Det är alldeles tydligt att det gör skillnad i vem som styr och vilka ambitioner ett lands ledning har. Ett gott exempel på detta är mina vänners kamp för demokrati och öppenhet i deras hemland Makedonien.
Från att ha haft en i grunden korrumperad ledning har Makedoniens invånare genom fria val under fjolåret tillsatt en regering som dels styrs av ett starkt växande Socialdemokratiskt parti, men också en representation från albanska minoriteten.
Skopje, Prilep samt Premiärminister Zaev och jag...
Premiärminister Zoran Zaev har på kort tid skaffat och förtjänat sig det förtroende som krävs, dels för att människor åter skall lita på och sätta sin tilltro till politiken - men också lita på att en medveten uppbyggnad av landet och dess välfärd finns på regeringens dagordning.
Få- om ens någon i min bekantskapskrets, förutom de som tillsammans med mig deltagit i demokratiprojekt på plats, har talat eller intresserat sig för landet.
Så har det också varit rent politiskt, där andra Europeiska länder inte visat intresse för landet eller helt enkelt avstått samarbete beroende på det korrupta politiska läget.
Landet är fattigt, men på kort tid har intresset ökat och många har fått upp ögonen för Makedonien.
Resan till en modernisering och demokratisering av landet har varit relativt kort och intensivt, men allt annat än enkel - och enormt mycket kvarstår att göra.
Genom att anamma tanken på öppenhet och vårt eller mitt budskap i projektarbetet kring transparens, har Zoran Zaev och hans partikamrater skapat helt andra förutsättningar för politiken.
Att från grunden bygga en partiorganisation som bygger på medlemmars deltagande, rösträtt och inflytande har varit lösningen. Att dessutom låta organisationen vara transparent kring hur uppdrag tillsätts, hur ekonomin ser ut och hur man utövar inflytande har skapat förtroende och en vilja från många att bli medlemmar.
Grunden för partiarbete oavsett parti är det som de helt enkelt gått före med, där också andra saker än enbart val till förtroendeuppdrag står på agendan - lokal förankring, lokala möten, föreningsutbildning, kurser, seminarier kring demokrati, solidaritet, jämställdhet och jämlikhet har varit vägen.
Att Zorans parti nu lokalt och regionalt även kan komma att ta ansvar för folkbildning, driften av civilsamhällets anläggning mm är lovande och vi kan bara stötta utvecklingen genom att ”exportera! folkbildningstanken och arbetet med folkhögskolor och studieförbund.
Zaevs regering har antagit den lyssnande, samtalande och diplomatiska inställningen till hur politik skall drivas med tydlig vilja till lösningar och viktiga reformer.
Den lösningsfokuserade inställningen kommer förmodligen också att skynda på Makedoniens chans till medlemsskap i både EU och NATO.
Ett av hindren till EU-medlemsskap har självklart varit landets politiska organisation och fattigdom, men också bråket och tvisterna med grannländerna.
Den sega och långlivade namnkonflikten med Grekland har varit en annan svårlöst faktor, som nuvarande regering med samtalet som medel tycks ha funnit en lösning på. Om detta faller på plats och namnförslaget ”Republic of northern Macedonia” antas i samförstånd med Grekland, kommer det självklart bidraga till en positiv hållning från Grekland i diskussionerna om EU-medlemsskap.
Den dåvarande Nationalistiska regeringens ”kidnappning” av Alexander den Store som nationalhjälte har också lagt grus i samarbetsmaskineriet, men också där har regeringen symboliskt tagit bort Alexander den Store i namn på både flygplatsen i Skopje och på den motorväg som leder till Grekland.
Att NATO-medlemsskapet lockar är ju självklart utifrån landets läge i Europa och konflikterna som skapas av Ryssland och ryskt intrång i tex Ukraina.
Rysk närvaro och försök till påverkan av landet är tydlig - erfarenheter som även jag rönt under vårt demokratiarbete i landet, när olika insatser görs för att förstöra arbetet på plats i landet.
Ett sådant medlemsskap i NATO, tillsammans med diplomatisk regering gör att Makedonien plötsligt blir intressant i världspolitiken och en viktig faktor för fredliga lösningar i Europa.
När regeringen dessutom samarbetar med Albanska minoriteter ger det signaler om inkludering och solidaritet, där många kan känna sig välkomna i detta fredliga land och bland dessa fredliga medborgare.
För så känns det - Makedonien är ett fredligt land som nu har ambitioner att utvecklas till ett solidariskt och tryggt samhälle, eller som Zoran Zaev sade direkt till mig i maj: ”Vi makedonier är ett fredligt och snällt folk…”
Makedoniens flagga...
Nu återstår nog det tyngsta bortsett från att utveckla och bevara demokratin och öppenheten - nämligen att bevara människors uthållighet inför alla de förväntningar som självklart finns på en ny folkvald regering. Det handlar om bättre sjukvård, bättre bostäder, tillgång till utbildning, arbete och en trygg social tillvaro - krav som är rimliga, men som kommer att ta tid i ett reformarbete som till stora delar saknar pengar i ett fortfarande fattigt land.
För oss som svenskar, med erfarenhet från demokratisk utveckling, yttrandefrihet, jämställdhet och en trygg välfärd finns nu massor av stöd att ge på olika sätt. För min del fortsätter jag mitt lilla bidrag i vårt projekt- och demokratiarbete kring ett demokratiskt och öppet politiskt system.
Ser dessutom fram emot sommarens resa och möten med människorna i landet och i dess vackra grannland Albanien.
Makedonien - eller Republiken Norra Makedonien och dess folk är värd all uppmärksamhet och stöd i denna spännande utveckling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar