Den svåra styrningen av många kommuner och landsting är problematisk och gör välbehövliga prioriteringar näst intill omöjliga för politiken. Det i sig skapar stora problem för politiken att leva upp till det som väljarna och invånarna förväntar sig skall genomföras.
Politik är ju i grunden att prioritera och för en socialdemokratisk politiker oftast att prioritera fram medel till de som behöver det bäst. Den prioriteringen blir inte genomförbar, när pengar försvinner in i systemet och den ekonomiska hanteringen.
Vad är det då som händer och varför fungerar budgetdisciplin bra i många fall och inte alls i andra fall.
Många gånger kan det säkerligen handla om att medarbetare och olika budgetansvariga bland chefer på olika nivåer glömmer i vilken typ av organisation man arbetar och därför inte riktigt tar budgeten på allvar, utan prioriterar sin organisation och verksamhet före allt annat.
I många fall kan detta vara förståeligt, eftersom sjuksköterskan, undersköterskan, läraren, socialarbetaren mänskligt nog sätter människan, kunden, vårdtagaren först...
....Men även här kan det slå fel, när de som är satta att prioritera mellan verksamheter inte längre har den möjligheten, utan prioriteringen sker okontrollerat av människor som vare sig är valbara eller som har chansen till att se helheten och därmed uppmärksammas på att den kan finnas en grupp utanför den egna sfären som är i ännu större behov.
Då sätts också demokratin ur spel och de som är satta att prioritera, valda i demokratiska val avlövas sina instrument i detta politiska prioriteringsarbete.
Vi kan aldrig klandra en enskild medarbetare som gör allt för att barnet, åldringen eller patienten skall få den bästa omvårdnaden, utan ansvarig är ytterst de ansvariga som inte signalerar i rätt tid till överordnade och därmed tillser att ekonomisk styrning blir genomförbart.
Många sköter sitt arbete och sitt ansvar för ekonomi, verksamhet och uppdrag perfekt, men några låter ett litet underskott i årets början bero, i förhoppningen om att det skall hämtas igen på annat - detta istället för att omgående ge signal om avvikelse och medföljande förslag till åtgärd.
Kanske är det på så sätt som organisationernas små underskott, samlas till slutet av året i maskineriet och tydliggörs först i bokslutssammanhang där antalet små underskott runt om i verksamheten och organisationen samlats till stora sådana och som när det sammanräknas ger allt för sena signaler till ledningen och därmed ett stort underskott rakt i ”knät” på de som skall fatta beslut kring ett bokslut och kommande års budget!
Ekonomistyrning är att utföra åtgärder inom en verksamhet för att uppnå ekonomiska mål. Det handlar om att försöka stötta och styra personalens arbete så att deras mål och organisationens mål kan samverka. Det finns många olika lösningar som inkluderar mätningar, kontroller och undersökningar av intäkter och kostnader, planering inför förväntade händelser, kalkyler, budgetering och åtgärder mot oväntade händelser, till exempel vid budgetuppföljning.
Allt detta är grundläggande och i detta ligger förmodligen en hel del av lösningarna för de kommuner och landsting som inte klara att i tid bromsa och ge signaler till de som ytterst skall besluta.
Landstingsvärlden och kommunerna måste hjälpas åt för att lära varandra och ytterst finns ansvaret hos de chefer som skall svara för verksamhet och mål.
Om några av dessa inte de tar detta yttersta ansvar ute i verksamheten, som inte kan finnas hos förtroendevalda, riskerar vi demokratin och möjligheten att faktiskt destinera pengarna till de som verkligen behöver det istället för till ”oväntade” underskott i verksamheten...
Politik är att vilja och att fördela rättvist, vilket kräver bra ekonomisk styrning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar