögskolan är en egen bildnings- och utbildningsform för vuxna, som är relativt fri i sin form i jämförelse med Gymnasieskolan och annan vuxenutbildning exempelvis Komvux. Det unika med Folkhögskolan är dess förmåga att anpassa utbildningen till den enskildes behov och ge bästa förutsättning för de studerande.
Folkhögskolan ger inte betyg i vanlig bemärkelse, är i grunden en vuxenutbildning och en viktig utbildningsform för möjligheten till ett livslångt lärande som riktar sig till deltagare från 18 år. Grunden för idén är att man ska ta det vuxna egna valet att gå utbildningen och att blandningen av studerande i olika åldrar och med olika livserfarenheter, blandas, bildas och utbildas genom folkhögskolans pedagogiska idé.
Därför menar vi undertecknare att det vore förödande för folkhögskolan som utbildningsform om vår socialdemokratiska kongress antar meningen som lyder ”Det ska finnas möjlighet att redan efter avslutad grundskola söka de allmänna kurserna på folkhögskola inom ramen för gymnasievalet.” Vi vill med denna artikel be ombuden att noga fundera över vad detta i förlängningen kan innebära och vår förhoppning är att ni ser vad vi ser och därmed yrkar för att meningen stryks från dokumentet om bildning.
Folkhögskolan kan inte och skall inte vara en form av ”alternativ gymnasieskola”, även om vi förstår tanken bakom då man genom åren sett Folkhögskolans förmåga att lyckas med deltagare som tidigare, av olika skäl, inte fullgjort tidigare gymnasiestudier. Grunden för detta är just det vi pekar på ovan, den pedagogiska idén, mötet mellan åldrar och erfarenheter och ett vuxet val.
Redan idag kan man ansöka om dispens för yngre studerande, vilket sker i särskilda fall genom avtal för enskilda elever. Om Folkhögskolorna, i dagsläget dryga 150 skolor, skulle öppnas upp för studerande så unga som 16 år kommer detta att påverka utbildningsformens unika förutsättningar och arbetssätt. Skolformen skulle tappa sin profil som vuxenutbildning, men kommer aldrig kunna kompensera fullt ut för en icke väl fungerande gymnasieskola.
Vi anser att satsningar i stället ska ske inom den utbildningsform som i nuläget lyckas i allt för låg utsträckning - gymnasieutbildningen. Gymnasieskolan skulle kunna se över vad som är framgångarna i Folkhögskolans pedagogik och se vad som kan implementeras i gymnasieskolan. Folkhögskolan ska fortsätta att vara just Folkhögskola, och finnas där om man ändå inte klarat sin gymnasieutbildning eller om man behöver ställa om senare i livet.
Vi anser att partiet måste verka för att stärka Folkhögskolornas unika form och frihet och värna denna unika form av vuxenutbildning som är så viktig för det livslånga lärandet. Därför bör Socialdemokraterna inte verka för förslaget att ”Det ska finnas möjlighet att redan efter avslutad grundskola söka de allmänna kurserna på folkhögskola inom ramen för gymnasievalet.”
Låt Folkhögskolorna fortsätta att vara den mötesplats för vuxna, i alla åldrar från 18 år och så länge orken finns. Låt folkhögskolorna förbli en bildningssmedja för både de som behöver en ny livschans och för dem som medvetet valt en särskild linje. I det mötet utvecklas individen, demokratin, bildningen och kulturen.
Åsa Kratz (S)
Robert Uitto (S)
Peter Högberg (S)
Socialdemokratiska ledamöter I Folkhögskoleföreningen (FHF) inom SKL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar