Ska politiker resa eller stanna på hemmaplan...

Titt som tätt blossar debatter upp om förtroendevaldas resor utanför landets eller rent av det egna länets gränser.

Debatten i sig är viktig, men pekar också på att politiken inte på ett bra sätt klarat av att förklara bakgrund och anledning. Kanske är det rent av så att det i flera fall varit dåliga underlag inför beslutet att deltaga på möten utom den egna kommunen eller det egna länet.

Politik är grundläggande i vår demokrati och därför måste politiken vara tydlig och våga prioritera.

Personligen tror jag att utvecklingen går oerhört fort när det handlar om beslut, inflytande och deltagande för förtroendevalda.

I dagsläget är det inte längre enbart den nationella nivån och regeringen som har möjlighet att påverka en internationell eller europeisk politik som i sin tur kan ha avgörande betydelse för exempelvis vårt län - Jämtland.

De kommunala och regionala politikerna måste vara uppdaterade, prioritera bland möten på hemmaplan eller i vissa fall engagemang på en europeisk eller internationell nivå.

Jag kan förstå att tom engagerade förtroendevalda blandar samman kommunalråds eller landstingsråds uppdrag, när de också har uppdrag på tex nationell nivå och tycker att det kan verka märkligt när de deltager på en resa till Japan eller Canada.

Idag är det ofta så att man också kan ha ett uppdrag för en politisk organisation på nationell nivå som exempelvis SKL, som har som uppgift att just arbeta för frågor som kan ha nationell eller internationell bäring.

Jag själv sitter exempelvis i Sveriges Kommuners och Landstings, SKL:s beredning för Tillväxt och Regional Utveckling och kommer i den rollen att besöka Tokyo för att se på frågor ur det perspektivet.

Förhoppningsvis kommer den resan också att ge mig kunskap i rollen som Regionråd på hemmaplan.

På samma sätt är många förtroendevalda engagerade och valda i internationella sammanhang för att lära, påverka, sprida kunskap och skapa samarbete mellan Europas många regioner som kan ha liknande behov som här hemma.

Det kan handla om att påverka skrivningar och beslut i EU-sammanhang som kan komma att påverka den egna kommunen både praktiskt och ekonomiskt. Det kan också handla om att skapa grunden för ett samarbete för näringsliv, kultur, utbildning och företagande med andra delar av världen.

I bästa fall kan dylika engagemang också sprida kännedom om vår egna region långt utanför våra egna gränser på samma sätt som ett besök från andra delar av världen kan göra det hos oss.

Vårt län är ofta glada i att andra regioner besöker oss, men alla möten kan inte alltid vara med Jämtland om mötesplats.

Att inneha förtroendet att få leda politiskt arbete som syftar till utveckling av vårt län och vår region är en förmån som måste förvaltas väl.

Varje medlemskap i en organisation som arbetar på hemmaplan eller internationellt måste syfta till utveckling på något sätt - den prioriteringen måste vi våga göra på samma sätt som vi vågar prioritera ett deltagande utanför länets eller den egna kommunens gränser.

Varje år beslutar landsting och kommuner runt om i landet över sin budget, där man i landstingen avsätter en betydande majoritet av pengarna till sjukvård och sedan också en mindre summa till regional utveckling som i de flesta fall går till ett Regionförbund som har ansvaret att använda dessa pengar på ett sätt som man bäst anser gynna länets utveckling.

Populistiska politiker fortsätter ändå i efterhand att klaga på användningen av de medel som redan från start avsatts till den regionala utvecklingen och anser den vara tärande på tex sjukvården.

Självklart skulle Regionstyrelsen i vårt län kunna lämna tillbaka medel istället för att försöka använda dem i samarbete med andra kring sådant som näringsliv, kultur, utbildning, infrastruktur, Länstrafik - men då vore det bättre att redan från början säga att inga skattemedel skall gå till dessa områden!

Återigen vill jag slå fast att varje prioritering av de medel som finns avsatta för Regional utveckling är viktig och varje insats, deltagande och engagemang skall ha ett tydligt syfte!

Därför gör vi ständigt genomgångar av våra åtaganden, vilket ibland leder till att vi inte reser, inte deltager eller lägger ned arbete inom något område. Detta sker ständigt och ett aktuellt exempel är när vi för några dagar sedan ställde in deltagandet i tre av AER:S (Assembly of European Regions) kommittéer, eftersom vi inte kunde se nyttan i de tre mötenas agenda denna gång.

För min del handlar det oftast, med möten i våra nordiska grannländer och medlemsorganisationer inkluderat, om 6-8 möten per år.

Andra gånger prioriterar vi upp deltagande som kan göra länet känt, ge länet fördelar eller ge oss möjlighet till viktig påverkan för länets utveckling.

Jämtlands län behöver utvecklas och vi behöver synas på många arenor. Länet behöver skapa förutsättningar för EU:s fonder, vi behöver stötta näringslivets behov och vi behöver framför allt bli fler som sedan kan finansiera den välfärd som alla skall ta del av.

Pengar för Regional utveckling skall investeras klokt och motiverat. Min och andras uppgift är att våga göra sådana prioriteringar, men vi behöver bli bättre på att visa på nyttan och vi måste dessutom prioritera bort resande och engagemang i sådant som inte ligger i linje med det vi tror kan vara länet till nytta!